Sammanställt av Lasse Backlund 2014, med hjälp av Hildas barnbarn Margit Häyry i Vasa. Kompletterad i oktober 2016.
Hildas hem nära Bergåsen
I den här gården nära Bergåsen bodde Dragås-Hilda Kaskimäki, som var född i Lappfjärd år 1871. Hon var dotter till Anders Gustav (1845-1899) och Anna Stina Karlsdotter Sippola (f.i Storå 1843). Det här stället köpte Hilda år 1913 av affärsmannen Axel Lillträsk för 1 200 mark och det hade ju tidigare varit en del av storbonden Pelas-Viktor Lillkulls stora hemman.
Hon flyttade hit med sina 5 barn från Dragåsmossen där de levt som torpare sedan 1887, på kartan syns Dragåsmossen bredvid Torolf Lindfors´ kräftodlingsdammar.
Sippola som torpare på Dragåsmossen
Det var Dragås-Hildas far Anders Gustav Sippola som anlade detta torp uppe i Palon och han gjorde torparkontraktet på 50 år och det löd så här:
”Härmedelst upplåter och försäljer vi Bönderna Erik Johansson den äldre och Henrik Johansson Lång, en uppodlingsmark vid den så kallade Dragåsmossan, nedanför Torparen Erik Karlsson Lång östra mark och längs med Bonden Erik Johansson Lång den yngres rå, sjuttioen famnar lång och sjuttiosex 76 famnar bredd, på 50 års tid, till Anders Gustaf Johansson Sippola , emot en av oss emellan överenskommen köpesumma femtio (50) mark silver, vilket är till fullo betalt och kvitterat och skall bemälta Anders Gustaf Sippola årligen vårtid utgöra tre 3 dagsverken med gårdens kost och således får ovannämnda mark nu genast tillträdas och begagnas i ovan nämnda tid men efter ovan utsatta tid faller detta hemmansinnehavaren till utan lösen, men i händelse ovan nämnda mark skulle genom storskifte honom frångå så skall köpesumman erläggas; även upplåter jag ovan nämnda Henrik Johansson på samma skogsskifte, fast vid landsvägen trettio famnar fyrkant såsom till tomtrum till ovan nämnda Anders Gustaf Sippola, på femtio 50 år, emot villkor att årligen skall utgöras två 2 dagsverk med gårdens kost, detta kontrakt är i vittnens närvaro bestyrkta af Dagsmark den 28 april 1877.
Erik Johansson Lång Henrik Johansson Lång
Med förestående kontrakt är jag till alla delar nöjd, tid och ort som ovan.
Anders Gustaf Johansson Sippola
Bevittnar: Josef Josefsson Klemets, bonde och Robert Isaksson Svarti, dräng”
Hilda och Johan Viktor tar över torpet
Torparen Anders Gustav Sippolas dotter Hilda gifte sig år 1895 med Johan Viktor Kaskimäki, f. 1866 i Karvia och de övertog då torpet. Det var säkert hårda tider för Johan Viktor och Hilda uppe på det avlägsna torpet och år 1902 så reste Johan Viktor ensam till Amerika och lämnade Hilda ensam med de 5 små barnen. Det var nog hotet om vräkning från torpet som fick Johan Viktor att åka iväg, för storskiftet i Dagsmark hade påbörjats ett par år innan och det var redan då klart att den nya ägaren skulle återta torpet.
Just det här året var det en massutvandring från Finland till Amerika, för den nya värnpliktslagen hade just trätt i kraft. Den hade instiftats redan år 1899 och den betydde att män i Finland nu skulle börja tjänstgöra i 3 år i den ryska armén i stället för 3 år i den finska.
Hilda och Johan Viktor Kaskimäki fick 5 barn:
–Hulda Maria f. 1896. Det finns inte många uppgifter om Hulda, annat än att hon i november 1912 antogs som medlem i ”Nykterhetsföreningen Framtid” i Dagsmark. Hon avgick dock redan följande år i september då hon flyttade till USA, bytte namn till Hill, gifte sig åtminstone en gång och fick en son Walter, f. 1915. Efter 1913 besökte hon inte Dagsmark.
-Oskar Villiam, f. 1897, antog senare namnet Mäki. Oskar var omkring 1917-18 skräddarlärling hos Isak Aalto, som hade sitt skrädderi på Strandgatan 26 i Kristinestad. Han blev sedan skräddare och flyttade år 1924 till Canada, där han arbetade som skräddare. Han reste tillsammans med Arthur Gröndahl, som sedan åkte vidare till Vancouver på västkusten medan Oskar stannade i den östra delen. I början på 30-talet försämrades det ekonomiska läget dramatiskt och eftersom han var en hängiven socialist, så återvände han till Finland för att förbereda sig på att resa till arbetarparadiset i Sovjetunionen. Trots att han varnades av sina syskon så åkte han år 1932 till Sovjetparadiset. Det finns bara knapphändiga uppgifter om hans liv där och han sände hem endast två censurerade brev. Men som så många andra fängslades Oskar som förrädare någon gång på 40-talet och avrättades sedan i Stalins fångläger.
