Syd-Österbotten 30.1.1929:
Den 11 november 1927 antogs en statlig vägförordning, där det bestämdes att vägarnas delägare skall sköta om vägarna i kommunen och de skall tillsammans med kronolänsmannen utföra vägsyn både höstar och vårar. Väglagen skall utse styrelser, som har till uppgift att sköta om vägarna och deras skick.
I Lappfjärds by ville vägintressenterna på mantalsägarstämman den 21 januari 1929 dela upp vägarna i två grupper, en på den södra sidan och den andra på den norra. På norra sidan blev bonden Axel Dåhli vald till ordförande och Viktor Rosenstedt för den södra.
Vägdelägarena ifrån Dagsmark uttalade sig för att få sina byvägar delade i 3 grupper och en särskild styrelse för varje grupp, vilket godkändes av stämman.
För Åbackvägen och Lillsjövägen valdes för ovansagda tid till ordf. Erland Krook och till ledamöter nämndeman Viktor Eklund och bonden Axel Forslin till deras ersättare valdes bönderna Josef Berglund och Johan Viktor Storkull.
För Korsbäckvägen och Norrvikvägen jämte därå befintliga broar, valdes till ordf. bonden Erland Hammarberg och som ledamöter bönderna Johan Lillkull och Johannes Stenlund, och till deras ersättare Erland Lind och Emil Backlund. För vägen å södra sidan, som grenar sig ifrån Korsbäckvägen cch leder efter åstranden till Lappfjärd bys rå, och vägen över Klemetsbron, valdes för samma tid till ordf. bonden E. A. Klemets och till ledamöter direktör V. Nylund och bonden Erland Grönroos, till deras ersättare valdes E. J. Ekberg och Emil Nyberg, Och meddelades att den nya väglagen kommer med bestämdhet att följas, så att var och en är nu i tillfälle att förse sig med sand under vinterns lopp och i enlighet med samma lag, och för att slippa de höga snödrivor vintertid, böra de täta gärdesgårdar tagas bort och ersättas med taggtrådsstängsel längs förenämnda vägar och dessa stängsel skola icke heller sättas i vägdiket utan minst en halv meter från vägdikets yttre kant för att nämnda dike kan rensas upp, varigenom vägarna hållas torra,
Syd-Österbotten 2.2.1929:
SKJUTTÄVLAN I DAGSMARK.
Senaste söndag hade Dagsmark skyddskårsavdelning prisskjuttävlan på 300 m. i 10 ringad tavla. Resultaten för de fem bästa blev: 1) Valter Lindell 39 p.; 2) Artur Storkull 33 p.; 3) Leander Nyholm 28 p.; 4) Emil Lövgren 28 p. ; 5) Lennart Nyström 20 p.
Syd-Österbotten 6.2.1929:
Syd-Österbotten 23.2.1929:
Dagsmark lillbro. Kommunikationsministeriet har till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens disposition ställt nödiga anslag för slutförande av byggnadsarbetena på Dagsmark bro i Lappfjärd.
Syd-Österbotten 27.2.1929:
Skidtävlan hade Dagsmark U. F:s idrottsklubb i söndags den 24 febr. kl. 13. Tävlingen var i tre kategorier, seniorer, juniorer och småpojkar. Banan var dragen i svår terräng med backar, vilket gjorde att tiden ej blev tillfredsställande. Resultaten blevo för seniorerna å 7,5 km: 1) Artur Storkull 39,21, 2) Lennart Nyström 42,21, 3) Selim Eklund 44,03. Juniorer å 5 km: 1) Bertel Krook 28,16, 2) Lennart Grans 29,51. 3) Frans Lund 35.46. Småpojkar å 2,5 km: 1) Runar Grans 14,38, 2) Birger Grönros 15.35, 3) Hemming Norrgård 15,50, 4) Ture Eklund 16,07, 5) Eskil Grans 16,25, 6) Arvid Björklund 22.34.
