Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2017. Ilmari Kosonen från Enonkoski har bidragit med information om lappgräset. Uppgifter har också tagits ur flera nummer av tidningen Syd-Österbotten som år 1913 publicerade flera artiklar om byanamnen på 1500-talet i dåtida Lappfjärds socken. Om du först vill läsa om Dagsmark bys och Lappfjärds förhistoria, så klicka HÄR, så kan du läsa mera och se på flera fynd som gjorts.
Namnen på våra byar och orter har i långa tider intresserat forskare och dessa har kommit med flera olika teorier, varifrån dessa namn har kommit. Det är sannolikt att alla byanamn har uppkommit på ett naturligt sätt, genom en historisk händelse eller ett geografiskt område. Knappast har något ortsnamn tillkommit helt av en slump och i de flesta fall beskriver ortsnamnet hur själva området ser ut eller var det ligger.
Den gamla teorin om namnet Lappfjärd.
Så gott som alla språk- och ortsnamnsforskare utgår ifrån att alla ortsnamn i Finland som innehåller ordet ”Lapp” har fått det därför att samer eller lappar skulle ha vistats på orten. Detta har de för bekvämlighetens skull kommit fram till, eftersom någon bättre förklaring inte finns. Möjligtvis har samer eller lappar efter istidens slut vandrat norrut och säkerligen stannat någon längre tid både i södra och i mellersta Finland. I Lappfjärd har de däremot inte vistats eller bott, för den tid då samerna rörde sig norrut så var orten Lappfjärd helt täckt av vatten.
Ortsnamnsforskare har helt enkelt glömt bort landhöjningens inverkan på vår ort. Lappfjärd som i dag ligger endast 4-6 meter ovanför havsytan, var täckt av vatten ännu för 500 år sedan, alltså på 1500-talet. Med jämna mellanrum, även fram till våra dagar, har Lappfjärd varit helt översvämmat, vilket beror på att orten är låglänt. Någon tidig bosättning har inte konstaterats i Lappfjärd och orten är fattig på forntidsfynd. Inte ens på det högt belägna Bötombergen har några spår efter urtidsbefolkning kunnat hittas.
Flera forskare på 1800-talet har konstaterat att orter på ”Lapp” har fått namnet av kringströvande samer men det finns också flera som tvivlar på den teorin. I de skrifter som jag har studerat har jag inte ännu hittat några fakta eller annan säker dokumentation att samer skulle ha vistats i Lappfjärd eller i övriga Österbotten.
I början på 1920-talet gav Svenska litteratursällskapet ut två böcker, som T. E. Karsten har skrivit. Bägge heter ”Svensk bygd i Österbotten, nu och fordom”. Han hade forskat i namnet Lappfjärd och hittat flera olika skrivsätt vid olika tider. År 1303 finns det dokumenterat Michael de Lappafaerd, 1442 Lappfierd, 1492 och 1494 Lappfierd by, 1508 Lappfiell socken, 1514 Lappafierden. I jordeboken hade han hittat år 1545 Lapferby, 1552 Lappfierd, 1602 Lappfierden, 1604 Lapefiäls by. Hans slutsats är att namnet kommer av lapparna, alltså att det skulle vara lapparnas fjärd. Karsten hade nog noterat landhöjningen och mätningar hade visat att Mangsbacken, som idag ligger på 15 meters höjd, där kyrkan ligger skulle ha varit täckt av vatten på 600-talet e.Kr.
Bror Åkerblom utkom år 1945 med en grundlig utredning som heter ”Lapp-namnen i Finland”. Han kom fram till att de flesta ”Lapp”-orterna ligger nära havet och direkt har en koppling till vatten. I Vasa län hade han hittat 59 orter och han för fram flera teorier, men tror nog att det är samerna som ligger bakom namnen.
Gunnar Nybond från Sideby har också skrivit om detta i sin bok ”Bottnisk bygd” och han har kommit fram till att alla orter med namnet ”Lapp” är på något vis knutna till vatten. I Sideby hade han hittat ställen som Lappholmen och Lappviken.
