Nedtecknat av Lasse Backlund i december 2017. Uppgifterna plockade ur Andelshandelns protokoll- och kassaböcker.
Vill du se vilka som satt i styrelsen under dessa 8 år, så klicka HÄR!
Vill du se vilka som var medlemmar i denna andelshandel, så klicka HÄR!
Redan i mars 1906 beslöt Dagsmark Lantmannagille att det skall bildas en andelshandel i byn men det dröjde ända till mars 1908 innan det skedde. Stadgarna antogs den 22 mars och den första styrelsen valdes och den bestod av bonden Erland Båsk som ordförande och skomakaren Karl Johan Lindell som viceordförande och bonden Josef Backlund som kassör. I styrelsen invaldes också bönderna Henrik Eriksson Klemets, Josef Josefsson Klemets, Viktor Eklund och Henrik Agnäs.
Styrelsens första möte hölls hemma hos ”Kiias-Äland” alltså Erland Båsk och där dryftades frågan om butikslokal skulle ”Hyras eller genast från handelns början tjöpas”. Man kom till att lokal borde köpas och de fastnade då för den gård på Sebbasbackan där ”Bod-Mina”, alltså Vilhelmina Ulfves fram till 1905 hade bedrivit handel och där hon fortsättningsvis skötte om byns telefoncentral. Priset var bestämt till 3 500 mark och styrelsen beslöt att uppta ett lån om 10 000 mark för detta köp. Genom att ta bort en mellanvägg kunde butikslokalen förstoras och tas i bruk ganska snart. Gården stod på arrendemark och Henrik Agnäs som vid storskiftet 1900-1912 hade övertagit detta Rosenback hemman förlängde arrendekontraktet med den nybildade andelshandeln.
Två dagar efter detta möte höll styrelsen ett nytt möte där de konstaterade att det nog räckte med att låna 5 000 mark för detta köp. De beslöt att på inkommande ting inteckna fastigheten som säkerhet för det kommande lånet, som skulle tas i Wasa Bank. Styrelsen krävde också att ”mina Ulfves afstår alla sina handelsrettigheter inom byn till handelsandelslagett”.
På ett styrelsemöte den 19 april beslöts det att de skulle anställa Märta Norman från Kristinestad som föreståndare mot en månadslön om 50 mark plus husrum. Andelslaget skulle också skaffa ett skrivbord och andra möbler åt henne och sedan inreda en bostad. Maria Karlsdotter Lindell anställdes som biträde och hon skulle få 30 mark i månadslön.
Den 10 maj 1908 hölls det styrelsemöte igen. Viktor Rosenback, Viktor Nyroos och ”Borg-Oskar” Granat fick i uppdrag att förhandla med Bod-Mina att hon skulle ge ifrån sig de mått och vikter som borde ha ingått i köpet av rörelsen. På mötet bestämdes också att ”handeln skall öpnas kl. 6 om morgonen och stängas kl. 10 om qvällarne”. Det beslöts också att det skall gå att baka rågbröd i butiken och därför skulle ”bakdon” anskaffas. Det skulle också inköpas en Singer symaskin för att med den ”tillvärka sömningar utaf flere slag”.
Det är oklart på vilket vis inköpen till butiken gjordes men det krävdes att en person från styrelsen skulle vara med och övervaka inköpen. Men det beslöts också att i ”Andelshandeln uptjöpa smör å ägg som skall värkställas utav Handels föreståndaren å bitredett”.
Den 28 juni 1908 beslöt styrelsen att Karl Johan Lindell skall anskaffa pärtor och se till att nya tak sätts på både butiksfastigheten och på magasinet. Det gamla taket hade blivit bortdömt som eldfarligt vid en brandsyn.
Den 18 oktober 1908 hölls det ordinarie stämma i ”meijeriett i Dagsmark”, antagligen hemma hos ”Pelas-Viktor” Lillkull. Där valdes styrelsemedlemmar och revisorer men de bestämde också att de skall öppna i filial i Korsbäck. Denna skulle finnas hemma hos Erland Lindqvist och andelshandeln skulle förse honom med ”behöfliga handelsvaror”.
