Agnäs gård på Dagsmarkvägen 389 – Dagsmark förr och nu

Den här gården på Dagsmarkvägen 389 byggde Eskil och Helga Agnäs år 1956 och i samma veva revs den gamla gården. Gården används i dag som semesterbostad och ägs av följande generation. Fotot taget från öster sommaren 2019.

Sammanställt av Lasse Backlund 2013

Gårdens historia

Målningen av Agnäs vackra gård är gjord av konstnären Rosblom, möjligtvis på 40-talet.

Den här vackra bondgården i Dagsmarks absoluta centrum, väster om folkskolan byggdes av Henrik och Vilhelmina Agnäs i början på 1900-talet. Gården byggdes åt den som skulle ta över Agnäs hemman, med andra ord deras son Anselm, som var född 1896.

Henrik och Vilhelmina, som kallades ”Agnis Hindrik å Mina” bodde den tiden själva på andra sidan landsvägen, på Byåsvägen 2, där Klåvus bor i dag. Den bondgården, som i långa tider kallades ”Måg Jåssas” byggdes i början av1800-talet av bonden Johan Eriksson Finne (f. 1784). Efter honom övertogs gården av hans dotter Anna Kajsa (f. 1816) som var gift med “Måg Jåss”, alltså Johan Fredrik Mickelsson Färm eller Häggblom (f. i Ömossa 1818 men flyttade som liten till Korsnäs).

På storskifteskartan så ser vi Måg-Jåssas gård, som Henrik och Mina Agnäs tog över. Deras dotter Hulda bodde sedan här med sin man Emil Klåvus och Emil lär ha uttryckt sig som så, “att tå handi Måg-Jåss had så liitinan tomt så it he ryms ti bygg naa täär heldär”. — På storskifteskartan så ser vi Måg Jåssas gård, som Henrik och Mina Agnäs tog över. Deras dotter Hulda bodde sedan här med sin man Emil Klåvus och Emil lär ha uttryckt sig som så, “att tå handi Måg Jåss had så liitinan tomt så it he ryms ti bygg naa täär heldär”.

Wilhelmina Agnäs (1868-1950).

Wilhelmina, som kallades Mina var dotter till Erik Henrik “Eerkas Hinrik” Storkull el. Båsk (1843-1913) och Maja Lena Josefsdotter Finne (1840-1917). Mina hade inga syskon och hon växte upp i föräldrarnas gård, som före storskiftet 1900-1912 stod bakom Otto “Antas-Otto” Björklunds gård. Vill du läsa mera om hennes släkt, så skall du klicka HÄR!

Henrik Agnäs (1868-1954).

Henrik var född på Agnäs hemman i Lappfjärd, i den gamla bondgården mittemot folkhögskolan. Han flyttade till Dagsmark när han gifte sig med Wilhelmina. Henriks far Karl Erik Agnäs omkom i en häftig brand år 1905, när han tillsammans med andra byggare höll till på Norra folkskolan i Lappfjärd. Branden i den nya byggnaden var så häftig att den 68-åriga Karl Erik inte hann ut, utan omkom i lågorna.

Då Henrik Agnäs år 1889 gifte sig med Wilhelmina Båsk eller Storkull blev de bönder på Storkull hemman 6:6, och de bodde då i en gård som stod med gaveln mot Antas-gården. Till en början använde Henrik släktnamnet Storkull men efter en tid började han igen använda sitt gamla släktnamn Agnäs.

På storskifteskartan så ser vi var Agnäs Henrik och Mina bodde. Det är mycket troligt att Henrik rev ner denna gård som stod med gaveln mot Antas och byggde upp den igen snett över landsvägen, åt sin son Anselm som skulle bli bonde. — På storskifteskartan så ser vi var Agnäs Henrik och Mina bodde. Det är mycket troligt att Henrik rev ner denna gård som stod med gaveln mot Antas och byggde upp den igen snett över landsvägen, åt den son som skulle bli bonde på hemmanet.

