Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2020, med hjälp av Vilhos och Elmas barn Kaarina och Mauno.
Den här gården ”åp Sånan” eller Sunnantill byggdes av Vilho och Elma Toivonen år 1953. Bostadsdelen kombinerades med ett uthus med fähus och möjligtvis var tanken den att de senare skulle bygga ett separat bostadshus i närheten.
Vilho ArtturinpoikaToivonen (1919-2006) föddes i Back by i Ömossa i en gård som stod på det ställe där Haavistos transportbolag i dag har sitt garage nära Riksväg 8. Vilhos far Artturi var både skräddare och skomakare, och Vilho växte upp under enkla förhållanden i en liten stuga. Mot slutet av 1930-talet flyttade Vilho till Degerby i Ingå, där han började arbeta på Mangs gård. Där träffade han Elma Korkeamäki som arbetade på gården Flyt i samma by.
Elma Korkeamäki (1917-1990) var född i Lähteenkylä by i Storå på ett stort hemman. Hon var dotter till Leander Hirsimäki el. Korkeamäki (1891-1931) och Hilda Käpylä (1891-1931). Leanders farfar Josef Korsbäck och hans farmor Anna Kajsa Lillkull hade i tiderna flyttat från Korsbäck i Dagsmark till Lähteenkylä by i Storå.
Elmas mor Hilda dog i barnsäng i juli 1931, då Elmas lillasyster Helvi föddes. 5 dagar efter dödsfallet dog Elmas far Leander i blodförgiftning och båda föräldrarna begravdes på samma gång. Tragedin var ofattbar och Elma och hennes syskon togs om hand av grannar och släktingar. Gården och hemmanet såldes i delar för att täcka kostnaderna för barnens uppfostran. Elmas barndomshem står fortfarande kvar, en stor bondgård med dubbla farstukvistar.
Vilho och Elma gifte sig i april år 1939 i Ingå och samma år föddes sonen Mauno. Året därpå gjorde Vilho sin militärtjänst och före den avslutades bröt fortsättningskriget ut. Vilho togs ut i krigstjänst och han hemförlovades först 1944. Under denna tid föddes Vilhos och Elmas andra barn, dottern Kaarina år 1943. Hemspråket var finska men under tiden i Ingå lärde sig familjen tala också svenska.
Medan Vilho var ute vid fronten flyttade Elma med de två barnen tillbaka till Lähteenkylä by i Storå, där hon kunde bo hos släktingar. Då kriget tog slut köpte Vilho och Elma Toivonen en liten gård på Bergkullavägen i Lappfjärd, bakom kyrkan. De flyttade då dit och gården förstorades med några rum och de köpte mark bland annat i Lilltmåsan och de arrenderade mark runt om i Lappfjärd. Vilho arbetade också åt andra, bland annat åt Artur Hellman.
I december år 1952 köpte Vilho och Elma Toivonen en del av Skomakas hemman i Dagsmark. Den här hemmansdelen hade tillhört ungkarlen ”Skomakas Konrad” Rosenlund (1893-1987). Tillsammans med sin syster Julia Norrman (1906-1993) ägde denne Konrad ett av de större hemmanen i Dagsmark och i januari 1952 sålde de alltsammans åt affärsmännen Matti Lankoski (f.1927) och chauffören Eero Viitala (f.1923) båda från Kankaanpää och en bonde Yrjö Mäki-Kantti (f. 1907) från Karvia.
De här affärsmännen var främst ute efter de stora skogarna och under år 1952 sålde de åkrarna på Julia Norrmans hemmansdel åt Paavo Enberg från Siikainen. Enbergs familj flyttade då till den gård som fanns på Sunnantillvägen.
Då Vilho och Elma köpte åkrarna på Konrads hemmansdel, så ingick i köpet också den äldre bondgården i Klemetsändan, där Konrad bodde ensam. Förutom själva bondgården ingick också alla uthusbyggnader, förråd, en ria, en smedja och några byggnader till. Alla byggnader såldes för bortflyttning och nu började Vilho riva byggnaderna tillsammans med sonen Mauno och Tupa Uuno från Nystad.
Av detta virke byggde så Vilho den kombinerade gården och uthuset på Sunnantillvägen 176. Medan rivningen och bygget pågick, så bodde hela Toivonens familj i ena ändan av den gård, som Paavo Enberg hade köpt. Familjen Enberg bodde under tiden i den andra ändan av bondgården.
År 1953 var så den nya gården färdig och familjen Toivonen kunde flytta dit. Vilho arbetade som bonde på hemmanet och samtidigt arbetade han också åt andra. Han var en anlitad byggare och om vintrarna arbetade han i folks skogar. Vissa perioder arbetade han också på Kangas såg. Däremot arbetade inte Elma utanför hemmet. Vilho var politiskt aktiv men inte aktiv i föreningar men däremot var han medlem av förvaltningsrådet för Sydbottens Andelsbank i slutet av 1960-talet och i början av 70-talet.
Tanken var nog den att de skulle bygga ett egnahemshus på samma tomt men Elma ville att de skulle bygga det lite mera centralt. Därför köpte de i september 1966 en tomt i Kias kroken av Alvar Björklund. På detta ställe hade det stått en gammal gård som hade tillhört ”Viiraas Kaal Hindrik”, alltså Karl Henrik Mitts och hans andra hustru Matilda Rosenberg.
I sakta mak började han bygga ett nytt hem på samma tomt. Han byggde när han hade tid och därför blev huset färdigt först 1971 och då flyttade Vilho och Elma dit. Om du vill läsa om denna gård nära Kiaskroken, så skall du klicka HÄR!
År 1971, den 9 november sålde Vilho och Elma Toivonen hela sitt hemman med alla byggnader åt chauffören Tage Mannfolk (f.1943). Han var uppväxt i granngården och år 1967 hade han gift sig med Anja Syrjälä från Alajärvi. Till Toivonens hemman hörde då lägenheterna Kronsten (2 ha), Ekholm (1,5 ha) och Toivonen (9,5 ha) och alltsammans såldes för 65 000 mark.
År 1976, den 23 december sålde Tage och Anja Mannfolk hela Toivonens gamla hemman i Dagsmark, plus ett skifte i Lappfjärd åt finska staten för 180 000 mark. De var då själva bosatta i Surahammar i Sverige men de hade gett bankdirektör Alf Mangs tillåtelse att sälja gården och hemmanet och teckna under köpebrevet.
Håkan Söderqvist kunde följande år den 15 augusti köpa Toivonens gamla hemmansdel i Dagsmark på förmånliga villkor av finska staten. Han var potatisbonde på både fädernehemmanet och Toivonens tills han dog år 2007. Toivonens gamla hemman och den då förfallna gården såldes åt familjen Öström från Back, som är företagare inom potatisnäringen.
Öströms rev då ner gården som Vilho Toivonen hade byggt år 1953 och den var då redan i mycket dåligt skick. Hemmanet är fortfarande i familjen Öströms ägo och där odlas potatis.
Foton:
