Sammanställt av Lasse Backlund i november 2020, med hjälp av Lappfjärds Historia del I och II, och lärare Nils Bergmans historiker. Flera Korsbäckbor har hjälpt till med viktiga uppgifter och fotografier, bland annat Paul Nygård, Hans Stenlund och Bo-Göran Lindh som också bidragit med foton ur Linda Lindells samlingar. Jan Bergman har bidragit med Nils Bergmans foton.
Finska skolan i Norrviken.
Under åren 1929 till 1932 fanns det en finskspråkig skola i Norrviken och om du vill läsa om den, skall du klicka HÄR!
Småbarnsskolan i Korsbäck.
I forna tider var det på föräldrarnas ansvar att barnen skulle lära sig läsa och skriva. Eftersom föräldrarna inte hade gått i någon skola, så var inte heller de läskunniga och någon hemundervisning var inte möjlig. Till en början fanns det skolmästare, som besökte hemmen men sedan blev det prästerna och församlingarna, som fick ta rollen som lärare och barnafostrare. Det här arrangemanget lyckades inte alltid, eftersom de läskunniga prästerna inte ansåg sig ha tid med undervisning och därför gavs uppdraget åt klockarna. De var inte alls lämpade för detta eftersom klockaren i allmänhet inte var läskunnig.
På 1800-talet inrättades i Lappfjärd flera småbarnsskolor, där församlingen skötte om undervisningen med en ambulerande lärare. Denne flyttade på sig mellan de olika småskolorna. Folk hade inga stora krav på denna undervisning, de var nöjda om barnen lärde sig läsa innantill och att kunna katekesen utantill. Det räckte till vid läsförhören, och att få bli konfirmerad och så gav det möjlighet att få gifta sig som vuxen. Den här tiden var skolan och allt lärande frivilligt.
Byborna i Korsbäck byggde redan i början av 1900-talet en liten skolstuga eftersom församlingen år 1899 beslöt att inrätta 6 barnskolor i kommunen. Det lilla skolhuset placerades på ”Tresk-Eriks” alltså Erik Johansson Korsbäcks (1851-1937) hemman, på den östra sidan av vägen mellan hemmanen Utter och Hallonqvist.
År 1913 bestämde Lappfjärds kommun att den skall överta alla skolhus och undervisningen skall ske i kommunens regi. Församlingen och prästerna motsatte sig detta och besvärade sig men guvernören i Vasa gav kommunen rätt.
Detta ledde till att Korsbäckborna följande år beslöt att inrätta ett fast småskoldistrikt. På ett möte den 1 mars 1914 beslöt de att de skall upplåta och underhålla den befintliga byggnaden för den kommunala småskolans räkning. För den blivande lärarinnan skulle det inredas ett kök och en kammare. Eftersom byggnaden nu byggdes om till en 3-rummare, så skulle det byggas tre nya eldstäder, och en farstukvist till skolsalen skulle också byggas.
Den 23 augusti 1914 gjorde byborna ett avtal med bonden Erland Lind att denne på entreprenad skulle utföra renoveringen och han fick tid endast till den 1 oktober samma år. Han skulle bland annat dikta både skolsalen och kammaren, både in- och utvändigt. Golven skulle tas ut och mullbänkarna sättas i skick, och sedan skulle golvet sättas in igen. Alla fönster och flera dörrar skulle förnyas och för allt detta arbete skulle Erland få 155 mark.
Det var skoldistriktet, alltså korsbäckborna som var ägare och upprätthållare till småskolan. För att finansiera småskolan så skulle byborna betala en avgift till underhållet enligt mantal men efter en tid övergick man till räkna avgiften enligt antal skattören. Staten och kommunen gav bidrag till lärarinnans lön.
Någon förteckning på lärarinnorna i småskolan finns inte, men lärare Nils Bergman hade uppgifter att Helmi Rönnqvist från Närpes skulle ha varit en. Hulda Bobacka från Övermark en annan, likaså Agnes Irene Nygård från Närpes. År 1921 – 1922 var Ragnhild Viljamsdotter Ånäs från Härkmeri lärarinna och följande år Edna Emilia Öist från Övermark. Det var ju denna Edna som år 1924 gifte sig med Frans Ålgars.