År 1899, i juni köpte Henrik Agnäs, som då kallades Henrik Karlsson Storkull en fjärdedel av grannen Josef Henrik Ströms hemman för 1 450 mk. ”Strömmen” bodde på det ställe där Lid Alveras gård står i dag men den gården flyttades i storskiftet upp till Åbackan bredvid Krook Elofs stuga. Henrik skulle då ge ¼ sytning åt Josef och Vilhelmina Ström.

I samband med storskiftet 1900-1912 blev deras Storkull hemman utflyttat till Åbackan nära Hällbackas gård. Den här utflyttningen protesterade Henrik mot flera gånger men utan framgång. Under storskiftets gång så köpte han år 1906 hemmanet Rosenback 3:1 på Sebasbackan nära folkskolan för 3 500 mark.

Henrik och Vilhelmina Agnäs tar över Eljasas Viktoras hemman.

Henrik och Mina köpte detta hemman av Viktor Eliasson Rosenback (1861-1917), vilket betydde att de aldrig flyttade till Åbackan trots att hela hemmanet Storkull fanns där. i stället flyttade de till Måg Jåssas gård som stod där Christer Klåvus gård står i dag. Henriks granne ”Lid” Henrik Björklund (1857-1924) som var nära släkt med “Eljasas Viktor” köpte också en del av Rosenbacks hemman men efter ett par år så köpte Henrik Agnäs också denna del av Björklund Viktor. Säljaren som alltså kallades för “Eljasas Viktor” var nära släkt med Agnäs Mina, så hemmanet hölls alltså inom släktet. Då Henrik och Mina köpte detta hemman av “Eljasas Viktor” så fanns där inga byggnader på landsvägens södra sida. Den ena gården hade delats i två delar och flyttats upp till Korsbäck där Julanda Norrvik fick den ena delen och den andra delen flyttades till Lindqvists hemman. Den andra gården, som stod nära folkskolan och kallades för “Sebas Josipas” flyttades vid storskiftet till Nordbergas i Palon och det var troligen i denna gård som Johan “Sebbin” Finne eller Rosenback hade bott.

Den gula linjen visar hur stort Rosenbacks hemman var som Henrik och Mina Agnäs köpte av “Eljasas-Viktor” Rosenback. På Näset nära rån mot Bötom fanns det därtill stora åkrar och ängar. Vid den blåa pilen står Agnäs gård. — Den gula linjen visar hur stort Rosenbacks hemman var som Henrik och Mina Agnäs köpte av “Eljasas Viktor” Rosenback. På Näset nära rån mot Bötom fanns det därtill stora åkrar och ängar. Vid den blåa pilen står Agnäs gård.

År 1920, den 1 november sålde Henrik och Wilhelmina Agnäs hälften av hemmanet Storkull och hälften av hemman Rosenback åt sin son Frans Agnäs och hans hustru Amanda. Köpeskillingen på 5 000 mark skulle betalas med en motbok i Wasa Aktie Bank. Köparna skulle också ge sytning åt säljarna och alla de gamla ägarna, som var i liv. Frans och Amanda bodde då i Måg Jåssas gård på landsvägens norra sida men i köpet ingick gården söder om landsvägen och denna skulle de få överta inom 5 år. I köpet ingick också en häst och alla nödvändiga körredskap, fyra kor och några får. Henrik Agnäs tog åt sig rätt till en parcell på ett halvt hektar bredvid Erland Rosenbacks tomt på landsvägens norra sida. Henriks byggnader på tomten mellan Erland Noréns gårds och Emil Backlunds marker ingick inte heller i köpet.

År 1922 då Henrik och Minas dotter Hulda Agnäs (1901-1933) gifte sig med Emil Klåvus (f. i Lappfjärd 1900-1983) så byggde Henrik och Mina en sytningsstuga åt sig på det ställe där Peter Klåvus gård finns i dag och de bodde sedan där så länge de levde. Emil och Hulda övertog då ”Måg Jåssas” gamla gård.

