Här några av folkskolläraren Selim Björses´ fotografier, som han tog år 1966. Eric Stens har identifierat personerna och skrivit de flesta texter. Fotografierna är från Svenska Litteratursällskapets arkiv i Vasa.
Lappfjärds spelmanslag övar inför invigningen av TV-masten på Bötombergen. Längst till vänster Lars Lillhannus och längst till höger Torsten Storhannus.De inbjudna gästerna kördes med bussar upp till Bötombergen, där det flaggades då den nya masten invigdes 13 februari 1966.Söndagen den 13 februari 1966 invigdes den nya TV-masten på Bötombergen. Festen försiggick på lokalen i Lappfjärd där marthorna bjöd på mat och kaffeDen 13 februari 1965 invigdes den nya bötombergsmasten med en fest i ungdomslokalen. TV-kameran är uppställd, så troligtvis förevigades tillställningen och kanske det också visades någon snutt från tillställningen i TV.På scenen stod en del av en Lappfjärdsgård och i bakgrunden en kuliss där Bötombergen och den nya masten syns.Centralskolans direktion 1966, från vänster Svea Nygård, Torsten Storhannus, Evert Ekman, Olof Holm, framme föreståndaren Selim Björses, bakom Jarl Häggblom och längst till höger Eskil Ingvesgård.Efter den stora översvämningen 1965, så blev det bråttom att få en muddring av åns nedre lopp gjord. Sysslomannen Åke Ålgars hade samlat fotografier och med dessa i portföljen besökte han Helsingfors, där tjänstemännen genast var med på noterna. ”Kan vi börja redan i morgon” lär de ha frågat. I mars 1966 anlände så lantbruksministeriets stora grävmaskin till Lappfjärd och den sattes genast i arbete.Muddringen utfördes med en 54-tons Ruston-Bycurus grävmaskin med en slängskopa som vägde 2 500 kg. Maskinen hade en räckvidd på 37 meter. Sysslomannnen Åke Ålgars lovade under arbetets gång att inom några år så kommer det att gå att köra med motorbåt från havet ända upp till Sandgrunds såg.Eftersom den stora grävmaskinen ofta rörde sig på lös mark, så byggdes det en bädd av virke som den kunde köra på.Så här såg det ut efter sprängningen och rensningen av Lappfjärds å 1966. Av massorna byggdes det översvämningsvallar och ovanpå dessa byggdes det sedan vägar.Det här modellen av gärdesgård var mycket vanlig i Lappfjärdstrakten. I slutet på 1920-talet förbjöd kommunen bönderna att bygga gärdsgårdar längs med de allmänna vägarna, eftersom de samlade drivsnö om vintrarna. De förorsakade extra mycket arbete för de som skötte om vinterunderhållet, då stora mängder snö samlades framför gärdsgårdarna.Den här enklare och glesare modellen på gärdsgårdar använder främst för hästar och kor. Den kallades ”stangagål” och till den åtgick det betydligt mindre virke än den traditionella modellen.”Nymanas-Selim” Rönnlund från Lillsjö i Dagsmark var i tiderna en duktig byggare av gärdesgårdar.Läraren Artur Rosengren med ett av barnbarnen framför skolan i Träskvik.Träskvik skola byggdes i tiderna på Sindersjöns strand, här läraren Artur Rosengren med barnbarn i famnen.Sågägaren Viktor Nylund från Dagsmark byggde folkskolan i Uttermossa år 1915.Gårdsplanen vid Uttermossa folkskola.
Om du vill flera foton av Selim Björses, så måste gå tillbaka till 1920-talet, genom att klicka HÄR!
