År 1940 började i Sverige en motionstävling, som skulle engagera folket under det pågående världskriget. Följande år ville Finland vara med och den tävlingen mellan de båda länderna kallades ”Riksmarschen”. Det gällde att marschera en viss längd på en viss tid, och på detta sätt samla märken.
I Syd-Österbotten 10.5.1941 publicerades en artikel om Riksmarschen i Dagsmark:
79 märken har redan erövrats. Under första tävlingsdagen den 4 maj avlades 79 godkända prov. Äldsta deltagaren var 56-åriga Oskar Åbb som marscherade 15 km på tiden 1 tim. 59 minuter. Följande flickor marscherade sträckan på 1 tim. 15 minuter: Else Grönlund, Elvi Lövholm, Frida Klemets. Pojkar under 13 år: Paul Englund 1 tim. 15 minuter. Damer Else Norrgård 1 tim. 19 min, Elvi Rosengård 1 tim. 19 minuter.
Topptiden för de manliga deltagarna hade Nils Grönlund, 16 år med tiden 1 tim. 45 min, Alvar Björklund och Rurik Norén hade samma tid.
I morgon söndag kan de som inte ännu marscherat, avlägga provet. Start vid ungdomshemmet kl. 11. För Korsbäck anordnas gångtävlingar ävenså i morgon kl 15,30 med start vid ungdomshemmet i Korsbäck och försiggår tävlingen på banan mot Dagsmark. Alla med!
Syd-Österbotten 3.1.1942:
-Befolkningsmängden. I Lappfjärds församling fanns det vid årsskiftet totalt 6 349 personer, av dessa var 3 628 av mankön. Jämfört med året innan har församlingen minskats med 43 personer.
I Sideby fanns det vid samma tid 3 508 personer, i Närpes 11 253, i Tjöck 1 389 och i Kristinestad 2 909 personer.
-För 75 år sedan, närmare bestämt den 17 november 1865 blev bonden Josef Pettersson Ingves i Lappfjärd belönad med Kejserliga Hushållssällskapets silvermedalj, att i grönt band bäras i knapphålet. Medaljen erhölls för lantmannaidoghet och särskilt för konstruktion av den så kallade ”Lappfjärdska vändplogen”.
Syd-Österbotten 17.1.1942:
Vörå har i långa tider kallats för ”Rågens rike” men enligt uträkningar 1941, så har Lappfjärd procentuellt en betydligt större areal med odlad råg. Det här beror främst på att det i Dagsmark skett en så stor ökning, som medfört att Vörå hamnat på andra plats. Det här fick signaturen ”-d” att skriva en inlaga som han kallar
Dagsmarkbrev.
Julen, årets största högtid, är numera bara ett minne blott. Med undantag för barnen har högtiden säkert för flertalet varit en lång stämningslös vardag, i synnerhet för dem som har sina egna vid fronten, för att inte tala om dem som redan fått hem dem som döda. Livet är hårt och döden bitter.
Får man ta notisskrivare från Lappfjärd på fullt allvar så har de åtminstone två gånger med litet mellanrum i denna tidning gett Dagsmark hederstiteln ”Rågens rike”. Det är nästan så att det börjar gå en åt huvudet. Tänk en sådan ära, detta hedersnamn har säkerligen varit orsak till att mången vöråbo med mössan på ena örat en stor del av sitt liv, men det var ju sant att Vörå i gengäld skulle få titeln ”Kornets rike”, så vöråborna får bara föra mössa till det andra örat.
Då vi nu en gång håller på att bli uppdragna på ärans flaggstång, bör vi dagsmarkbor inte vara sena med att hjälpa till litet grand och samtidigt passa på och tala om att här sysslas med både ett och annat också utom att odla råg. Här arbetar bland annat en andelskassa, där de både sätts in och tas ut, pengar förstås. Mera vågar man inte säga nu för tillfället innan ”skattegubbarna” slitit sina byxarsel blanka i oro över det kommande årets stora utgifter, som nu skall likvideras med pengar som de har fått i uppdrag att uttaxera.
Ljusandelslaget som förser bygden med både ljus och kraftström, ja till och med ”gatubelysning”, som andelslaget inte ens dragit sig för, bör på inga villkor glömmas.
Mejeriet sedan, aj det borde jag inte ha nämnt, ty det blir en post på kreditsidan, där förlorar mjölkleverantörerna närapå markslanten för varje kilogram mjölk som levereras, men det är en sak som redan i början borde ha framhållits. En sak som mig veterligen ingen heller någonsin velat bestrida är att här i bygden bor ett i allo genompräktigt folk och engång så sinnade tänker vi som så, blott vi får någonting för den mjölk vi levererar är det ingen orsak till knot, värre saker kan man råka ut för.