Agnäs-Henrik och Minas sytningsstuga stod med knuten mot landsvägen. Mellan stugan och landsvägen fanns en hög och vacker stenmur, som grannflickan Alice Björklund har klättrat upp på. Fotot från 30-talet är taget från väster. — Agnäs Henrik och Minas sytningsstuga stod med knuten mot landsvägen. Mellan stugan och landsvägen fanns en hög och vacker stenmur, som grannflickan Alice Björklund har klättrat upp på. Fotot från 30-talet är taget från väster.

På bilden Henrik Agnäs (1868-1954) som var född i Lappfjärd men som flyttade till Dagsmark då han gifte sig. Henrik var mycket aktiv i kommunala frågor och i allt som berörde Dagsmark. Det var i hans gård som skatterna och brandstoden skulle betalas och det var där som barnen skulle vaccineras. Henrik var känd som en snäll, rättvis och ordentlig man som kom överens med alla och det måste ha varit en väldig trafik i hans hem. — Henrik Agnäs (1868-1954) som var född i Lappfjärd men som flyttade till Dagsmark då han gifte sig. Henrik var mycket aktiv i kommunala frågor och i allt som berörde Dagsmark. Det var i hans gård som skatterna och brandstoden skulle betalas och det var där som barnen skulle vaccineras. Henrik var känd som en snäll, rättvis och ordentlig man, som kom överens med alla och det måste ha varit en väldig trafik i hans hem.

Henrik och Vilhelmina Agnäs fick 5 barn:

-Frans (1890-1973) som år 1912 gifte sig med Amanda Lillkull, som var dotter till “Pelas Josip” från A-sidon.

-Ida Vilhelmina (1894-1977) som gifte sig med Emil Backlund och flyttade till A-sidon. 5 barn.

–Anselm (f. 1896, stupade i frihetskriget i mars 1918), ogift och barnlös.

-Hulda (1901-1933) som år 1922 gifte sig med Emil Klåvus från Lappfjärd och bodde kvar i hemgården fram till sin död. Hade med Emil 2 döttrar som båda dog i ungdomen.

-Hilma (1906-1934) som år 1927 gifte sig med Valdemar Rosengren och flyttade till Åbackan. Hade med Valdemar sonen Arne och en dotter bosatt i Tjöck.

Frans Agnäs återvänder från Amerika för att ta över hemmanet.

Frans for till Amerika år 1914 på samma gång som Anna Cecilia Lillkull, som var född i Amerika men som 17-åring nu återvände dit. År 1916 flyttade också hustrun Amanda till Amerika och tanken var nog att de skulle stanna där för gott. De fick 2 barn där men de återvände dock ett par år efter frihetskriget för att ta över hemmanet, eftersom Frans´ bror Anselm hade stupat 1918.

I dagarna tre firade man då Frans Agnäs gifte sig med Amanda Lillkull från A-sidon. — I dagarna tre firade man år 1912 då Frans Agnäs gifte sig med Amanda Lillkull från A-sidon.

Detta foto är taget i Amerika år 1920 och dottern Ellen och sonen Eskil vet knappast om att de snart skall flytta till Finland.

Anselm Agnäs var aktiv inom skyddskåren och deltog på de vitas sida i frihetskriget 1918. Han var med och avväpnade de ryska trupperna i Kristinestad men sedan stupade han i striderna i Tammerfors. Anselm tillhörde det välkända Melins kompani, som på ett avgörande sätt deltog i striderna i Tammerfors. Han stupade under ”den blodiga skärtorsdagen” den 28 mars, som var en ödesdiger dag för Melins kompani. Enligt Axel Klockars blev Anselm dödad av fienden då han skulle ta sig över bäcken ”Haisuoja” medan författaren Konrad Westlin i boken ”Melins kompani” skriver att han blev skjuten av fienden då han skulle ta sig över en snötäckt åker.

