Historik av Axel Uppstu från Tjöck, som han läste upp på handelslagets 50-årsfest i Tjöck 16.11.1958. Fotografierna är utlånade av Kjell Rosenback från Lappfjärd.
Tjöck handelslag.
I Tjöck började man smått resonera om bildandet av ett handelslag i slutet av år 1907. Troligen hade lantmannagillet som grundades några år tidigare i viss mån bidragit till intressets väckande. Nu utpekas bönderna Viktor Hinds och Henrik Qvis som särskilt aktiva förr ett handelslags grundande.
Visserligen var behovet av ett handelslag i Tjöck inte fullt så brännande som på flertalet andra orter, som låg längre bort från någon stad. Tjöckborna som i regel besökte Kristinestad såväl onsdag som lördag för att saluföra sina produkter kunde därvid mycket väl tillgodose sina behov, men tjöckbon vill vara som alla andra och då man på andra håll hade sina handelslag, så borde även Tjöck ha sitt, och det borde finnas tillräckligt med köpkraft i Tjöcks tre byar.
Den 22 april 1908 hölls konstituerande stämma varvid man beslöt att starta ett handelslag benämnd Tjöck Handelslag m.b.t. Av mötets 55 deltagare skrev 53 som medlemmar i handelslaget. Stadgar antogs, inskrivningsavgiften bestämdes till 1 mk och insatsen storlek till 10 mk per andel. En styrelse tillsattes bestående av Josef Erlund, J. H. Ragnäs, Axel Olme, Viktor Lillkaas och Henrik Mannfolk, med Alfred West och K. V. Appel som suppleanter. Ordförande blev J. Erlund.
Butiker öppnas.
De praktiska arrangemangen vid öppnandet av butik ålades styrelsen, som nu fick bråda dagar. Som butik fick man hyra lillstugan av Josef Erlund (dvs. där posten nu är). Förstukammarfönstret förstorades till dörr mot vägen, en disk jämte hyllor uppmonterades, lämpliga spikar slogs i väggarna samt motsvarande krokar i mellantaket på vilka varor kunde hängas och därmed var butiken inredd.
Varor rekvirerades på kredit från partiförsäljare i Kristinestad. I juni 1908 öppnades verksamheten. Som föreståndare var Viktor Hinds anställd, med sin blivande fru som biträde.
Vid stämman den 2.8.1908 beslöts öppnandet av ”påsahandel” i Yttrebyn och Påskmark. Sannolikt utföll detta experiment inte till belåtenhet, då ett följande möte den 11.7.1909 beslöt att indra denna verksamhetsform.
Den 2 december 1909 beslöt stämman att öppna filialer i dessa båda byar och lämpliga lokaler därför upphyrdes.
Telefoncentralen.
Behovet av telefonförbindelse med Kristinestad och yttervärlden gjorde sig snart påmind. Vid stämman den 2.8.1908 beslöt man därför att anskaffa en telefoncentral – man skulle ju även betjäna andra – och bygga en ledning till Kristinestad. För ändamålet uttaxerades 30 stolpar, 5 famnar långa och 6 tum toppdiameter från Övrebyn, Yttrebyn levererade 20 stockar och Påskmark 25 stolpar.
Telefonfrågan omnämnes sedan ofta i protokollen. 1922 såldes centralen till Tjöck telefonandelslag för ett pris av 2.500 mk. Under den tid centralen fanns, var affärsbiträdet även telefoncentralföreståndare.
Egen butik byggs i Tjöck.
Den första butiken i Övrebyn eller huvudaffären, visade sig snart för trång och man blev tvungen att tänka på en rymligare. Under loppet av 1911 byggdes en ny butik omfattande butik, kontor, kök och lagerrum. 1922 förstorades butiken samtidigt som två bostadsrum tillbyggdes för föreståndarens behov. Senare har lagerrummet ökats i storlek och ett magasin byggts, varvid tomten genom markinköp förstorats. Butiken i Tjöck är sålunda företagets äldsta affär som i mer än 47 år betjänat allmänheten och alltjämt är i tillfredsställande skick.
Handelslagets utveckling.
Tjöck handelslag kom att få en synnerligen jämn utveckling utan större motgångar. Vid sin första årsstämma i februari 1909 redovisade det för en omsättning av 20,956 mk. Nettovinsten steg till 1,461 mk. Stämman beslöt att av vinsten fondera 132 mk och på gjorda inköp ge en återbäring av 4 %. 1909 var omsättningen 32,281 mk, vinsten 1,739 och återbäringen 3 %. Sista året 1923 före Kristinestads-butiken öppnades var motsvarande tal 563,801,- och 2,767. Ingen återbäring förekom.
