Sammanställt av Lasse Backlund i september 2019:
Emil Storkull föddes den 30 september 1887 och han var son till bonden Josef ”Koll-Josip” och Anna Greta Storkull som bodde på Brobackan. Hans hem stod fram till storskiftet vid Milantå bakom Mylläris gård. Som yngsta son i familjen utbildade han sig till byggmästare på Industriskolan i Vasa. Efter utbildningen började han arbeta bland annat åt sin bror Viktor Nylund, som år 1909 fick uppdraget att bygga den nya skolan i Dagsmark. Det var Emil som skötte det praktiska med byggandet och Viktor tackade honom efteråt för ett väl utfört arbete.
Emil Storkull gjorde år 1908 också ritningar till brodern Erik Englunds gård i Palon, då den skulle flyttas från Brobackan upp till Palon. Möjligtvis så gjorde han också ritningen till den affärsbyggnad som hans bror Josef Henrik Storkull byggde år 1916. Troligtvis hade han också ett finger med i spelet då Dagsmark Ungdomsförening köpte bondgården av Maja Klemets och när den sedan byggdes om till ungdomshemmet ”Majbo”.
Redan då folkskolan byggdes så insjuknade Emil i lungsot och han vårdades till och med på sanatoriet i Nummela. Högåsens sanatorium var inte ännu byggt när Emil var sjuk.
Bland det sista Emil gjorde i livet var att skriva ett gåvobrev på 500 mark åt Dagsmark Ungdomsförening. Den tiden var 500 mark en stor summa och enligt valutaomräknaren så skulle det år 2018 motsvara närmare 2 000 euro. Gåvobrevet lyder så här:
Gåvobrev.
Härmed överlämnar undertecknad åt Dagsmark Ungdomsförening en summa av femhundra (500) mark, vilken summa bör förvaltas enligt följande grunder:
Av summan bildas en fond, benämnd ”Emil Storkulls sjukhjälpsfond” varav endast tre fjärdedelar (3/4) av den årliga räntan utbetalas till medellösa sjuka inom Dagsmark by för förbättrande av deras hälsa, och bör fondens förvaltningsråd noggrant kontrollera att det utgivna beloppet användes till sagda ändamål. Resten av räntan lägges årligen till kapitalet.
För fondens förvaltning utser Ungdomsföreningens bestyrelse ett förvaltningsråd bestående av 3 personer, vilka väljas för 3 år i sänder och vilka i enlighet med fondens syftemål fördelar räntemedlen.
Ifall Ungdomsföreningen skulle upphöra med sin verksamhet äger lärarpersonalen vid byns folkskola rätt att utse medlemmar i förvaltningsrådet.
För fonden bör årlig redovisning avges.
Dagsmark den 4 februari 1912.
Emil Storkull
Såsom för ändamålet tillkallade och på en gång närvarande vittnen intygar undertecknade att Byggmästaren Emil Storkull i vår närvaro med sunt och fullt förstånd och av fri vilja underskrivit förestående gåvobrev och för oss förklarat detsamma utgöra hans yttersta vilja.
Dagsmark, som ovan,
J. J. Wadström och Ida Wadström
Gåvobrevet var alltså undertecknat 4 februari 1912 och 4 dagar senare avled Emil Storkull, ogift och barnlös, endast 24 år gammal. Förutom föräldrarna lämnade han efter sig också bröderna sågägaren Viktor Nylund (1873-1936), handlanden Josef Henrik Storkull (1875-1931), handlanden Erland Norén (1877-1965) och bonden Erik Englund (1880-1948). Emil hade också 4 syskon som dog i unga år.
Dagsmark ungdomsförening förvaltade kapitalet och delade årligen ut hjälp åt behövande. Vart tredje år utsåg föreningen förvaltare, som brukade vara folkskolans lärare. någon nära släkting eller annars betrodd person. Det är tillsvidare oklart när fonden upphörde och vad som då skedde med medlen.
Tidningen Syd-Österbotten skrev 17.4.1912 om betydelsen av att teckna en livförsäkring och här avsågs Emil Storkull:
Om livförsäkringens nytta och betydelse är ofta talat. Se här ett nytt talande bevis därpå! I Dagsmark avled nyligen en person, som år 1905 i bolaget Suomi tog en livförsäkring på 5 000 mark. För något år tillbaka angreps personen i fråga av en tärande lungsot.
Livförsäkringen satte honom i tillfälle att besöka Nummela sanatorium samt att därefter i hemmet åtnjuta ändamålsenlig vård. Sjukdomen hade tyvärr redan fått överhanden och genomförde sitt förstörelseverk till slut och mannen avled. Likväl kunde han vid sin bädd åt sina närmaste anhöriga efterlämna en avsevärd penningsumma. Tillika kunde han skänka en del av ersättningen till sjukhjälp åt behövande från hans hemby.
Nummela sanatorium för lungsjuka, som på initiativ av Finska Läkaresällskapet och med understöd av finska statsmedel är uppfört av ett aktiebolag, är beläget omkring en och en halv kilometer från Röykkä haltpunkt vid Hangöbanan i Nummela kronopark i Nurmijärvi socken på den ås, som från Hyvinge sträcker sig till Hangö. Det ligger i en tallskog på djup sandmark invid Sääksjärvi sjö, som med sitt kristallklara vatten och sina skogbevuxna stränder förädlar trakten ett särskilt behag. Den för sanatoriet upplåtna delen av kronoparken utgör 57 hektar, en så stor areal som endast få sanatorier utomlands disponerar över. Byggnaderna, som är skyddade för vindar genom högväxt skog, är uppförda i enlighet med dåtidens hygieniska fordringar efter ritningar av medicinalarkitekten M. Schjerfbeck som på bolagets bekostnad hade besökt utlandets förnämsta lungsotssanatorier och studerat anordningarna vid desamma. Sanatoriet öppnades i november 1903 och hålls öppet året om.