Det här betydde att Frans och Amanda mer eller mindre tvingades att komma tillbaka från Amerika för att ta över hemmanet. Frans och Amanda bosatte sig då på Dagsmarkvägen 389 och de blev bönder på Agnäs hemman. Frans var en mycket aktiv man, som med iver deltog i både dem egna byns och hela kommunens angelägenheter. På 1920-talet verkade han som ombud i Dagsmark för Lappfjärd och Kristinestads landsförsamlings brandstodsbolag.

Anselm Agnäs, f. 1896 som stupade vid striderna i inbördeskriget i Tammerfors i mars 1918. Frans som just då vistades i Amerika måste nu återvända för att överta hemgården. — Anselm Agnäs, f. 1896 som stupade vid striderna i inbördeskriget i Tammerfors i mars 1918. Brodern Frans, som just då vistades i Amerika måste nu återvända för att överta hemgården.

Nekrolog i Syd-Österbotten:

I frihetsstriden invid Tammerfors stupade den 28 mars bondesonen Anselm Agnäs från Dagsmark. I den hårda striden träffades han av en dödande kula. Redan i januari, då frihetskampen började och en och annan med skamlig feghet undandrog sig plikten emot fosterlandet, deltog Anselm Agnäs med hjältemod i slaget vid Kristinestad. Hans krigarbana blev kort, men icke förgäves. Finlands folk skänker sitt tack åt varje fallen kämpe. Den avlidne som närmast sörjes av föräldrar och syskon, var i hemmet en god son och trägen arbetare och i övrigt känd som en exemplarisk och sympatisk yngling. Frid över hans minne!

Om du vill läsa mera om striderna på Kalevaåsen i Tammerfors, där bland andra Anselm Agnäs stupade, så kan du läsa en artikel som Axel Klockars hade skrivit för tidningen Syd-Österbotten år 1936. Klicka HÄR!

Amanda Agnäs (1890-1951) var yngsta dotter till ”Pelas Josip” Josef Lillkull från A-sidon (1851-1917) och Anna Kajsa (f. Äbb 1852-1931). Amanda hade flera syskon men endast bröderna Otto och Johan levde till vuxen ålder.

Vill du läsa mera om Amandas släkt, så klicka här, gå sedan till tabell 144-147.

Agnäs Frans och Manda fick 6 barn men endast 4 som blev vuxna:

–Ellen (f. 1917 i Amerika) gift med Kaarlo Heiniö från Bötom, en dotter.

–Eskil (f. 1918 i Amerika, d. 2006 i Sverige) tog över hemgården och hemmanet men flyttade 1963 till Sverige.

-Edit (1921-2007) gift och frånskild från Holger Hammarberg. Bosatt i Lappfjärd. Barnlösa.

-Verna (1925-2018) gift med Arne Björkskog och bosatt i Lappfjärd. En dotter.

Sonen Eskil Agnäs tar över hemmanet.

Då sonen Eskil (f. 1918 d. 2006) gifte sig år 1947 med Helga (f. Bergqvist i Korsbäck 1928) tog de tog senare över hemmanet och gården. Frans flyttade då till lillstugan som stod på samma tomt. Frans blev tidigt änkling och han bodde de sista 20 åren hos sin dotter Verna och hennes man Arne Björkskog i Lappfjärd.

På detta ovanliga foto från år 1952 sitter Eskil med sonen Rune i famnen. Till vänster sitter hans far Frans Agnäs och till höger farfar Henrik. Nuförtiden är det vanligt att det finns 4 generationer men år 1952 var det närapå unikt med 4 karlar och dessutom på samma foto.

Den gamla bondgården revs i mitten på 1950-talet och det nya huset byggdes år 1956 av Eskil Agnäs och hans hustru Helga (f. Bergqvist 1928). Den nya gården byggdes alltså på samma ställe som den gamla och dekorativa.

Här den nya gården som byggdes 1956 fotograferad från söder år 2003.

