År 1903 då folkskolan i Dagsmark fyllde 25 år hade tidningen Syd-Österbotten en längre artikel, införd 10. 10 1903. Artikeln är undertecknad med ”-s”, som torde vara Otto Hannus, som var lärare i Mörtmark.
Dagsmark folkskola 1878-1903.
Dagsmark folkskola hade den 1 dennes varit ett kvartsekel i verksamhet. Den öppnades nämligen den 1 oktober 1878 såsom den första folkskolan inom Lappfjärds kommun.
Tanken på folkskola i Lappfjärds kommun torde första gången kommit till offentligt uttryck vid kommunalstämma den 26 maj 1874, där det beslöts, att kommunen tilldelad andel av brännvinstillverkningsskatten (för år 1872) utgörande 530 mk 25 p:ni”skulle anslås till grundfond för en blifvande folkskola inom kommunen”. Vid en kommunalstämma två åår senare, den 22 mars 1875, föredrogs frågan om tiden för inrättandet och iståndsättandet af en eller flera fasta folkskolor inom kommunen, men ville kommunen icke vid nämnda stämma direkt öfvergå till iståndsättandet af någon fast folkskola, utan beslöts att kommunen skulle till en början antaga en ambulatorisk lärare, som” under utöfande af sin lärarrebefattning skulle hafva sin vistelseort åtminstone en månad i hvarje by i församlingen”. Till aflönande af nämnda lärare anslog kommunalstämman en årlig lön om fyra hundra mark, hvilka medel skulle utgå med en fjärdedel från kommunalkassan, hälften från Estlanderska och en fjärdedel från allmänna fattigförsörjningsfonderna och uppdrogs åt pastorsämbetet i församlingen att i samråd med fattigvårdsdirektionen ombesörja tjänstens besättande från 1 september nämnda år. Vid sistnämnda kommunalstämma tillsattes emellertid en kommitté, bestående af kommunalstämmans dåvarande ordförande Josef Henrik Teir, bonden Karl Johan Dåli och nämndemannen Carl Ivars, som skulle till kommande höststämma uppgöra förslag till åtgärder för organiserandet och iståndsättandet af en fast folkskola.
Vid kommunalstämman den 28 september 1875 föredrogs förenämnda kommittés betänkande, hvari föreslås, att en fast folkskola gemensam för hela kommunen borde inrättas i Lappfjärds by i närheten af kyrkan. Emot detta förslag uppträdde bonden och gästgifvaren Johan Rosenback och anförde, att Dagsmark by ville inrätta och underhålla en skild skola. Af Härkmeri byamän gjordeds enahanda uttalande. Vid stämman beslöts emellertid, att till en början endast en för hela kommunen gemensam folkskola borde inrättas. Sålunda blef saken hvilande i närmare två år, hvarefter den åter var till behandling vid stämmorna den 11 och 28 maj 1877, då det äntligen lyckades för skolvännerna i Dagsmark, Härkmeri och Mörtmark byar att få stämman att gå in på att dela kommunen i fyra distrikt för fasta folkskolors inrättande.
Uti ett vid sistnämnda stämma ingifvet protokoll ifrån ett bysammanträde den 21 maj 1877, motivera Dagsmarkborna sin anhållan att få bilda ett särskildt skoldistrikt därmed, att det vore obekvämt att föra barnen i skola till Lappfjärd, ”då en del byamän hafva dryga en och half mil till Lappfjärd”. Denna motivering var alldeles berättigad, men nekas kan icke, att det – på en tid, då endast några stora och rika kommuner i länet inrättade folkskolor – var en ganska djärf tanke, när Dagsmark by, som omfattande blott 4 mantal, för tjugofem år sedan beslöt sig för att inrätta och underhålla en fast folkskola och det är påtagligt, att en sådan tanke icke kunnat uppbäras och förverkligas utan att ett varmt intresse för en ökad folkbildning förefunnits hos enskilda medlemmar i distriktet. Dagsmarkborna, som alltid ådagalagt enighet och därigenom besegrat många hinder, grepo nu utan tvekan verket an.