De barn som gått i småskolan hade sedan möjlighet att fortsätta i folkskolan i Dagsmark. Den inledde verksamheten på hösten 1878 och flera elever från Korsbäck gick i den 4-åriga folkskolan. Det hörde till att de som började i folkskolan skulle kunna både läsa och skriva, och känna till de viktigaste sakerna inom religionen. Då skolan i Dagsmark började så antog de den ambulerande läraren Samuel Manner som folkskollärare. Det var ju han som före det i tur och ordning hade undervisat i alla byar i socknen.
Om du klickar HÄR, så kan du läsa historiken om Dagsmark folkskola.
Om du klickar HÄR, så kommer du till Dagsmark folkskolas elevmatrikel, gå gärna in och kika, kanske du hittar farfars eller mormors namn där.
Folkskolan i Korsbäck.
Allt sedan 1878 så hörde Korsbäck till Dagsmark skoldistrikt, vilket betydde att de elever som ville gå i folkskolan måste ta sig ner till Dagsmark. Skolgången var frivillig och redan det långa avståndet och de dåliga vägarna avskräckte. De familjer som bodde nära gränsen till Kärjenkoski hade 8 km till skolan, så det är helt förståeligt att barnen stannade hemma. Bristen på vinterkläder och ordentliga skor var också en vanlig orsak till att inte gå i skola.
År 1909 anhöll skoldistriktet i Korsbäck att Lappfjärds kommun skulle inrätta en folkskola i Korsbäck. Anhållan avslogs följande år, på grund av att antalet elever uppskattades till endast 20.
År 1921 infördes den allmänna skolplikten i Finland men det fanns en övergångstid på 10 år att genomföra den. Denna övergångstid var helt nödvändig för i de flesta byar fanns det inte utrymme för alla barn samtidigt. Med stöd av denna nya lag anhöll skoldistriktet i Korsbäck ännu en gång att det skall inrättas en folkskola i Korsbäck. Av någon orsak beslöt kommunstämman i Lappfjärd att avslå ansökan men efter ett besvär till landshövdingen, så ändrades beslutet. Bydelarna Lillsjö och Korsbäck bildade ett eget skoldistrikt och undervisningen skulle till en början ske i förkortad lärokurs, vilket betydde att skolan hade endast en lärare.
På våren 1923 beslöt kommunen att bevilja ett årligt bidrag på 600 mark för att inrätta en skola i så kallad hyrd lokal. Det var byborna som skulle stå för den hyrda lokalen och de lovade nu att bygga till den gamla småskolan, så att den också kunde inrymma elever i folkskolan.
Redan i februari 1923 hade byborna tillsatt en byggnadskommitté bestående av Erland Lind, Johannes Stenlund, Viktor Sten och Viktor Bergqvist. Dessa fick nu i uppdrag att uppföra tillbyggnaden, som till stora delar finansierades med lån. Mycket möjligt var det under byggnadstiden som barnen gick i skolan i Josef Hallonqvists lillstuga, som låg precis på andra sidan rån på den södra sidan.
Hösten 1923 kunde så barnen i Korsbäck börja gå i en egen folkskola och invigningsfesten ordnades den 6 december 1923. I början kan det vara så att alla barn inte började i skolan eftersom skolplikten infördes först 1927 i Lappfjärds kommun. De barn från Korsbäck som hade inlett skolgången i Dagsmark flyttade genast över till den egna folkskolan.
Skolans förvaltning.
Skolan leddes och förvaltades av en direktion, bestående av betrodda bybor och den hade stora befogenheter. Det var direktionen som tillsatte lärare och annan personal, de skulle se till att byggnaderna var i skick och efter att skolplikten infördes så skulle de också se till att alla barn gick till skolan. Eftersom flera familjer var fattiga och inte ens hade varma vinterkläder och skor, så skickades barnen inte till skolan, trots skolplikten. Det här var ett stort problem för direktionen och efter en tid började kommunen ge skobidrag åt de allra fattigaste.
De flesta Korsbäckbor har i något skede suttit med i skolans direktion. Bland de mest långvariga kan nämnas Viktor Sten i 20 år, Erland Lind i 15 år, Frans Nygård i 20 år, Selim Norrvik i 28 år och Gunnar Stenlund i 23 år. Anita Lindqvist var med som enda kvinna i 5 års tid.
De första lärarna.