Österbottens Bondetidning skrev 13.4.1929 att landshövdingen i Vasa har beviljat tillstånd för en uttorkningssammanslutning i Dagsmark by av Lappfjärds socken att uttorka Storsjö och Lillsjö tillandningar i Dagsmark.
På ett annat ställe skrev samma tidning att Dagsmark lantmannagille har utlovat en standert sågade bräder fritt lastat på en järnvägsvagn för att skickas till lantbruksutställningen som kommer att hållas i Gamlakarleby den 28-30 juni 1929.
Syd-Österbotten 18.5.1929:
I Korsbäck hölls i går vid folkskolan en sorgehögtid, då lärare Bymans stoft, som skall jordas i Helsingfors, bortfördes därifrån.
Högtidsstunden började kl. 10 f.m. med sång och ett andligt tal av t. f. kyrkoherde Axel A. Palmgren. Bankdir. J. J. Wadström höll även tal och framhöll den avlidnes nit i arbetet och stora förtjänster som lärare och människa samt meddelade att vänner och kamrater till honom beslutit att i stället för snart vissnade blommor bilda en fond vid skolan, bärande Valter Bymans namn. Fonden, som förvaltas av direktionen, uppgår f. n. till 1,110 mk. I samråd med skolans lärarpersonal utdelar direktionen av räntemedel stipendier åt skolans elever. Från skolan och bysbor frambar bonden Johannes Stenlund ett sista tack till den avlidne.
Syd-Österbotten 24.7.1929:
Idrottstävlingar hade Dagsmark ungdomsförenings idrottsklubb i söndags den 21 juli kl. 1 e.m. Placeringarna blevo: 100 m. löpning 1) Elmer Rosengren 12 sek.; 2) Vilho Myllyniemi 12,2; 3) Bertel Forslin 12,4.
Kula: 1) Valter Lindell 9.70; 2) Valdemar Rosengren 8,95; 3) Elmer Rosengren 8,68. Höjdhopp: 1) Valdemar Rosengren 148 cm; 2) Anselm Lillkull 143; 3) Bertel Forslin 141.
Diskus: 1) Valter Lindell 32,96 m.; 2) Anselm Lillkull 29 m.; 3) Artur Rosengren 27,75 m. L ä n g d h o p p: 1) Elmer Rosengren 5,49 m,; 2) Valter Lindell 4,97; 3) Anselm Lillkull 4,95m.
1,500 m löpning: 1) Vilho Myllyniemi 4,21 min. (bra tid); 2) Bertel Forslin 5,12; 3) Urho Myllyniemi 5,19.
Förutom de individuella prisen gällde tävlingen även guldsmed E. Hellmans vandringspokal och vanns den 1 år framåt av Elmer Rosengren med sammanlagda poäng 387,38. Valter Lindell som hade att försvara pokalen avstod från detta genom att ej deltaga i löpningarna.
Sommarfesten i Dagsmark i lördags var ovanligt talrikt besökt, så att festsalen var till trängsel fylld. God ordning rådde.
Programmet upptog förutom unison sång, deklamation av Bertel Forslin, musik av S, Kronman och berättelse av Fanny Klemets. Ett större teaterstycke i tre akter utfördes ”Erssons pojke” fick ett förtjänstfullt utförande. Ekonomiska behållningen från festen blev god.