Andelshandeln sålde tydligen varor också på kredit och redan den 20 november 1908 tvingades styrelsen bestämma ”att de Andelsegar som anses vara i alt för stor skuld till Andelslagett skall inbetala sina rester före de gifves nå mera på kredit”.
På ordinarie stämman den 21 mars 1909 beslöts att de skall fortsätta med Korsbäckfilialen hemma hos Erland Lindqvist och han skulle få 2 % i arvode. Föreståndare i Dagsmark är nu Erik Johan Klemets tillsammans med hustrun ”som bitred” och de får tillsammans 90 mark i månaden. Medlemmar som ville använda butikens telefon måste betala 25 penni varje gång de ringde.
Den 17 oktober 1909 beslöt styrelsen att betala 73 penni paret för 50 par kardor som Mina Ulfves har fordrat, detta för ”att undgå tvistigheterna”. Filialföreståndaren Erland Lindqvist har rest till Amerika och därför beslöt styrelsen att filialen i Korsbäck upphör.
På stämman 20 mars 1910 beslöts att Andelshandeln igen skall inrätta en filial i Korsbäck, denna gång hemma hos Johannes Stenlund och han skulle få 4 % i arvode. Samma år ville Edla Storkull också öppna en filial men denna ansökan avslogs av styrelsen.
Den 21 januari 1911 tog styrelsen emot beskedet att föreståndaren Erik Johan Klemets och hans hustru Edla hade sagt upp sig och de valde då i stället Erik Anders Rosengård och hans hustru Selma i deras ställe och med samma lön. Erik Anders Rosengård hade i ett års tid fungerat som styrelseordförande men i hans ställe valdes nu ”Pelas-Josip” Lillkull.
Den 7 juli 1911 beslöt styrelsen att anställa Hilma Henriksdotter Lillgäls till biträde. De beslöt också att det skulle göras ”indär fönstär i bitredeskamarin”. Hilma slutade redan följande år och i hennes ställe valdes en Matilda Hannus.
Så här skrev tidskriften ”Samarbetet den 1.4.1912: Dagsmark Andelshandel m. b. t. hade förlidet år en omsättning av Fmk 36,689,98. Vid årets slut voro utestående fordringarna Fmk 3,027:60, och varulagret Fmk 25,228:19. Trots det stora varulagret och de i förhållande till omsättningen stora utestående fordringarna har affären lämnat en 1.028:98 marks vinst då försäljningsvinsten utgjorde 11 % på omsättningen.
Den 19 Maj 1912 beslöts att butiken skall öppnas redan kl. 5 på morgonen och stängas kl. 8 på kvällen ”enligt Stads Klåk tid”. Samma år bestämdes att stämmor och möten i fortsättningen må hållas på det nya ungdomshemmet Majbo. Det fanns hela tiden problem med stora utestående fordringar och styrelsen beslöt ofta att problemen skall avhjälpas via indrivning.
På årsstämman 16 mars 1913 beviljades inte styrelsen ansvarsfrihet ” innan alla som resteras öfver 25 mark, gör skuldsedel ått andelshandeln”. Styrelsemedlemmen Niklas Nyström som tidigare fått i uppdrag att driva in skulderna protesterade mot beslutet att inte bevilja ansvarsfrihet.
I april 1913 konstaterade styrelsen att varulagret är för stort och bestämmer att en del av det skall säljas på auktion och att det skall ges 3 månaders betalningstid för inropen. För att på kommande ting kräva in obetalda inköp på Andelshandeln valdes Viktor Nyroos.
På ett styrelsemöte 19 mars 1914 beslöts det att söka efter en ny föreståndare eftersom Erik Anders Rosengård kommer att sluta den 15 juni. Det framhölls också att varulagrets värde måste fås ned. Den 7 juni bestämde styrelsen att det skall göras en renovering i föreståndarens bostad och att det är Erik Anders Rosengård som skall övervaka renoveringen.