-Frans Viktor Vilhelm, f. 1899, gick som lärling och lärde sig skomakaryrket och flyttade som ung till Malax, där han fick arbete som dräng hos riksdagsman Helenelund. Han gifte sig med Lydia Björkgren (1904-2002) från Malax år 1924 och antog då namnet Svedmark. Han reste därefter till Canada för att förtjäna pengar till ett gemensamt hem. Det var säkert meningen att hustrun skulle flytta till Canada men så visade det sig att hon var gravid och hon ville inte åka. Så efter en kort flyttade Frans hem tillbaka och de bodde då i Lydias hem. Han blev efter det polis i Brändö och de flyttade dit till en liten lägenhet. Men år 1929 fick han tjänst som vaktmästare på stadshuset i Vasa och avgick därifrån med pension år 1962. Frans fick med sin hustru Lydia från Malax 2 barn, Harry Svedmark f. 1926 som verkade som biträdande stadsdirektör i Vasa och Margit (f. 1935) som haft olika kontorsarbeten både i hemlandet och utomlands. Margit och hennes man Kalevi Häyry (f. 1934 i Karelen nära Viborg) har 4 barn varav den yngsta i dag verkar som stadsdirektör i Vasa.
Margit och Kalevi Häyry har på grund av Kalevis arbete varit bosatta utomlands i över 10 års tid, bland annat i Canada, Tyskland, Portugal och Kina.
-Helmi Elempi , f. 1901 gifte sig med en Wirkkala och bodde i USA. År 1934 fick hon sonen Richard. Richard i sin tur har en dotter Tammie, född 1964, gift Orrok och de har två döttrar.
-Hilma Ilona, f. 1902, gift 1925 med Emil Sigg (1905-1978) från Kristinestad. De bodde en tid på Byåsen i Dagsmark i Stål Viktors gård. alltså på det ställe där stadens radhus finns i dag. De fick 4 döttrar, Elvi f.1925, Elise, f. 1927, Else f. 1930 och Dency f. 1935. År 1939 flyttade familjen till Mosabacka i Helsinge och år 1953 vidare till Helsingfors. Emil Sigg var son till sjömannen Adrian Sigg (1860-1917) från Övermark men som år 1903 flyttade till Kristinestad.
I samband med storskiftet i början på 1900-talet blev hon tvingad att flytta därifrån. Till vintertinget 1910 stämde hon in de nya ägarna Josef Henrik Storkull och Erik Anders Rosengren för att få ersättning för de förbättringar och förstoringar som de gjort på detta torp. Rätten dömde de nya ägarna att ersätta henne med över 400 mark.
Hildas man Johan Viktor i Amerika skickade nu hem pengar till biljetter så att Hilda och hennes ena son Oskar, f. 1897 skulle kunna komma över till Amerika för att bosätta sig där. De övriga barnen blev kvar i Finland hos deras mormor då Hilda och sonen Oskar åkte iväg på den långa båtresan över Atlanten. När de kom fram till New York så var det ju meningen att Johan Viktor skulle ta emot dem, det var ju ett villkor för att de överhuvudtaget skulle slippa in i det nya landet. Nu var det tyvärr så att Johan Viktor hade problem med alkoholen och hade just då en sådan period att han aldrig kom till hamnen och tog emot dem. Man kan förstå hur förtvivlad Hilda och hennes kanske 12-åriga son Oskar var då de tvingades återvända till Finland med samma fartyg.
Dragås-Hilda och Oskar var inte de enda som råkade ut för denna förnedrande hemresa, för i dagstidningarna fanns det flera varnande exempel. Åbo Tidning skrev om detta problem år 1903 och vill du läsa artikeln, så klicka HÄR! I Marthaförbundets tidning Husmodern publicerades i tiderna en artikel om mottagandet av immigranter på Ellis Island, vill du läsa den så klicka HÄR!
Med lite fantasi kan vi förstå hur förnedrande det var för Hilda och sonen Oskar att återvända till Dagsmark. De nya ägarna hade ju tagit över hemmanet och husen och djuren såldes på auktion.
De hade ju aldrig känt sig riktigt hemma i Dagsmark eftersom de var finskatalande, fattiga torpare och socialister. De hade inte mat varje dag och de små barnen fick tidigt börja göra rätt för sig.
Trots att skolplikten inte ännu var införd så började alla barnen nu gå i den svenska folkskolan och lärde sig svenska den vägen. Hur Hilda lyckades köpa gården på Korsbäckvägen 70 av Axel Lillträsk och med vilka pengar är en gåta men hon hade ett par kor som vallades i skogen på Bergåsen och levde av det som naturen gav. Kanske maken Johan Viktor i Amerika också skickade hem pengar för familjens försörjning?
Hon råkade dö just då hon besökte sin dotter Hilma Sigg i Helsingfors och därför är hon begravd där.
Efter Dragås-Hildas död delades gården och det lilla hemmanet mellan barnen. Sonen Frans Svedmark sålde genast sin del åt Sigurd Löfgren, alltså det ställe där dottern Marianne sedan byggde växthus. Själva huset stod tomt till mitten av 1950-talet då den följande och samtidigt den nuvarande ägaren, som under kriget blivit evakuerad från Karelen rev ner gården och byggde en ny gård på samma tomt.
Fotot från år 2003 som visar hur det ser ut i dag där Dragås-Hilda och hennes 5 barn bodde.