Jag måste nu sluta med en innerlig önskan om god fortsättning för oss alla på det nya året 1942, oaktat ryssen håller på och dunkar på farstudörren. Adjö så länge.
Syd-Österbotten 22.1.1942:
Dagsmark marthaförening.
Föreningen har under det gångna året hållit tio möten.
Dagsmark marthaförening höll årsmöte hos ordföranden den 19 januari på kvällen. Mötet öppnades med sången ”Så i kärlek, tröttna icke”. Förhandlingarna leddes av Amanda Nelson och Guldi Lillkull förde protokollet. Av årsberättelsen framgick att föreningen under det gångna året hållit 10 möten, på småskolan och i marthornas hem med i medeltal 20 närvarande.
Under året har föreningen haft besök av två konsulenter, konsulent Groop och fröken Ruth Pihlflycht. Föreningen ordförande fröken Selma Gröndahl fyllde under året 50 år och uppvaktades med en gåva och med sång. Medlemsantalet är för närvarande 45. En av föreningens mest aktiva medlemmar, Agnes Storkull har genom döden avgått och föreningen lade ned en krans på hennes grav. Julpaket sändes till julen åt de som är utkallade i kriget från byn. Föreningen har köpt ett minnesalbum åt anhöriga till en av de stupade i vinterkriget.
Sedan årsberättelsen upplästs och godkänts, och kassa och revisionsberättelsen föredragits, beviljades styrelsen tacksam ansvarsfrihet. Därefter följde val av styrelse och valdes följande: ordförande Elvira Eklund, viceordförande Selma Gröndahl, sekreterare Guldi Lillkullm kassör Julanda Mitts. Övriga i styrelsen blev Märtha Rosengren. Övriga funktionärer Hulda Hemberg, Edit Wester, Hulda Lövgren, Elvira Eklund, Selma Andersson, Elna Lindfors, Hjördis Myllyniemi, Hulda Lindell och Signe Nyström.
Syd-Österbotten 28.2.1942:
Dagsmark andelskassa.
Andelskassan redovisar för ökad utlåning. Andelsmejeriet har invägt 371,570 kg mjölk.
Dagsmark Andelsmejeri och andelskassa höll vårstämma senaste onsdag kl. 13. Andelskassans räkenskaper föredrogs först, varvid ordet leddes av Frans Storkull med J. V. Björklund som sekreterare. Medlemsantalet har under det gångna året icke ökats utan förblev vid det gamla, som utgjorde 98 delägare. Under det tilländalupna året har andelskassan utlånat 31 särskilda lån, uppgående till 191,400 mark. Av gamla lån hade inbetalats senaste år 213,900 mark. Vid årets ingång hade utlåningarnas summa stigit till 675,950 mark medan morsvarande tal vid utgången av senaste år var 653,450 mark, vilket utgör en minskning av 23,500 mark. Denna minskning har sin naturliga orsak. Däremot har kassans inlåningar gjort ett betydande uppsving senaste år, då depositionsstocken ökats med 81,039 mark och insättarnas antal ha ökat med 15 nya deponenter. Deponenternas antal uppgick vid årsskiftet till 156 och de totala insättningarna till 778,886 mark.
Efter andelskassans förhandlingar vidtog andelsmejeriets som leddes av Erik Englund med Frans Agnäs vid protokollet. Mejeriet hade under det senaste året varit i gång under 229 dagar, varvid invägts 371,570 kg mjölk. Medelfetthalten utgjorde 3,62 %. Som helmjölk har av invägda mjölkmängden sålts 8,561 kg samt till avlöningar åt personalen har utgivits 1,116 kg. Resten 361,893 kg har använts till smörtillverkning varav erhållits 15,136 kg smör. Till 1 kg smör har åtgått 23,8 kg mjölk.
Totalinkomsten av försålda produkter under året uppgick till 628,023. I mjölklikvider till leverantörerna har utbetalats 532,144, vilket utgör 1,432 per kg mjölk. Driftskostnaderna senaste år uppgick till 79,586 mark eller 12,6 %av inkomsterna.
Syd-Österbotten 27.5.1942:
Femlingar i fårahuset.
Härom dagen gav en tacka, ägd av bonden Urho Myllyniemi i Dagsmark, livet åt fem lamm, vilka alla äro vid bästa vigör. En annan tacka gramfödde samma dag fyra lamm av vilka ett dock dog.