Den 1.10.1914 skrev ”Samarbetets” utsända föredragshållare så här:
Den 28 mars kom jag till det sydligaste handelslaget inom distriktet, Dagsmark Andelshandel m. b. t. Ur deras årsberättelse framgick, att de haft en omsättning på Fmk. 47,923, mot föregående års 35,000 mk. Försäljningsvinsten utgjorde Fmk. 4,814: —. Sedan omkostnaderna Fmk. 2,128 och avskrivningar å varor, fastigheter och inventarier Fmk. 501: — samt räntor Fmk. 1,600 blivit avdragna lämnade ett nettoöverskott på Fmk. 755: —. Reservfonden utgör 1,040, disp. fonden 1,089 och insatsfonden Fmk. 520: —.
Till årsmötet och det arrangerade samkvämet med föredrag hade infunnit sig 30 män och 15 kvinnor. Här var det på vippen, att krediten skulle ha slopats, men i sista hand beslöts försöka ännu tillsvidare med det gamla systemet och strängare hålla sig till stadgarna, som omförmäla 1 månads kredit vid trängande behov, samt lagsöka de, som har mycket gamla skulder. Få se på nästa årsmöte om bodkladden är tunnare.
På årsstämman den 20 oktober 1914 bestäms det att styrelsen skall närvara vid varuinventeringen och att inga utomstående får vara närvarande. Tydligen hade ungdomar samlats på kvällarna i butiken eftersom stämman besluter: ”Angående ungdomens församlande och kortspel som förevarits i butiken påpekades Andelslagets styrelse att strängeligen övervaka att inte alls sådant får förekomma och ifall det inte åtlydes anmodades styrelsen att strax framkalla extra stämma angående detsamma”.
Kort efter den ordinarie årsstämman i slutet av 1914 hölls en extra stämma där 3 styrelsemedlemmar avgick och de krävde att ansvarsfrihet skulle ges åt dem. Som sista ärende beslöt stämman efter en lång diskussion att en ny andelsföreståndare skulle anskaffas av styrelsen.
På styrelsens möte den 2 december 1914, kom de efter en lång diskussion fram till att de inte längre har något förtroende för handelsföreståndaren. Medlemmen ”Kaalas” Erik Anders Rosengren påstod att Andelshandeln mer liknade en marknadsplats än en butik. En extra inventering skulle också göras och så krävdes det igen att varulagrets värde måste minskas.
I februari 1915 beslöt styrelsen att en ny handelsföreståndare skall sökas genom annonsering. Det beslöts också att ett samkväm skulle ordnas på det nybyggda bönehuset, där det skulle bjudas på ”gratis kaffe med dåpp”.
De ekonomiska problemen hopade sig och på stämman den 21 mars 1915 beslöts att nu skall varulagret minskas, inköpen skall begränsas till minsta möjliga. Alla utkrediteringar längre än en månad bör infordras.
Den 23 mars 1915 beslöt styrelsen att anställa Erland Korsbäck som föreståndare med en månadslön om 65 mark. Erik Anders Rosengård som anställdes som föreståndare 1911 tog just denna tid över Ylsöbäcks butik på Brobackan, på det ställe som ännu kallas Westeras.
I april 1915 beslöts igen om auktion av överskottslagret och inkrävande av de utestående fordringarna. Det beslöts också att tillsäga den nya föreståndaren att inte utge några varor åt osäkra på kredit. I maj beslöt styrelsen att det är rättvist att andelshandeln själv svarar för de lån som de tidigare styrelsemedlemmarna upptagit i eget namn eller gått i borgen för.
En extra stämma i maj 1915 kunde inte bevilja ansvarsfrihet, trots att ett nytt bokslut hade uppgjorts. Stämman beslöt också att ”skulderna som upptagits för andelshandelns räkning skulle överflyttas på de nya styrelsemedlemmarna vartefter som de inväljs, samt att de slipper ur borgen med det samma som de slipper ur styrelsen. Viktor Rosenlund protesterade mot beslutet”. Förlusten 1914 var så stor att en del av reservfonden måste användas för att täcka den.
