Folkmängden i Kristinestad har under det gångna året minskat med 59 personer till 3 473. I landsförsamlingen, alltså i Tjöck har befolkningen däremot ökat med 14 personer till 1 607. I Lappfjärd föddes det under 1923 hela 180 barn, medan 115 personer hade avlidit. Av de som avlidit var 2 personer över 90 år och 17 var över 80 år. Folkmängden i Lappfjärd hade ökat med 22 personer till 7 571. I Närpes bodde det nu 11 522 personer, i Pörtom 3 452, i Korsnäs 5 511 och i Övermark 3 592.
Lungsoten var en svår sjukdom som skördade många offer i vårt land. Till exempel på 1910-talet så var det i Lappfjärd 47 % av alla dödsfall som berodde på lungsoten. Petalax hade den lägsta procenten dödligheten i lungsot, endast 30 %. Jeppo hade den högsta procenten, hela 59 %.
Wasa-Posten 2.2.1924:
Instruktrisen Blondina Rönnholm giver för närvarande en av sina omtyckta tvåveckors kurser i praktisk kreatursskötsel i Dagsmark by av Lappfjärds socken. Kursen hålls hos Viktor Nylund.
Syd-Österbotten 16.7.1924:
Avskedssamkväm för lärarinnan Tilda Ahlskog, som erhållit pension och lämnar sin tjänst vid Dagsmark högre folkskola, hölls på ungdomshemmet därstädes i söndags kl. 8 e .m. Festlokalen var tillfället till ära vackert dekorerad. Programmet inleddes med sång, varefter sågägare Viktor Nylund höll tal och överlämnade till fröken Ahlskog som en erkänsla och ett minne från ungdomsföreningen och flera andra dagsmarkbor ett guldarmband med ur. Av Hoppets här på orten erhöll hon även en gåva, som överlämnades av en liten flicka. För den storartade festligheten och de oväntade värdefulla gåvorna uttalade fröken Ahlskog djupt rörd sin hjärtligaste tacksägelse och riktade hon sig till sist i ett allvarligt avskedstal till de talrikt församlade byborna.
Fröken Ahlskog har varit lärarinna vid Dagsmark folkskola sedan 1905.
Kaskö Tidning 2.8.1924:
Ett ”hongromål“ och dess följder. Lasskörare från inlandet pläga vid resa genom Lappfjärd vara försedd med lie, med vilken de avbärga gräs åt sina hästar, där de för gott finna. Nyligen gjordes en sådan tjuvbärgning på ett frodigt klöverfält, varefter den utsvultna hästen fick ett så gott mål att han dog redan innan man hunnit genom Dagsmark.
Syd-Österbotten 6.8.1924:
Dagsmark lantmannagille har under denna sommar föranstaltat tävlan i särskilda grenar av jordbruket, bl.a. i välskött träda, välskötta rotfruktsland och grönfoder odling. Vid den syn på ägorna, som förrättades den 3 augusti blev följande personer tilldelade pris.
För välskött träda: I pris Niklas Nyström, II pris Erik Englund, III pris Erik Anders Rosengren och Viktor Långkvist. För välskötta rotfruktsland: I pris Erik Anders Klemets, II pris Erik Englund, III pris Josef Granlund och Niklas Nyström. För grönfoderodling: I pris Josef Granlund II pris Erik Anders Rosengren.
Detta brev i Syd-Österbotten 29.10.1924 torde vara skrivet av folkskollärare Byman:
Brev från Korsbäck.
Det torde vara rätt sällan något nytt från de mindre centrala orterna inom kommunen når den stora allmänheten. Och det finns väl inte heller alltid något särskilt att omtala. Denna gång skall dock ett och annat förtäljas från en mera undanskymd men naturskön skogsby, som ligger några km söderut från Dagsmark. Korsbäck by, som torde vara äldsta boplatsen i Lappfjärd och där man nu och då finner något föremål från stenåldern, är belägen kring det s.k. Storsjö träsk och företer en vacker naturbild, vilken mycket påminner om Nylands backar och höjder. En duktig framåtsträvande befolkning med små välskötta hemman bygger och bor här, en kärnfrisk bondestam som är fullständigt fri från den annorstädes i Österbotten härjande lungsoten.
Ehuru rätt avsides belägen, har byn sedan flera år tillbaka elektrisk belysning. Något som orten hittills saknat är telefon, men sådan inrättas, trots ganska stora kostnader, som bäst. Ett bevis för korsbäckbornas stora bildningsintresse och offervilja är, att egen högre folkskola här för ett år sedan kunde inrättas tack vare ortsbornas villighet att ikläda sig stora kostnader för tillbyggande av småskollokalen. Skolan, vilken tillsvidare verkar som folkskola med förkortad lärokurs har i år 25 elever. Som ett bevis för ungdomens på orten andliga vakenhet må nämnas att nyligen, på initiativ av läraren Byman, bildats en sammanslutning, vilken arbetar för åstadkommandet av ett allmänt lånebibliotek. Anslutningen från de ungas sida har varit glädjande stor, och strävandena ha redan krönts med sådan framgång, att en mindre boksamling kunnat inköpas. Intresset för läsning av böcker och tidningar synes vara allmänt på orten.