Det är oklart vilken roll småbarnsskolan fick efter att folkskolan började men åtminstone var det småskoldistriktet som ägde byggnaden. Från och med 1921 kallas småskolan för den lägre folkskolan och folkskolan för den högre. Folkskolans första lärarinna var Hilma Blomqvist (född 1870 i Borgå). Som 52-åring hade hon just gått i seminariet i Ekenäs och fick sin första tjänst i Korsbäck.
Följande lärare var Walter Byman (född 1881 i Helsingfors). Han kom till Korsbäck år 1924 och han var lärare fram till sin död 1929, med flera pauser på grund av sjukdom. Walter var gift med Linda (född Lönnfors i Lappträsk år 1891) och tillsammans med Telma Savela så vikarierade hon sin man Walter under åren 1927-1929. Telma Savela var född år 1902 i Gamla Karleby och var lärare under ett par år.
Det var år 1929 som folkskolans direktion anhöll om att kommunen skulle göra skolan till en fullständig folkskola med två lärare. Både skolstyrelsen och kommunen godkände förslaget och skolan kunde då anställa också en lärarinna för de lägre klasserna. Hösten 1929 anställdes så nyblivna änkan Linda Byman som lärarinna i småskolan och Frans Stengård (född 1905 i Sastmola) blev lärare för de högre klasserna.
Allting var inte frid och fröjd, trots att skolan nu blev en tvålärarskola. Eleverna från gårdsgruppen Lillsjö ville hellre gå i skola i Dagsmark, eftersom skolvägen dit var kortare och vägen var också bättre skött. I augusti 1929 hölls ett möte där alla parter närvar, till och med skolinspektör Näse var med. Där konstaterades dock att det var kommunfullmäktige som hade beslutat om Lillsjöbornas skolgång, så skoldistrikten kunde inte påverka Lillsjöbornas skolval. Dessa fortsatte tillsvidare i Korsbäck folkskola och skolvägen skulle ju året därpå bli kortare då det nya skolhuset kunde tas i bruk.
Walter Bymans minnesfond.
Det var ju år 1924 som Walter kom till Korsbäck som lärare i den nya folkskolan. Han var född 1881 i Helsingfors och år 1904 utdimitterades han från seminariet i Nykarleby. Walter var djupt troende och han gav ut flera böcker med religiöst innehåll. På grund av sjukdom fick han tjänstledigt från augusti 1927 och han avled sedan den 13 maj 1929. Då bestämdes det att i stället för blommor på begravningen så skall det samlas pengar till en minnesfond, som skulle bära hans namn. Åtskilliga elever har tack vare denna fond fått stipendier under sin skolgång.
Planer på ett nytt skolhus.
På grund av att elevantalet ökade så blev skolbyggnaden för trång och i augusti 1926 så anhöll Korsbäck skoldistrikt att Lappfjärds kommun skulle bygga en ny skola. Något gehör för detta nybygge fick man inte men då skolstyrelsen bestämde att den provisoriska och upphyrda skollokalen får användas endast till år 1927, så gjorde en ny ansökan till kommunen.
Kommunalfullmäktige beslöt i mars 1929 att en ny skolbyggnad skall uppföras i Korsbäck och redan i juni kunde kommunen godkänna ritningarna som hade gjorts av byggmästare Forssén i Närpes. Det var för övrigt samma man som gjorde ritningarna till den nya folkhögskolan i Lappfjärd.
I oktober 1929 kunde skolstyrelsen godkänna ritningarna och kostnadsförslaget och i december hölls en entreprenadauktion. Det kom inga sådana bud, som kunde godkännas och då beslöts det om en skriftlig entreprenadtävling.
Det lägsta anbudet gavs av bonden Johannes Stenlund och det godkändes på ett möte den 5 januari 1930. Skolstyrelsen hade beräknat kostnaderna till lite över 300 000 mark men Johannes anbud löd på 274 900 mark. Han satt själv med i den byggnadskommitté som kommunen hade tillsatt. Förutom Johannes satt där också Viktor Nylund som ordförande, Johan Lillkull, Karl Knus och Viktor Rosenstedt.
Nya skoltomten.