Lars Huldén gav år 2001 ut en bok som heter ”Finlandssvenska bebyggelsenamn” där han kort skriver att orter med namnet Lapp har en direkt anknytning till samekulturen. Här kunde han dock ha nämnt vilken typ av anknytning det är frågan om.
År 2007 skriver Raija Miikkulainen i ”Suomalaisessa paikannimikirjassa” :
’Nimeen sisältyy sana lapp, jonka on oletettu tarkoittaneen ’suomen kieltä puhuvaa tai lappalaisten tavoin elävää henkilöä’.
Svenska Litteratursällskapet har på sin hemsida http://bebyggelsenamn.sls.fi/namnelement/36/lapp/ en förteckning på orter med namnet ”Lapp” och på kartan ser vi bra att så gott som samtliga orter ligger utmed kusten. Litteratursällskapet utgår också från att namnen står i direkt samband med samekulturen.
En som tvivlade, och till och med förkastade teorin om att lapparna hade gett namn åt Lappfjärd var professor Ralf Norrman. Han var ordförande för Österbottens Fornforskningssällskap och under ett besök i Henriksdal år 1991 berättade han att samerna aldrig har funnits i Lappfjärd eftersom orten låg under vatten den tiden. Han hade ingen egen teori men var medveten om att alla orter med namnet ”Lapp” var våtmarker.
Läraren Einar Snickars i Lappfjärd trodde också att orter med namnet ”lapp” hade något med samer att göra. I en lång artikel 20.11.1968 i Syd-Österbotten skrev han om Lappnäsmossen i Närpes och intervjuade en person som varit med och på vattendränkta marker bärgat starr och fräken som foder åt djuren.
Ny teori om namnet Lappfjärd.
Historien förtäljer inte när lappar eller samer som de kallas i dag skulle ha vistats eller bott i Lappfjärd. Efter istidens slut för 9 000 år sedan fanns det ingen bosättning i Finland men möjligtvis började det komma folk från öster eller sydost vartefter isen smalt. Samer och finnar kom hit landvägen runt Finska viken och dessa vandrade sedan norrut och kanske västerut inåt landet. Hur nära kusten de kom och var kusten låg då är oklart.
Den första kända bosättningen i våra trakter fanns på åsarna i östra Dagsmark, på gränsen till Storå och Bötom. De här boplatserna ligger på 60-meters nivån över havet idag. Utgrävningar på 1980-talet visade på 5 000 år gamla stenåldersboplatser i dessa trakter, däremot finns det inga fynd på Bötombergen, som är betydligt högre. Det är fortfarande oklart vilka dessa stenåldersmänniskor i Dagsmark var och vart de sedan flyttade, men ingenting tyder på att det var lappar eller samer. Den här tiden låg Lappfjärds by täckt av så mycket vatten, så att inte ens korset på Lappfjärds kyrka skulle ha varit synligt ovanför vattenytan.
I kustområdena i Finland och i norra Sverige finns det många orter innehållande ordet Lapp och många forskare håller fortsättningsvis fast vid att alla dessa orter har fått sitt namn av samer eller lappar. Detta trots att orterna varit helt täckta av vatten den tiden när lapparna rörde sig över våra länder. Till exempel Lappfjärd som nu ligger mellan 4 – 6 meter ovanför havsytan steg ur havet för endast 500 år sedan och efter det har det nog inte varit några samer bosatta här.
Enbart i Sverige finns det flera hundra mindre sjöar eller tjärn, som heter någonting på Lapp och också i Finland ligger alla större orter med namnet Lapp vid kusten eller i närheten av vatten. Också i Österbotten finns det ett otal ställen med ordet Lapp, som ligger nära vatten. Däremot finns det mycket sparsamt med högre belägna ställen såsom Lappberget, Lappåsen, Lappbacken eller Lapphöjden. Med andra ord hör namnet Lapp ihop med vatten.
Efter att ha granskat dessa fakta har jag kommit fram till att så gott som alla orter med namnet Lapp, har fått sitt namn av det näringsrika Lappgräset, som förr växte i fjärdar, på låglänta marker och i många sjöar. Dessa starr- och fräkenväxter växte rikligt bland annat i Lappfjärdstrakten och gav grunden till det välutvecklade jordbruk som fortfarande bedrivs där. I forna tider odlade bönderna inget hö åt sina djur utan man skördade det som naturen bjöd på. Höet på ängarna var näringsfattigt och dög knappt som vinterföda, så det var naturligt att söka efter bättre foder åt djuren och detta fanns det gott om i Lappfjärden.