Frågan om en eventuell fusion mellan handelslagen i Tjöck och Kristinestad diskuterades av styrelsen den 13.2.1921 och på Tjöck handelslags vårstämma 3 april samma år. Frågan bordlades. Då Kristinestads handelslag senare avvecklades förföll fusionsplanerna denna gång. Från vilket håll frågan väckts framgår inte ur protokollen.
Sedan Kristinestads handelslag upphört med verksamheten väcktes förslag om att Tjöck handelslag skulle öppna butik i Kristinestad. Frågan behandlades vid en extra stämma den 22 juli och den 12 november kunde ifrågavarande butik öppnas vid Strandgatan där lokal upphyrts. Denna butik blev genast från början mycket populär och handelslagets omsättning fördubblades.
Då Yttrebyns folk alltmera började göra sina inköp i stadsfilialen ledde detta till att Yttrebyns filial 1924 kunde indras.
I slutet av år 1927 dök nya fusionsplaner ånyo upp, denna gång med praktiska åtgärder.
Sideby handelslag.
Ett handelslags grundande i Sideby diskuterades på ett lantmannagilles sammanträde i slutet av år 1915. Mejeridisponenten Einar Storsjö hade vid ett besök i en andelslagskurs blivit intresserad av andelsrörelsen och påvisade nu Sidebys behov av ett handelslag.
Med en viss tvekan satte man igång en försöksteckning av medlemmar, samt tillsatte en kommitté att arbeta med frågans lösning. Det pågående världskriget förorsakade en del svårigheter för handelslagen ävensom för all annan verksamhet, tidsläget var allt annat än gynnsamt. Intresse fanns dock och konstituerande stämma kunde hållas den 28 januari 1916. Efter diskussion beslöt man bilda Sideby handelslag.
I styrelsen invaldes Einar Storsjö, Hemming Hanses, Axel Appelö, August Teir, Leander Westerholm, Artur Norrback och Frans Hellback, suppleanter Fr. Järvinen, Emil Nordlund och Viktor Söderström.
En bondstuga hyrdes till butik och huvudaffären i kyrkbyn öppnades den 10 oktober 1916. Då det var meningen att hela kommunen skulle vara handelslagets arbetsfält, var en filial i Skaftung och en i Ömossa samtidigt nödvändiga. I Skaftung öppnades i början av 1917 och i Ömossa i juli samma år. Samtliga butiker i hyrda utrymmen.
Huvudaffärens lokalfråga beredde styrelsen stora bekymmer. Efter en tids arbete lyckades man hyra en bättre lokal för huvudaffären, men då denna efter en tid såldes åt en privat handlare blev man åter husvill och fick ånyo hyra en bondstuga med ännu sämre läge än den första.
Behovet av en egen fastighet var nu stort och en byggnadskommitté tillsatte 18.12.1918. Kyrkbyns affär byggdes år 1920. I Skaftung byggdes även en egen affär och denna blev färdig år 1919. I Ömossa pågick också byggandet av en egen affär.
Då samtliga byggnadsarbeten finansierades genom lån, blev dessa synnerligen betungande. En mera återhållsam byggnadsverksamhet hade kanske räddat det unga handelslaget från de bördor som nu kom att åläggas detta. De första åren gav positiva resultat men så började en allt mera markant tillbakagång att göra sig gällande. Härtill bidrog även andra omständigheter, inte minst ett oproportionerligt stort varulager. Affärsverksamheten gav sålunda år 1921 en förlust av 28,607 mk, följande år var förlusten 82,835. Sedan följde några år med ett litet överskott men 1927 steg underskottet till 111,230 mk. Fonderna hade då sjunkit till 3,754 mk vilket motsvarade insatskapitalet. Under för handen varande omständigheter kom sammanslagningsplaner med Tjöck handelslag som en räddning från en katastrof.
Sydösterbottens handelslag.
Den 21 januari 1927 var representanter från Tjöck och Sideby handelslag, samt Lappfjärds andelshandel kallade till ett möte i Kristinestad, där en fusion av de tre handelslagen behandlades. SOK:s representant vid detta möte var direktör D. E. Westerlund.
Respektive handelslag behandlade sedan ärendet på sina höststämmor. Vid stämman i Tjöck 5.11.1927 var direktör D. E. Westerlund närvarande och refererade frågan. Ärendet bordlades till en extra stämma den 3 december 1927 och där beslöts enhälligt att handelslaget från den 1 januari 1928 skulle överta Sideby handelslag. Beslutet bekräftades vid en extra stämma 11 december. Beslöts även att Tjöck handelslag då skulle byta namnet till SÖH m.b.t.