Wasa-Posten skrev den 30.7.1929 om Österbottens distriktsmästerskap i friidrott som gick av stapeln i Lappfjärd i juli 1929. I det långa referatet nämns speciellt Vilho Myllyniemi från Dagsmark:
Dagens stora behållning blev dock det sensationella 1,500 meters loppet, där till kropp och ansikte Nurmiliknande Myllyniemi bekräftade det rykte, som gått om honom, i hemtrakten. Poken är endast 19 år och hör hemma i Dagsmark, där han denna sommar löpt sträckan på 4,14. Första gången i sitt liv på bana, nådde han nu 4 min. 16 sek, och slog ledigt medtävlarna. Hans stil är den bästa en medeldistanslöpare inom distriktet i detta nu besitter, han har ett härligt driv i steget och en spurt, som icke många stå rycken för. Steglängden i spurten ökades fenomenalt. Nio man ställde upp. Gistö tog ledningen med Riska och Viik efter. Myllyniemi låg avvaktande. På tredje varvet ledde Riska; Öling var tvåa och Myllyniemi först trea, men arbetade sig snart fram tätt efter Riska, som, förtvivlat försökte hålla undan. I sista kurvan visade Myllymäki sin klass och var med ens flere meter före Riska, men fruktade hela tiden en överrumpling och såg tillbaka på Riska, som dock inte hade minsta chans att hänga med. 1) V. Myllyniemi, Dagsmark 4,16; 2) R. Riska, Kronan 4,18; 3) H. Öling, V r. 4,26.
Syd-Österbotten 3.8.1929:
Till t. f. lärarinna vid Dagsmark högre folkskola i Lappfjärd har antagits bland 15 sökande lärarinnekandidaten Ingrid Valborg Österholm från Korsnäs.
Till t. f. lärare vid Dagsmark högre folkskola i Lappfjärd har för inkommande läseår valts studeranden, folkskolläraren Gustav Roos.
Syd-Österbotten 12.10.1929:
I dag stiger läraren vid Lappfjärds östra folkskola Josef Henrik Rosenback upp på krönet av livskraftens bana. Mandomen får släppa ungdomens tag och bereda sig på att stegvis nalkas ålderdomen. Visst befinner sig slutet i fjärran, men faktum om livsbanans höjdpunkt kan ej bestridas, och då höves det att göra en hyllningens honnör för en trofast arbetare i många goda makters tjänst. Henrik Rosenback är född Dagsmarkbo, och som sådan har han levat och skall han verka till livets slut. Endast smärre nödiga utvikningar från detta livsprogram har han tillåtit sig göra.
Tidigt dragen åt ideellt och intellektuellt arbete sökte sig Henrik Rosenback till Nykarleby seminarium, därifrån han dimitterades 1902. Därpå tjänstgjorde han som ordinarie lärare i Björkö utanför Vasa i 2 år, då han tvingades att avgå på grund av vägran att underkasta sig det olagliga värnpliktsuppbådet. Men det politiska trycket lättade, och hösten 1905 kunde han återbördas åt hemsocknen som lärare vid den skola, som han än i dag leder med skicklig hand.
Men det är inte blott skolan, som tagit hans krafter i anspråk, Som en seg och energisk ledare för ungdoms- och nykterhetsföreningar samt sångkörer och musikorkestrar har han alltid varit i farten i den vackra avsikten att väcka sin omgivning, att höja den. Och har det fria folkbildningsarbetet och återkommande kommunala värv av olika slag samt förtroendeuppdrag inom lärarorganisationen gett andrum, under ferierna, har han som försäkringsman farit ”på rullande hjul över bygden grön” ända upp till språkgränsen i norr. Det är icke avsikten att på högtidsdagen uppräkna allt vad Henrik Rosenback hittills hunnit med. Än mindre kan en tidningsnotis få svälla ut till en värdesättning av nådda resultat. Ett är dock säkert: oförtruten ävlan för det goda och rätta ger en bestående tillfredsställelse, som gör, att nedstigningen från krönet kan ske med lugn, och med tillförsikt går sedan vandringen mot osedda dagar. En hjärtlig lyckönskan! B.
Österbottens Bondetidning 2.11.1929:
Inbrottsstöld i Lappfjärd. Natten till senaste lördag förövades inbrott i handlanden J. H. Storkulls i Dagsmark magasin, varifrån tjuven praktiserade sig in i butiken och där i penninglådan kom över c:a 300 mk växelmynt.
På lördagen redan kom man tjuven på spåren. Det är en yrkestjuv, som en tid efterspanats av polisen. Han greps i Back natten mot söndagen. Han är hemma ifrån Sastmola och heter Abel Haapamäki.