Lappgräset eller lapphöet.
De här näringsrika växterna i åmynningen kallades allmänt för lappgräs eller lapphö. Förutom i åmynningen växte dessa starrväxter också till exempel uppe i Storsjö träsk i Korsbäck och i Starrängen. På hösten skördades lapphöet och med detta kunde bönderna föda upp stora mängder med kreatur, eftersom det var rikt på näring. Också i Sverige kallas dessa gräsväxter för lappgräs och uppgifter därifrån visar att folk brukade torka detta gräs och sedan satte de detta inuti skorna om vintern, för att hålla fötterna varma och torra. Också i Finlands fanns det lappskor, som på finska kallas lapikas eller lapatossu.
I sin bok ”Lapska resan” skrev Linné så här hur man skulle behandla lappgräset: ”kamba med jernkamb älr hornkamm och wrida mellan händerna, att dett blifver miukt, hkt sedan torkas och lägs i skorna, hkt bewarar i starkaste kiöld dem, som gå utan strumpor”.
På grund av landhöjningen steg området ur havet men det kallades fortfarande för Lappfjärd och det gör det fortfarande. Landhöjningen ledde också till att det så kallade lappgräset dog ut och bönderna började då odla upp markerna med olika sädesslag. Bönderna fortsatte däremot att skörda lappgräset, då främst i Korsbäck och det finns ännu folk som deltagit i detta tunga arbete att bärga detta gräs. Vill du läsa mera om hur det gick till att bärga detta gräs ur träsket, så klicka HÄR!
P. E. Ohls teorier om ortsnamnen i Lappfjärd, ur Sydin 1913:
Dagsmark.
Den mest vedertagna teorin är att namnet Dagsmark, skulle komma från ordet ”dagsmarsch”. Det skulle med andra ord vara det avstånd som fanns mellan Skaftung och Dagsmark på 1500-talet.
Detta namn skrevs tidigast Daxmarck och sedan Dagxmarck, Dagzmarck och sedan Dagsmarck. Jämförd med ett med ett sådant namn som Daglösa ”ett ställe som saknar dag d.v.s. sol” förstå vi att Dagsmark betyder ”skogsmarken som har dag eller sol”. Traditionen om en person, som bosatte sig en dagsresa ifrån sin hemby Skaftung, har mindre sannolikhet för sig än det förra antagandet. Dagsmark hade 3 bönder på 1500-talet.
Herkmeri, uttal Härkmär.
1546 Hercmär, 1552 Herkmer, 1561 Herchemerby, Härckmery, 1571 Härckemär o.s.v. Senare leden är bildat av fornsv. mer ”hav”. Förra leden har samma lydelse som norska gårdsnamnet Herke (dalen), vilket anses komma ab fornnorska herkla ”stoj”, Herkmeri måste också anses vara besläktat därmed och betyda ”den stojande sjön”. Herkmeri by ligger vid en uppgrundad havsvik och har fått sitt namn under den tid vågorna brusade mot dess stränder.
En annan förklaring har tidigare av en språklig vetenskapsman framställts. Enligt hans antagande skulle Herkmeri betyda ”Stenmar”. Denna by hade 4 och under senare delen av 1500-talet 5 bönder. 1552 hetter en av dem Oleff Östensson och 1580 en annan Hans Skomakar.
Lappfjärd.
1303 Lappafaerdh, 1508 Lapfiell soken, 1546 Lapferby, 1561 Lappefierdby, 1570 Lapfierdh o.s.v. Bya- och numera sockennamnet Lappfjärd har uppkommit redan under den tid då den trakt, där kyrkobyn nu är belägen, var en fjärd eller havsvik. Denna fjärd har fått sitt namn antingen därav att lappar vistats här eller också därav att fjärden varit smal som en lapp eller remsa. Byn hade 38 bönder, eller det största antalet av alla byar i 1500-talets Närpes.