Sideby handelslag behandlade frågan den 6 november 1927 på sin höststämma. Beslutet om uppgående i SÖH var enhälligt. Beslutet bekräftades vid en extra stämma den 4 december 1927.
Lappfjärds andelshandel beslöt att inte gå med i någon fusion av nämnda handelslag, då man inte trodde på fördelar därav.
SÖH:s första sammanträde hölls på restaurang Kvarnbacken i Kristinestad den 11 februari 1928. Den viktigaste frågan nu var att tillsätta ett förvaltningsråd, som jämte en direktion skulle ersätta de gamla handelslagens styrelser enligt de nya stadgarna som stadsfästs den 11 januari 1928.
Förvaltningsrådet fick följande sammansättning: K. V. Hintz, K. J. Erlands, K. J. Bengs, J. H. Nygård, A. Ingves, E. Kars, S. Vestervik, E. Storsjö och K. A. Gabrielsson. Suppleanter Hjördis Ström, A. Bäckström och J. Höijer. Till ordförande i förvaltningsrådet valdes K. V. Hintz, viceordförande E. Storsjö, sekreterare K. A. Gabrielsson.
Till verkställande direktör valdes föreståndaren L. E. Norrvik från Tjöck handelslag. I direktionen invaldes rektor Torsten Ström och bonden Josef Henrik Erlands, suppleanter A. Häggman och Josef Erlund.
Kristinestads centrum.
Den genomgripande förändring som nu ägt rum fordrade en helt ny uppläggning av handelslagets skötsel. Huvudaffären flyttades till Kristinestad och huvudaffärerna i Tjöck och Sideby degraderades till vanliga filialer. Butiken vid Strandgatan var väl trång för den nya uppgiften om huvudaffär. Man började därför se sig om efter en mer ändamålenlig lokal. Detta tillfälle kom i början av år 1932 då Helsingfors banks lokal i övre ändan av torget blev ledig. I dag kallas huset Handelshuset Corner och denna hyrdes och nu kunde man börja för en mera ändamålsenlig verksamhet.
I slutet av 1937 kom det efterlängtade tillfället då egen fastighet kunde förvärvas, Ab Sampos stora fastighet vid torgets södra långsida och Östralånggatan inköptes för 925,000 mk. Nu erhölls lokaler utöver det egna behovet, varför en del lokalen kunde uthyras. En grundlig renovering var nödvändig varför man först den 5 juli 1938 kunde öppna den nya huvudaffären. I övre våningen inrättade man ett kafé, som erhöll namnet Christine. Detta slog upp sina portar den 10 september 1938. Centralvärme installerades i fastigheten.
År 1957 genomgick huvudaffären en ny renovering, nu inrättades en fullt modern mjölk- och köttbutik, utrustad med nödiga kylaggregat. Denna renovering har helt uppfyllt ledningens förhoppningar.
Restaurant Christine hade inte den framgång man önskat utan lämnade årligen mindre önskvärda resultat. Den uthyrdes i mars 1958 för privat drift. Samtidigt med inköpet av Sampo-fastigheten i Kristinestad uppfördes även ett nytt godsmagasin invid järnvägsspåren på stationen i Kristinestad. Därmed är nybyggnaderna för stadens del för tillfället färdiga.
Ute i bygderna har även en del arbeten utförts men ännu återstår en hel del arbeten. Flera filialer vore i stort behov av genomgripande modernisering.
Påskmarks filial, som hyrt sin butikslokal sedan 1909 kunde 1927 inköpa denna. 1933 genomgick den en modernisering. Senare har lagerrum tillbyggts och smärre reparationer utförts. Dess skick och lämplighet som butik är nöjaktig.
I Härkmeri inköptes handlande A. Geisors butik och varulager år 1931. I slutet av 1938 inköptes Evert Ludéns gård och tomt. Följande år ändrades och tillbyggdes bostaden till butik, bostadsrum och lagerrum, vidare byggdes spannmålsmagasin och färdigbyggdes ett halvfärdigt tegelmagasin. Senare har en andra butik öppnats i Härkmeri, den så kallade Silanders butik efter lägenhetsinnehavarens namn. År 1985 beslöt Handelslaget La-Syd att filialen i Härkmeri skall dras in vid årsskiftet 1985-86 och det nybildade Handelslaget Westbotnia skulle endast verkställa beslutet. I december 1985 lyckades Westbotnia sälja både huset och rörelsen på Västra Härkmerivägen åt Mikael Hoxell, som var hemma från Härkmeri. Mikael som var endast 21 år gammal blev då S-köpman och lite hjälp hade han säkert av sin mor Margaretha som drev butiken Hemköp i Lappfjärd. Hon hade också arbetat i tio års tid på filialen i Härkmeri, så butiken var känd.