Antingen har man i Dagsmark en förstklassig fårstam eller så har de nyligen publicerade rekordsiffrorna i fråga om nativiteten gjort sin verkan även i fårahuset. Men hur som helst så är det ingen alldaglig företeelse att en tacka ger livet åt fem välskapta lamm.
Syd-Österbotten 21.7.1942:
Simkurs i Dagsmark.
Under tiden 30 juni till 9 juli hölls i Dagsmark en simkurs, vilken leddes av folkskolläraren Frans Stengård från Korsbäck. Kursen hade samlat 29 elever, 10 gossar och 19 flickor. Vid kursens slut hade 12 deltagare avlagt fordringarna för intressemärket. Kursen finansierades av Lappfjärds kommun med 300 mark och av föreningen Folkhälsan i Lappfjärd som deltog med 200 mark.
Syd-Österbotten 15.8.1942:
Efterforskningar på Hangöområdet.
Bönderna Josef Berglund och Josef Dahlroos från Dagsmark ha begivit sig till Hangöområdet för att anställa efterforskningar efter soldat Selim Dahlroos, vilken försvann under striderna därstädes den 30 juni 1941.
Syd-Österbotten 10.10.1942:
Lyckad klubbutställning i Dagsmark.
Senaste söndag hade Lappfjärds lantbruksklubb anordnat en klubbfest med utställning i Dagsmark ungdomsförenings lokal. Festen som var talrikt besökt inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd”.
Fil. mag. J. R. af Hällström hälsade de närvarande välkomna och manade de unga till fortsatt arbete för hembygdens förkovran. Programmet upptog härefter deklamation av klubbmedlemmen Elice Klockars samt körsång av skolelever från Dagsmark under ledning av lärare Einar Lind.
Klubbledaren, lärare Selim Björses föredrog en berättelse över klubbens verksamhet och framgick det att medlemsantalet nu stigit till 193 och att de flesta medlemmar odlat köksväxter. Han gav även en kort översikt över klubbarbetet i Dagsmark under de gångna åren och tackade dagsmarkborna för det intresse de visat klubbarbetet.
Åke Hemberg deklamerade och ett skämtstycke uppfördes av tre klubbflickor. Som första nummer efter pausen sjöngs Modersmålets sång varefter mag. J. R. af Hällström höll et föredrag. Programmet upptog vidare duettsång av systrarna Karin och Gunvor Andtfolk och deklamation av klubbmedlemmen Else-Maj Hemberg.
Läraren Selim Björses gav härefter en överblick av utställningen och tvenne klubbflickor uppförde ett stycke med humoristiskt innehåll. Vidare upptog programmet sång av tre klubbmedlemmar.
Härpå följde utdelning av lantbruksklubbens förtjänstmärken, som tilldelades följande klubbmedlemmar: Nils Klåvus, Astrid Klåvus, Greta Vesterlund, Karin Ebb, Karin Skogman, Elin Nygren, Helga Myllykorpi, Alice Hellman, Lars Börje Engelholm, Kurt Ålgars, Johan Ålgars, Elsi Sandbacka, Margit Lillsjö, Gunhild Guss, Margit Rosengård, Birgit Englund, Paul Englund, Åke Hemberg, Åke Lövgren, Lars Lövgren, Åke Kankaanpää, Karin Lindqvist, Margit Joensuu, Enid Villamo, Kurt Klockars, Astrid Klemets, Torsten Hemgård, Alice Landgärds, Rigmor Mjörses, Jenny Holmberg, Per Andtfolk och Jörgen Byholm.
Efter utdelningen av förtjänsttecknet upptog programmet sång av systrarna Andtfolk, samt som sista nummer en tablå. Festen var allt igenom lyckad och salen var fylld till sista plats.
Syd-Österbotten 5.1.1943:
Folkmängden i kommunerna har i de flesta fall minskat, främst på grund av det pågående kriget. I Kristinestad minskade befolkningen med 4 personer till 2 909, i Lappfjärd en ökning med 12 personer till 6 364, i Närpes minskning 15 personer till 11 291.
Kommunerna uppgjorde årligen en inventarielängd, som upptog den egendom som kommunen ägde vid årsskiftet. År 1943 var Lappfjärds kommuns nettoförmögenhet 5 927 547 mark medan skulderna uppgick till 694,355 mark. Jordområdena värderades till 625 434, skogarna till 401 934 och fonderna uppgick till 1 077 957 mark. Kommunen ägde 542 hektar skog.