Den nya skolbyggnaden skulle uppföras på ett helt annat ställe. Kommunen hade redan år 1923 på auktion köpt in Rosenback hemmanet Häggblom, som låg vid Sågkvarnbacken. Vid storskiftet 1900-1912 hade det tilldelats bonden Josef Häggblom (1852-1906), som kallades ”Skaftung Josip” och hustrun Karolina (1850-1938). Hemmanet låg mellan träsket och Lillån och landsvägen gick rakt genom hemmanet. Bonden Josef dog år 1906 och i april 1914 sålde änkan Karolina hemmanet åt dottern Adelina (1887-1956) och hennes man Frans Hirsimäki. Frans dog redan år 1918 och änkan Adelina Häggblom hamnade på obestånd och hon tvingades sälja hemmanet på auktion.
I maj 1923 köpte Lappfjärds kommun hemmanet Häggblom av Adelina och hennes två omyndiga barn. Åt sin mor Karolina tog Adelina undan ett tomtområde på ett halvt hektar nere vid träsket, där Karolina kunde bo under sin livstid i en liten stuga. År 1924 sålde kommunen ett större område ned mot ån åt Maria och Erland Granberg. I början av 30-talet såldes ett område på 0,8 ha av hemmanet på andra sidan vägen åt Erland och Ida Korsbäck.
Skolbygget 1930.
Bygget påbörjades genast och det gick raskt undan. Grunden var bra och byggnaden kunde delvis placeras på berg. Tomten sluttar mot norr, så att stenfoten i den ändan är tre stenar hög medan den i andra ändan är en sten hög.
Redan till hösten 1930 var skolbyggnaden färdig och den kunde genast tas i bruk. Vid granskningen konstaterades det att arbetet var väl utfört och kommunen kunde ta emot den i ypperligt skick.
Invigningen av nya skolan.
Under högtidliga former kunde den nya skolbyggnaden invigas och tas i bruk söndagen den 12 oktober 1930. Om du vill läsa mera om invigningen, så klicka HÄR, så kan du läsa vad Syd-Österbotten skrev efter festen.
Från och med hösten 1930 hade eleverna i Korsbäck allt det de behövde. En helt ny skolbyggnad och två lärare som undervisade i två olika grupper. Undervisningen fortgick oavbrutet, med undantag av ett uppehåll under vinterkriget från 7 december 1939 till 14 maj 1940. I början av fortsättningskriget 1941 var skolan stängd i några dagar, likaså under några dagar i september 1944 då evakuerade karelare inkvarterades i byggnaden. Den 18 september 1947 hade skolan lov, på grund av att fredsfördraget med Sovjetunionen trädde i kraft. Införandet av den kommunala skolbespisningen år 1945 var en viktig sak för många, eftersom flera elever levde under knappa förhållanden.
Under de kommande åren var det stor omsättning på lärarna, ända fram till början av 1950-talet då lärarparet Celia och Nils Bergman tog över. Nils var född i Oravais år 1922 och Celia var född Lindén i Närpes år 1923.
Vad hände med den gamla skolbyggnaden?
Då den nya skolbyggnaden blev färdig hösten 1930, så blev den gamla skolbyggnad oanvänd. Det var distriktet, alltså Korsbäckborna som ägde den. Den nya folkskolläraren Frans Stengård föreslog på ett möte i februari 1931 att man kunde bilda en ungdomsförening i Korsbäck och att denna då kunde överta den ur bruk tagna byggnaden. Alla deltagare enades om att en ungdomsförening skall bildas och stadgar uppgjordes och så valdes den första styrelsen, där lärare Stengård valdes till ordförande.
I mars 1931 beslöt den nygrundade ungdomsföreningen att de skall köpa byggnaden av skoldistriktet för 5 000 mark. Eftersom föreningen saknade medel, så köptes byggnad med skuldsedlar. Genast på detta möte så berättade skolbyggaren och bonden Johannes Stenlund om husets historia för deltagarna. Samtidigt tog han sin skuldsedel på 300 mark och överräckte den till föreningen som en gåva. Några år senare gjorden bonden Josef Bergström likadant, hans skuldsedel var också på 300 mark. Viktor Nylund skänkte 225 i pengar åt föreningen och tack vare dessa donationer och en livlig verksamhet kunde ungdomsföreningen bygga ut och förstora sin lokal och föreningen är fortfarande verksam.
Skolan upphör.
Elevantalet minskade under åren på grund av lågt födelsetal och en stor utflyttning till Sverige. I början av 1960-talet stod det klart att skolan kommer att bli indragen i en nära framtid och direktionen och lärarna försökte hela tiden få fler elever till skolan. Man försökte till och med locka elever från Lillsjö att byta skola, från Dagsmark till Korsbäck.