Styrelsen beslöt i juni 1915 att biträdet Hulda Kvarnå skulle få 35 mark i lön, alltså en höjning på 5 mark. På höststämman i oktober 15 gick det inte att få ihop en styrelse, vilket ledde till att stämman fick avbrytas. Efter en vecka återupptogs stämman och kunde då välja en ny styrelse men ansvarsfrihet kunde inte beviljas för den gamla.
De osäkra fordringarna krävde en längre diskussion och igen kom stämman fram till att de skall inkrävas genom indrivning. ”Vad gamla föreståndaren beträffar lämnades i uppdrag att styrelsen skall höra sig före angående de osekra utkrediteringar m.m. som före detta föreståndaren utgifvit, som ovilkorligen bör inkasseras och utredas”.
I december 1915 beslöt styrelsen att kalla på Centrallagets ombud Evert Holmberg, för att reda ut tidigare föreståndarens sista bokslut.
I februari 1916 anställdes Amanda Lillkull som biträde eftersom Hulda Kvarnå hade sagt upp sig.
På styrelsemötet 17 september 1916 beslöts att annonsera efter en ny föreståndare eftersom Erland Korsbäck hade sagt upp sig. På ett annat möte i oktober beslöts att telefonen i butiken inte får begagnas av andra än sådana som telefonera för andelshandelns räkning. Personalen fick också en uppmaning att inte släppa kunderna in bakom disken.
I november 1916 anställdes Elin Grannas från Härkmeri som biträde i butiken. Till föreståndare antogs bondesonen Emil Karlsson Ulfves och så bestämdes det att all kreditförsäljning upphör. Ett långt och omfattande arbetsavtal gjordes med Ulfves, bland annat bestämdes det att butiken skall hållas öppen alla söckendagar, alltså vardagar mellan kl. 6 på morgonen till 8 på kvällen.
Kort därefter, närmare bestämt den 10 december 1916 bestämdes det på en extra stämma att butiken skall stängas och att andelslaget skall upplösas. Centrallagets ombud som var närvarande på stämman sade att detta var ett förhastat beslut och bad stämman att ompröva det.
Den 17 december 1916 på en extra bolagsstämma beslöts det att butiksfastigheten, magasinet, tomten, inventarierna och hela varulagret skulle säljas åt före detta bonden Erland Norén för 21 100 mark och tillträdet kunde ske genast. Det kan verka lite märkligt att det var just Erland Norén som köpte denna affär, eftersom hans bror J.H. Storkull samma år hade byggt och öppnat ”Koll-Boden”, som låg några hundra meter österut.
Vill du läsa mera om gårdens tidigare och senare historia, så skall du klicka HÄR!
På en stämma i april 1917 beslöts det hur de knappa medlen som andelslaget förfogade över, skulle fördelas mellan medlemmarna. Den 12 oktober 1919 hölls det sista mötet och i sista paragrafen bestäms att handelslagets alla böcker skall ”för framtiden bevaras som ett minne”.
Andelshandelns leverantörer.
Eftersom det ser ut att bokslutsböckerna fattas så finns det ingen information om hur stor försäljningen var vid Dagsmark Andelshandel. Men i reskontraboken så finns leverantörerna upptagna och det är en verkligt lång lista.
Den största leverantören var Handelslagens Centralandelslag i Helsingfors men mycket köpte de också av Sampo, Frans Henrikson, H. Koskinen i Kristinestad. Från partihandlarna i Vasa köpte de också mycket, till exempel av Oy Laurell & Lahtinen Ab, Berglund & Ylkänen, Artur Martens, A. Wisén, Lassila & Tikanoja, Carl Finnilä, Klemettilä & Lindqvist som också hade rörelse i Kristinestad, Wasa Partiaffär, Ollonqvist, Aino Lindeman, J. Petander, Moe & Asplund, Hartman, Rautakauppa Teräs, Harald Östenson och några till.
Därtill hade Dagsmark Andelshandel flera leverantörer runtom i landet, såsom Kurikan Lakkitehdas, Tukkukauppa i Helsingfors, Helsingfors Karamellfabrik, Orientaliska Cigarettfabriken och många till.