År 1963 sålde Eskil och Helga hemmanet och flyttade till Upplands-Väsby i Sverige. Själva huset ägs nu av Eskil och Helgas barn som är bosatta i Sverige och huset används främst som fritidsbostad.

Foton.

På bilden huset från gårdssidan. I bakgrunden Frans och Amandas lillstuga.

Väster om huvudbyggnaden står lillstugan där Frans (1890-1973) och Amanda (1890-1951) Agnäs bodde efter att Eskil övertagit hemmanet. Fotot från 2003.

På bilden ovan uthusraden med fähus, stall och förråd. Uthuset byggt år 1936. Härbret längst till höger på bilden stod tidigare bakom uthuset med flyttades i början på 2000-talet till den plats där det nu står.

Den 30 september 1922 var denna annons införd i Syd-Österbotten.

Agnäs Mina visar upp en hög pärungrop på Sebbasbackan i Dagsmark. I famnen har hon dottern Ida och till höger står Agnäs-Frans. — Agnäs Mina visar upp en hög pärungrop på Sebasbackan i Dagsmark. I famnen har hon en av döttrarna och till höger står Agnäs Frans.

På fotot som är taget av klubbledaren Selim Björses i början på 1930-talet ser vi Verna Agnäs i sitt klubbland.

Agnäs gamla bondgård fotograferad från norr.

På fotot från 1947 Ellen Agnäs som gifte sig med Kaarlo Heiniö från Bötom.

Till vänster Veli och Ethel Kangas, till höger Helga och Eskil Agnäs.

Agnäs gamla gård var en extra dekorativ men i övrigt tidstypisk bondgård. Här står yngsta dottern Verna Agnäs (f. 1925, gift Björkskog, bor i Lappfjärd).

Från vänster Verna, Vilhelmina, Ellen och Amanda Agnäs framför den vackra lillstugan. Längst till höger skymtar Mattas-Viktors gård.

På det här plåtfotot från slutet av 1800-talet sitter Frans Agnäs.

Från vänster läraren Selim Knus från Lappfjärd, Frans´syster Ida, gift Backlund, Frans´bror Anselm som dog i striderna i Tammerfors 1918, Hilda Riihiluoma från Bötom. Bredvid Amanda står Johan Lillkull och Frans´syster Hilma, senare gift med Valdemar Rosengren, sedan Jens Silvernagel som var kusin med Frans. Flickan längst till höger tillsvidare okänd — Bild från Frans och Amandas bröllop år 1912. Från vänster läraren Selim Knus från Lappfjärd, följande är brudgummens syster Ida, gift med Emil Backlund, Frans´ bror Anselm som dog i striderna i Tammerfors 1918, Hilda Riihiluoma från Bötom. Bredvid Amanda står hennes bror Johan Lillkull. De tre som står längst till höger är okända.

Bröllopsfotot av Valdemar Rosengren och Hilma Agnäs, taget i juli 1927.

Här Hulda Agnäs som gifte sig år 1922 med Emil Klåvus och fick döttrarna Hjördis och Gerda som båda dog i ungdomen. Hulda dog redan år 1933 och flera år senare gifte Emil om sig med Mildrid Forslin från Åbackan. — Hulda Agnäs som gifte sig år 1922 med Emil Klåvus och fick döttrarna Hjördis och Gerda som båda dog i ungdomen. Hulda dog redan år 1933 och flera år senare gifte Emil om sig med Mildrid Forslin från Åbackan.

Här på fotot Emil Backlund som år 1916 gifte sig med Ida Agnäs. — Emil Backlund som år 1916 gifte sig med Ida Agnäs.

Edit och Holger Hammarberg, nere Harry Lillkull och Kerstin Rosenback, gift Nygren

Här på vedbacken står Frans Agnäs med bågsågen, i mitten står hans far Henrik Agnäs och pojken till höger som ser mot folkskolan är Eskil Agnäs. — På vedbacken står Frans Agnäs med bågsågen, i mitten står hans far Henrik Agnäs och pojken till höger som ser mot folkskolan är Eskil Agnäs.