Insändare i Syd-Österbotten 11.10.1924, skriven av en ”bondpojke från Lappfjärd, som nyligen tjänat sin värnplikt”:
Lappfjärdsborna och deras skyddskår.
Lappfjärd kyrkoby är en av de större slätterna i svenska Österbotten. Den är omkring 7 km lång och 3 km bred. Till Lappfjärd kommun hör ännu tre större byar Härkmeri, Dagsmark och Mörtmark, vilka med en god jordmån giva goda skördar. Det är därför icke heller att undra över att lappfjärdsborna är jordbrukare, som med stolthet ser ut över sina svajande åkerfält. Den öppna vida slätten har dock icke så starkt tryckt sin prägel på alla lappfjärdsbor. Där finns även affärsmän, som hedra sin hembygd med att idka affärsrörelse med utlänningar så att någon stundom går från gård och grund. Andra tappar därför icke modet utan börjar om igen.
Till sin natur anser lappfjärdsbon sig själv och har även varit ansedd av andra som en av de stoltaste och friaste bland svenskösterbottningar. Han är något otillgänglig, men den, som en gång vunnit hans förtroende, har därigenom också vunnit en trofast vänskap. I Lappfjärd har mycket gott från svunna tider bibehållit sig till våra dagar. Den utomordentligt vackra kvinnodräkten är ännu i fullt bruk. En vackrare allmogebild kan man knappast se än de till sitt utseende vackra lappfjärdsflickorna, när de klädda i sin bygdedräkt är samlade till sina ungdomsmöten.
Lappfjärdsborna satt inte heller i källaren med laddad lodbössa 1918, utan de varmed i de främsta leden vid Finlands rengöring under frihetskriget. Och efter Finlands frihetskrig var Lappfjärds skyddskår även en av de bästa och säkraste skyddskårerna i Österbotten. Men nu i brist på tillräckligt energisk lokalchef har Lappfjärds skyddskår i någon mån gått tillbaka. Eller har Lappfjärds hjältar satt sin tro till Finlands militär? Har man glömt att militären blir dyr, om Finlands värn skall stöda sig på den. Därför bör var och en yrka på, att militären bör grunda sig på allmänt folkvärn. Och år skyddskårsinstitutionen hos oss den naturligaste formen därför. Så länge allmän värnplikt tillämpas, bör tjänstetiden göras möjligast kort. Glöm därför inte heller att frihetskrigets vinningar kan bli i fara, och att skyddskårernas fosterländska storverk kan bli hotat. Röda och bolsjevikiska orosmän försöker allt ännu undergräva Finlands frihet och samhällsordning. Skyddskårerna vill de upplösa, för att sedan få härja med mord, brand och allsköns övervåld.
Vad har vi Lappfärdsbor gjort då för att förhindra samhällets upplösning? Tillhör vi alla Lappfjärdsbor skyddskåren och varför understöder inte alla skyddskåren? Inte tänker vi väl sitta med händerna i kors, när Finlands välfärd står på spel. Så gör inte en, som är från Österbotten.
Stora välövade och starka skyddskårer skall hålla alla röda oroselement och hemmabolsjeviker i styr. Till skyddskårerna hör därför en var, som vill skapa åt vårt land en lycklig och god framtid. Vårt land har inte råd att förlora en enda skyddskårist, än mindre flera. Finlands frihet och samhällslugn är skyddskårernas verk, och deras vilja är, att det verket skall bestå.
Artikel i Syd-Österbotten den 10.12.1924 efter det medborgarmöte som hållits på gamla Majbo:
EFTERFÖLJANSVÄRT.
Medborgarmöte hade anordnats i Dagsmark senaste söndag å ungdomshemmet.
Frågan om spritfloden i bygden diskuterades livligt, och man uttalade den skarpaste protest mot alla spritjobbare, som försumpa bygden med sitt omoraliska hantverk.
Mötet beslöt vända sig till landshövdingen med anhållan cm att denne sänder en nykterhetsdetektiv under minst sex månaders tid till Lappfjärd kommun. Sagda detektiv skulle, trodde man, kunna på ett mycket effektivt sätt hjälpa ordningsmakten, som nu har att kämpa mot stora svårigheter och vidriga förhållanden. För Dagsmark valdes en nykterhetsnämnd på 20 personer, som skulle stå ordningsmakten bi och tillika vara ett moraliskt stöd för en blivande detektiv av den icke undermåliga sorten.
Syd-Österbotten 31.12.1924:
80 år fyllde i lördags sytningsänkan Anna Greta Englund i Dagsmark. Änkan Englund, som är ovanligt kry och rask för så hög ålder, blev på märkesdagen varmt hyllad av barn och barnbarn, släktingar och vänner. (Anna Greta, som tidigare hette Storkull var mor till Viktor Nylund, J.H. Storkull, Erland Norén och Erik Anders Englund)