År 1966 meddelade skolinspektorn att statsbidraget troligtvis kommer att dras in, eftersom elevantalet var under 20 och någon uppgång inte fanns i sikte. Följande år meddelade myndigheterna att den ena lärartjänsten kanske dras in om inte elevantalet stiger. Skolnämnden i Lappfjärd hade dock bestämt att folkskolan skulle få ett par nådeår.
År 1968 uppvaktade Einar Lindh och Elgot Norrvik skolstyrelsen med önskemålet att folkskolan få fortsätta sin verksamhet. Där konstaterade de dock att förutsättningarna fattades, vilket ledde till att direktionen beslöt att skolåret 1968-1969 får bli det sista.
På våren 1969 upphörde verksamheten i folkskolan i Korsbäck och eleverna flyttade över till den nyrenoverade folkskolan i Dagsmark. Eftersom Dagsmarklärarna Einar och innea Lind samtidigt gick i pension, så blev det paret Bergman som fortsatte som lärare i Dagsmark.
Eleverna i skolan.
Skolans elevmatrikel upptar 315 namn och som nummer ett inskrevs Selim Bergkvist, som var född år 1908. Han hade hösten 1919 börjat skolan i Dagsmark, där han hann gå i tre år före han flyttades och gick det sista året i Korsbäck.
Den sista eleven som skrev in var Bengt Norrvik, som började i skolan på hösten 1968 och han fick då nummer 315. Följande år flyttade han över till skolan i Dagsmark.
Byggnaden får nytt liv.
Skolan i Korsbäck tömdes efter stängningen och 22 april 1970 sålde kommunen skolbyggnaden för 18 000 mark åt företaget La-Lo Ab. Beslutet om försäljningen togs enhälligt av kommunalfullmäktige den 25 mars och det enda som diskuterades var om väggklockan skulle ingå i köpet eller inte. Företaget grundades av Olle Ohlman från Sverige, som också var dess VD och i bolaget fanns det flera delägare från Lappfjärd. Styrelseordförande var bonden Einar Lindh och i styrelsen satt bland annat Antti Mäki-Heikkilä och Stig Rosenback. Företaget inledde tillverkningen av tvättsvampar av en ovanlig modell, som skulle säljas både i Finland och på export ut i Europa. Planerna var storstilade och åtminstone Olle Ohlman såg stora möjligheter att utveckla företaget.
I skolbyggnaden gjordes invändiga ändringar, där till och med mellanväggar togs bort för att få rum för de stora maskinerna. Flera personer anställdes, bland annat Holger Hammarberg skötte om maskinerna och Gun-Britt Hammarberg och Rakel Hällfors var med i tillverkningen.
Verksamheten blev inte långvarig, för den lades ned i december 1970. Orsaken till nedläggningen sades vara brist på råvara men den riktiga orsaken var nog den dåliga försäljningen. Maskinerna monterades ner och Olle Ohlman, som under året hade bott i övre våningen flyttade tillbaka till Sverige.
På en bolagsstämma den 16 maj 1973 på motell Motorest bestämdes det att bolaget skall sälja fastigheten och dåvarande styrelseordföranden Åke Ålgars fick i uppdrag att slutföra försäljningen. La-Lo Ab sålde den 12 februari 1974 fabriksbyggnaden för 40 000 mark åt Heddy och Börje Nordström, som hade planer på att renovera den till bostad. Snart ändrade de planerna då Heddy och Börje köpte Pär-Gustav Lindhs bostadshus i Lappfjärd och flyttade dit. Som delbetalning för det köpet gav de skolbyggnaden i Korsbäck åt Heddys bror Pär-Gustav.
Pär-Gustav Lindh hade inga direkta planer för byggnaden, så han sålde den vidare till Paul Nygård i januari 1987. Paul Nygård hade heller inga planer vad han skulle använda huset till. Paul som arbetade på Pärus-Fors och sedan på Sydbottens Kraft brukade skoja med att det hade blivit så populärt att omskola sig på äldre dar, så han tyckte att det då passade bra att ha en egen skola.
År 2012 sålde Paul Nygård skolbyggnaden åt ett par från Solf, som påbörjade en renovering men den hann knappt starta före den avslutades. Ännu i dag står skolbyggnaden tom och öde. I 46 år hann alltså folkskolan verka i Korsbäck, varav 39 i den nya byggnaden.