Tidningen Syd-Österbotten i mars 1918 flera artiklar om Hemming Utfolk, som stupade i Sastmola:
2.3.1918.
På Sastmola fronten har kampen under de senaste dagarna varit allvarsam. De röda har förfogat över betydande styrkor, utrustade med kanoner och kulsprutor. De har dock, såsom redan i förra numret meddelades, besegrats och drivits allt längre söderut.
Under dessa drabbningar har de röda förlorat omkring 80 döda, varav 7 i går, samt även fått ett stort antal sårade. På skyddskårens sida har även offer krävts. Så rapporteras att följande 8 ljutit hjältedöden: Matti Nummelin från Kristinestad, Hemming Utfolk från Uttermossa, Axel Ekholm från Skaftung, Alfons Groop från Övermark, V. Nieminen från Kannus, N. Uusitalo från Storå, L. Harjunpää och W. Nurmela från Bötom.
9.3.1918. Lappfjärd.
I morgon kl. 2 e. m. jordfästes i Lappfjärd kyrka i frihetskampen under slaget i Sastmola stupade frihetshjälten Hemming Utfolk. Vi tar för givet att samtliga medborgare i församlingen, som det kunna, skall bevisa hjälten sin tacksamhet genom att hedra hans begravning med sin närvaro.
9.3.1918. Uttermossa. Josef Hemming Utfolk.
Bland dem, som stupade i striden mot landsförrädarna vid Sastmola fronten, var Josef Hemming Utfolk från Uttermossa. Han var född den 4 december 1899 och son till skomakaren Josef Utfolk och dennes hustru Maria.
Sedan hemmet upplösts genom moderns död 1912 flyttade fadern jämte två barn till sin bror bonden Viktor Mannfolk och levde där flera år tillsammans med honom, två systrar och sin åldriga fader. De två barnen fick här ett nytt hem med synnerligt god omvårdnad. När fadern för ett år sedan flyttade till sitt nyköpta hemman, stannade Hemming jämte hans 7-åriga syster kvar i farbroderns hem. Hemming inskrevs i Uttermossa nyinrättade folkskola 1910. Han var framstående som elev, men blev ej i tillfälle att avsluta sin folkskolekurs. Intresse och läslust verkade dock hos honom. De senaste åren har han flitigt anlitat till buds stående böcker och bibliotek. Varmt intresserad för ungdomslivet och ungdomens höjande i sin hembygd har han sista året varit ungdomsföreningens viceordförande och en av föreningens mest energiska och självuppoffrande kämpar. Själv har han alltid uppträtt hyfsat och ordentligt och varit ett gott föredöme för ungdomen i sin omgivning. När frihetskampen begynte, gick han självmant för att hjälpa. Föga trodde han bock att han så snart skulle komma att offra sitt liv. Han hoppades kanske under en längre övningstid vinna utbildning och få tjänstgöra som vaktman. Men, nej hans levnadstimme var ändad. Fosterjorden behövde honom och han gick modigt fram och offrade det dyraste han ägde. Han offrade sitt liv.
”Och vann en storhet, knappast drömd,
blev landets stolthet, blev berömd
som starkast bland dess vakter
och blir i Finlands tid ej glömd.”
16.3.1918. Lappfjärd. Begravning.
Senaste söndag den 10 dennes begravdes under ett stort deltagande från allmänhetens sida, den vid de heta striderna i Sastmola den 25 februari stupade skyddskåristen Hemming Utfolk från Uttermossa by i Lappfjärd.
De hemmavarande skyddskårerna bildade spalier för liktåget, företrätt av ett kommando hedersvakt på väg till kyrkan, där den stupade vigdes till sin sista vila. Under det kistan bars genom kyrkan utfördes på orgeln en sorgmarsch av kantor Serén. Lappfjärd sångkör utförde sång både före och efter jordfästningen, som förrättades av prosten Georg Laurén, vilken talade högstämda ord om människors plikt att göra sitt liv betydelsefullt. Talaren påpekade, hur betydelsefullt gör icke den människa sitt liv, som i närvarande tid offrar det för fosterlandet.
Kransar nedlades utom av de egna från Uttermossa by, Uttermossa ungdomsförening, Lappfjärd kommun. Under sång nedmyllades hjältens stoft å det för Lappfjärd skyddskårister invid Lappfjärd kyrka avskilda gravstället. Hemming Utfolk är den femte i hjältarnas rad som från Lappfjärd stupat i kampen för fosterlandet. Välsignat minne över honom!