Syd-Österbotten 28.3.1944:
Gosse innebränd i Dagsmark.
Bonden Artturi Luomas bostadsbyggnad lagd i aska.
Senaste söndagskväll utbröt i Dagsmark hos bonden Artturi Luoma en eldsvåda som lade bostadsbyggnaden i aska. Huru elden uppkommit är ej känt men troligtvis fick den sin början i mellantaket.
Då Luoma själv befinner sig i militärtjänst bodde i gården endast hans hustru och 5-åriga son. Då hustrun på kvällssidan lagt sonen till sängs och gått ut till fähuset, observerade hon när hon skulle gå till brunnen efter vatten, tjock rök och eld slog ut ur byggnaden. Samtidigt med henne hade även grannarna blivit varskodda av eldskenet och hastat till undsättning. En bonde som anlände till platsen försökte genom att slå in fönstret komma den sovande gossen till hjälp, men lyckades inte då byggnaden även invändigt redan stod i lågor.
Trots energiska släckningsförsök kunde man inte bli herre över elden utan byggnaden brann ned till grunden. Uthusen i närheten lyckades man rädda undan eldens framfart, likaså kreaturen. Lågt räknat stiger skadan till 30-40, 000 mark och enligt vads om uppgavs var hela fastigheten och lösöret försäkrat till 10,000 mark. En stor mängd gångkläder, ryor, sängkläder samt cykel, symaskin och möbler blev lågornas rov.
Syd-Österbotten 10.6. 1944:
Stora skador på odlingar i Dagsmark.
Översvämning senaste höst och vinter har förstört värdefull mark.
Storsjö och Lillsjö träsken i Dagsmark, vilka torrlades 1932 och 1933 har under de gångna åren gett stora skördar. Speciellt har markerna varit ägnade för timotejfröodling. Under hösten steg dock vattnet så högt att stora delar av åkrarna var helt översvämmade. Då vattnet blev liggande över vintern och istäcke bildades kunde man befara att växtligheten skulle lida stor skada. Farhågorna har nu besannats och man beräknar att två tredjedelar av den torrlagda odlingsmarken lidit allvarligt men av översvämningen.
Skadorna som stiger till hundratusentals mark drabbar särskilt tungt de markägare som har större odlingar på de nämnda områdena.
Syd-Österbotten 4.7. 1944:
Hotfull brand i Dagsmark.
Ria och värdefulla jordbruksredskap lågornas rov.
I lördags på eftermiddagen observerades att eld utbrutit i bonden Wilhelm Mäkitalos ria i Dagsmark. Rian som inom kort stod i ljusan låga kunde trots riklig tillgång på vattnen och stort uppbåd av släckningsmanskap inte räddas, utan den brann ned till grunden.
De angränsande byggnaderna var starkt hotade och gnistor antände takläggningen på samtliga bostads- och uthusbyggnader, vilka dock kunde räddas genom ihärdigt släckningsarbete. I rian förvarades flera harvar, en hästräfsa och körredskap, vilka samtliga förstördes.
Det är inte känt hur elden kommit lös. Den brunna rian var lågt försäkrad, likaså lösegendomen. Skadorna beräknas stiga till 50-60,000 mark.
Syd-Österbotten 25.7. 1944:
Blixtnedslag i Dagsmark
antände vid 15-tiden i söndags bland annat systrarna Diséns stuga. Ingen av systrarna var hemma vid tillfället och när elden observerades var stugan så övertänd att ingenting av den värdefulla inredningen bestående av möbler, säng- och gångkläder samt husgeråd kunde räddas undan lågorna. Trots det skyfallsliknande regnet nedbrann bostadsbyggnaden helt och hållet, Stugan var lågt försäkrad och den uppkomna skadan beräknas överstiga 100,000 mark.
Syd-Österbotten 21.11. 1944:
Eldsvåda i Dagsmark.
Grankull & Co:s såg brann ned till grunden natten mot lördagen.
Vid 2-tiden natten mot lördagen 18.11.1944 observerades att eld utbrutit i f.d. Nylunds såg i Dagsmark. Såginrättningen, vilken för en tid sedan inköptes av trävarufirman Grankull & Co, undergick en fullständig modernisering och var nästan i fullt skick att vidta med sågningen inom den närmaste framtiden.
Hur elden kommit lös är ännu oklart. Såginrättningen som var uppförd av bräder, brann ned till grunden. Lågt räknat stiger skadorna av den brunna sågen till ett par hundratusen marks värde.