Syd-Österbotten 21.12.1929:
Vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 13 december behandlades bl. a. följande ärenden. Kommunens utgifts- och inkomststat för nästkommande år fastställdes, enligt vilken kommer att uttaxeras: för fattigvården 150,000; —, för folkskolorna 248,130:—, övriga kommunala behov 221,321, Summa mk 619,451:—.
Nya skolbyggnader. Under nästkommande år uppföras nya byggnader för Korsbäck svenska och Härkmeri finska folkskola, Enligt av skolstyrelsen fastställda kostnadsförslag beräknas kostnaderna för Korsbäck skola till fmk 348,300: – och för Härkmeri finska skola till fmk 287,000:—. Fullmäktige beslöt att för bägge nämnda skolor ansöka om såväl lagstadgat byggnadsbidrag som amorteringslån. För att härom ansöka valdes fullmäktiges ordförande. Byggnadskommittén för nämnda skolbyggnader kompletterades ytterligare med Johan Lillkull och Karl Knus; och uppmanades kommittén att omedelbart utbjuda nämnda skolbyggnader till uppförande på entreprenad auktion.
Beviljades för nästa år ett anslag av 2,000 mk att av i kommunen befintliga lantmannagillen efter samråd användas, för att hos allmänheten väcka intresse för lantbruksklubbarnas verksamhet. För i kommunen verkande nykterhetsföreningar beviljades äskat anslag med 1,000 mk. Beslöts att från inkommande år förlägga ett distriktsbibliotek till Korsbäck by. Till styrelse för nämnda bibliotek valdes Fr. Stengård, Linda Byman, Joh. Stenlund och Evert Lindqvist.
För att senare till fullmäktige avgiva förslag om underhållet av särskilda vägar och broar i kommunen valdes Johan Lillkull, Artur Stenlund, Emil Berg, E, J. Björses, Viktor Rosenstedt, Axel Dåhli och K. Knus Beslöts anhålla om förordnande för nämndemannen E. A. Ådjers att under nästa år vara utmätningsman i kommunen. För nämnda uppdrag bestämdes förutom lagstadgat utmätningsarvode fem procent av indrivna medel. Det av en statskommitté uppgjorda förslaget, enligt vilket Kristinestad, Lappfjärd, Sideby och Tjöck kommuner sammanföras till ett sjukhusdistrikt, beslöto fullmäktige förorda.
Fullmäktige beslöt hos landshövdingen anhålla om nödig rättelse beträffande missvisningarna å den under senaste sommar uppsatta vägvisaren vid Håxell väggren i Lappfjärd by. Vägvisaren å sagda ställe angiver att avståndet till Håxell är 1,69 km, trots att vägvisaren befinner sig vid Håxell. Uppgiften om avståndet till Östra sidan 7,58 km är fullkomligt främmande även för ortsbor och bör rätteligen vara Kristinestads station.
Anvisningen om avståndet till Ohriluoma är obehövlig, enär nämnda ställe, som rätteligen officiellt heter Kornbäck, är till ingen nytta för vägfarande, Däremot vore önskvärt, att vägens längd till Storå angives. Den på vägvisaren begagnade namnteckningen Håksell, bör utbytas mot det uråldriga Håxell, om namnet anses behövligt på vägvisaren.
Föredrogs restlängd över resterande utskylder, varvid smärre belopp avskrevos. Övriga resterande utskylder skola omedelbart indrivas. Vid val för nästkommande år återvaldes till ordförande och sekreterare i fullmäktige J. J. Wadström, till viceordförande Johan Lillkull. Till beredningsutskottet återvaldes samtliga nuvarande medlemmar. Till beskattningsnämnden för bestämmande av inkomst- och förmögenhetsskatt under inkommande år valdes Frans Agnäs och August Grannas med Sigfrid Sandgård och J., Erland Holm som ersättare.