Mikael Hoxells tid som S-köpman blev ganska kort, eftersom han i maj 1987 hyrde K-Johans affär på Härkmerivägen 474. K-Johans mor Gunnel Berglund som i 35 år varit lanthandlare i Henriksdal stängde sig på butik i samma veva.
Ömossa filial nybyggdes 1927. Men då blev grundningsarbetena bristfälligt utförda, varför man nu får bygga om alltsammans från början, då möjligheterna detta tillåter.
Flada filial inköptes 1952. Den är synnerligen trång men har ännu livlig kommers och är ett av de stora glädjeämnena där längst i söder.
Sideby kyrkoby filial har länge väntat på en total ombyggnad, tomter har anskaffats på båda sidor om vägen men byggnadsarbetena har gång på gång blivit uppskjutna, till stor sorg för sidebyborna och mycket ont samvete för ledningen.
Skaftung filial har renoverats är i synnerligen gott skick och är en av SÖH:s bästa stödjepunkter. För tillfället bedrivs verksamhet på 17 ställen.
Lagerhuset vid Tjöck station.
Handelslaget började rätt tidigt idka handel med spannmålsprodukter. Då dessa produkter är mycket olika till sin kvalitet kunde uppsamlandet av flera olika partier ge mindre lyckliga, för att inte säga dåliga resultat. En allmän kvalitetsförbättring var därför av behovet påkallad. En sådan förbättring av i synnerhet spannmålen kan bäst ske genom en större tork- och rensinrättning, där ett större odlingsområdes hela produktion kan bringas till samma kvalitet.
SÖH anmodades därför ordna denna sak inom sitt verksamhetsområde. Efter många och långa diskussioner beslöts på höststämman på restaurang Christine den 18.11.1949 att vid Tjöck station bygga ett spannmålslagerhus med lagerkällare för rotfrukter. Bönderna i Tjöck lovade att bidra med gratis virke och en del gratis arbete. Sålunda erhölls största delen av virket och 254 dagsverken.
Grundningsarbetena började i oktober 1950. I senare medlet av december började gjutningen av sockel och betongvalv. Efter ett särskilt forcerat arbete avslutades gjutningsarbetet på julaftonen. Betongblandarna hade då gått dygnet runt i en veckas tid. På våren 1951 vidtog arbetet med träkonstruktionerna och på hösten kunde det nya lagerhuset öppna sina portar. Fullt färdigt blev det först 1952 och kostnaderna för det steg till 7,774,105 mark.
Till stor besvikelse för alla parter blev det sedan en hel serie med dåliga år, med missväxt för jordbrukarna och mindre lyckliga bokslut för SÖH:s lantbruksavdelning.
Genom byggandet av lagerhuset har SÖH gett södra Österbottens jordbrukare möjlighet att på ett effektivt sätt få sin spannmål och sina frövaror behandlade på rätt sätt. Likaså har jordbrukaren beretts möjlighet att få sina överskotts rotfrukter ut i marknaden på ett bekvämt sätt.
Finansiering.
I ett av Tjöck handelslags protokoll av den 14 november 1909 läses följande nog så klarläggande paragraf: ”Om vi icke skulle få vara skyldig direkte till Herr Carlströms kontor, så måste vi upptaga ett lån i banken.”
Härmed hade man visat vägen för finansieringen. den blygsamma insatsen av 10 mark per andel, var väl vid denna tidpunkt stora pengar, men då den först för ett par år sedan höjdes till 4,000 mark, undrar man om ej man pressat andelslaget väl hårt genom att gå den dyra banklånevägen.
De årligen gjorda återbäringarna på inköpen var ej heller ägnade att stärka ekonomin, trots att de mycket väl kunde ha ett reklamvärde. Förvisso hade en fondering av dessa medel varit en förnuftigare åtgärd.
För erhållande av billigare lån av medlemmarna, inrättade handelslaget år 1935 en Sparkassa, som redan första året erhöll 98,770 mark i depositioner på 17 motböcker. Detta var en vacker början men intresset var ej så stort hela tiden, trots att en ständig ökning av insättningarna förekommit. Senaste årsskifte steg de till 7,796,339 mk fördelade på 265 motböcker.