Arbetet med den nya skolbyggnaden, bestående af en större lärosal jämte ett boningsrum, som fogades till en småskolebyggnad, vidtog och fullbordades vintern och våren 1878. Sedan man tillförsäkrats statsbidrag för lärarens aflöning genom senatens resolution af den 17 maj 1878, började skolan sin verksamhet den 1 oktober 1878. Till lärare antogs förre ambulatoriske skolläraren Samuel Manner, som kvarstod i skolan i fyra år. Den 26 juni 1882 valde direktionen till lärare folkskolläraren J. J. Wadström, hvilken ännu kvarstår vid skolan och är mycket värderad såväl såsom lärare som för det arbete han under de senaste 20-åren såsom kommunalman nedlagt för kommunens allmänna utveckling och framåtskridande.
Till följd af att elevantalet ständigt ökades vid skolan, blef det en oafvislig nödvändighet att anställa en biträdande lärarinna och fattades beslut därom å distriktstämma den 23 september 1900. Den 20 oktober nämnda år valdes till lärarinna vid skolan fröken Alina Lindberg, som efter två års verksamhet afgick till enahanda befattning i Strömfors socken, hvarefter fröken Elin Andersson från den 1 augusti 1902 varit lärarinna vid skolan.
Under sin 25-åriga verksamhet har skolan varit besökt af 475 elever, däraf 274 gossar och 201 flickor. Af dessa ha 81 elever, 58 gossar och 23 flickor, eller 17 procent af skolans hela elevantal utdimitterats efter genomgången fullständig folkskolekurs.
Frukten av en skolas verksamhet kan dock icke angifvas i statistiska data. Folkskolans arbete i synnerhet är ett såningsarbete, hvars värde först i en framtid säkrast kan mätas och uppskattas. Då folkskoleidén fått genomtränga det allmänna folkmedvetandet, då föräldrar och målsmän, unga och gamla, män och kvinnor fått klart för sig folkskolans viktiga uppgift att vara föräldrarnas och hemmens nödvändiga medhjälparinna uti ungdomens uppfostran, då kunna vi hoppas få anteckna rika frukter af våra folkskolors arbete.
Då Dagsmark folkskola nu uppnått sina 25 år, var det visst ett betydelsefullt ögonblick för orten. Våra första folkskolor voro till en början att förlikna vid en vacklandet planta i vildmarken. Nu hafva de emellertid uppnått sin myndighetsålder och rotfäst sig så, att de stå på en säker grund. Under den gångna 25 åren har Dagsmark bysamhälle genom ett sällsport varmt intresse för sin folkskola utgjort ett vackert föredöme för andra. Vi våga därför hoppas, att Dagsmarkborna äfven framgent skola hålla skolan såsom sitt käraste skötebarn. Och måtte Herren alltfort hägna dess verksamhet, att den må medföra riklig välsignelse för nutida och kommande släkten!
Dagsmark folkskolas 25-års jubileum firades med en efter förhållandena storartad fest å nämnda skola den 1 dennes. Efter att psalmen 286 afsjungits, öppnade skolans föreståndare, herr J. J. Wadström, festen med ett högstämdt tal, i hvilket han bl.a. framhöll, huru det är berättigat och af behofet, att enhvar erhåller åtminstone den bildning folkskolan meddelar. Härefter berörde talaren folkskoleidéns uppkomst och utveckling samt slutade med en historik öfver Dagsmark folkskola. Efter talet sjöng en damkör ”Du som världar har till rike” m.fl. sånger, hvarefter lärarinnan vid skolan, fröken Elin Andersson, höll ett väl genomtänkt föredrag om samverkan mellan hem och skola. Sedan några sånger åter sjungits, framträdde folkskolläraren J. Rosenback (ifr. Yttermark) och frambar såsom f.d. elev vid skolan sin och kamraternas djuptkända tack till hr Wadström, deraas omtyckta och högt värderade lärare och vän, som under största delen af det gångna kvartseklet varit ”skolans själ”.
Å Dagsmark bysamhälles vägnar framträdde Viktor Nylund och öfverlämmande till herr Wadström en dyrbar guldring som en ringa gärd af tacksamhet för hvad herr Wadström under den gångna 21-åren gjort för Dagsmark, för de insiktsfulla råd gan vid otaliga tillfällen städse villigt lämnat. För gåfav och för talen tackade herr Wadström, framhållande att det var för honom en fullkomlig öfverraskning. Sedan Vårt land sjungits och hr Wadström i ett kort afslutningstal tackat ortsbefolkningen och inbjudna skolvänner ifrån andra orter för att de så talrikt infunnit sig och hedrat festen med sin närvaro, sjöngs till sist verserna 1, 5 och 6 af psalmen 361.