Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2019. Kimmo Eränen från Lappfjärd har bidragit med 3 gamla foton och gett värdefull information.
Sport och idrottande har alltid varit viktig för ungdomen i Dagsmark och tävlingar har förekommit i långa tider. Men det var först år 1913 som det bildades en sportklubb inom Dagsmark ungdomsförening. Det var lärarsonen Torsten Wadström som tog initiativ till denna och han blev också dess ordförande. Den mest aktiva perioden inföll under åren 1915-1918, då Torstens bror Gunnar Wadström var ledare. Verksamheten avtog 1918 då inbördeskriget bröt ut, då bröderna Wadström under en längre tid deltog i kriget.
Enligt Einar Lind så skulle idrottsklubben ha erhållit en egen idrottsplan av ”Holmbergas Kalle”, alltså Karl Löfgren. Idrottsplanen ”Åbygglund” skulle ha funnits på A-sidon.
På ungdomsföreningens årsmöte 1928 föreslog Frans Storkull att idrottsverksamheten skall återupptas. Förslaget godtogs och Frans blev då ordförande för ungdomsföreningens sportklubb DIK, alltså Dagsmark Idrottsklubb.
Tävlingar ordnades sommartid i närheten av ungdomsföreningens hus Majbo. Idrottsplanen togs i bruk år 1929 och löpbanorna, som var 300 meter långa gick runt huset. 100 meters löpbanan gick i Lillsjö-Bagarinas rå ner mot landsvägen och de snabbaste löparna som inte hann bromsa i tid efter målgång, landade i landsvägsdiket. De övriga tävlingarna genomfördes på området bakom ungdomshemmet. I tävlingarna deltog också idrottare från andra föreningar i närheten, förutom Härkmeri och Lappfjärd till exempel Karijoen Tappara, Isojoen Urheiluseura, Kristinestads idrottsförening och Närpes Kraft.
Hösten 1945 beslöts det att idrottsföreningarna i Härkmeri, Lappfjärd kyrkoby och Dagsmark skall bilda en takorganisation, som kunde användas då större tävlingar skulle anordnas. Denna takorganisation fick namnet IF Länken. Underavdelningarna fortsatte dock som självständiga enheter med egen förvaltning. Vid större tävlingar deltog idrottarna från underavdelningarna i Länkens namn, medan de i mindre lokala tävlingar använde byanamnen. På Dagsmark ungdomsföreningens årsmöte i februari 1946 höll också föreningens idrottsklubb årsmöte. Där bestämdes det att idrottsklubben härefter skall höra under IF Länken och inte under ungdomsföreningen. Frans Storkull valdes till ordförande i den nya föreningen.
IF Länken var en svenskspråkig förening men år 1947 kom finskspråkiga Maanmiesseura i Lappfjärd med under samma takorganisation. De hade också egen styrelse och förvaltning.
Idrottsplanen vid ungdomsgården Majbo var för liten och opraktisk och därför började idrottsklubben efter kriget söka efter ett bättre ställe i närheten. Planen var ju för liten och efter att ”Mattas Åke” Grans hade kastat diskusen rätt i väggen på föreningshuset, så var alla överens att en ny plan behövdes. Någon sådant hittades inte men på Brobackan fanns ett passande område. Den 6 september 1948 köpte Dagsmark Idrottsklubb en åker på 1 ha av Elvira Nelson och hennes dotter Lilli Eklund. Området låg nära vägen till Korsbäck och i korsningen till Kvarnå och Lillsjö. Tomten kostade 112 000 mark och fick namnet Sportback 4:113 och den bröts ut från Eklunds hemman år 1954, då IF Länken/Dagsmark Idrottsklubb fick lagfart på området. Frans Storkull undertecknade köpebrevet som godkändes av Länkens årsmöte i januari 1949. Samma årsmöte godkände att det bidrag som Länken brukade få av kommunen, detta år oavkortat skulle gå till sportplanen i Dagsmark. Allmänt kan man säga att Frans Storkull hela tiden var den drivande kraften bakom förverkligandet av den nya sportplanen och läraren Einar Lind var den som skötte pappersarbetet. Båda var aktivt med hela tiden.
Nu började ett stort arbete att få åkern förvandlad till idrottsplan. För att utjämna marken så anlitades Oy Pellonraivaus, som för 41 000 jämnade marken. Trots att det mesta arbetet gjordes på talko, drog det ändå extra kostnader på 60 000 mark. Med insamlingar och banklån på 90 000 mark försökte avdelningen finansiera sportplanens byggande. Idrottsklubben ansökte om tipsmedel men fick avslag eftersom kommunen inte var delaktig i sportplansprojektet. Enigheten i byn var inte heller total, utan det fanns personer som inte gillade Frans Storkulls metoder att genomföra projektet. Han fattade för stora beslut på egen hand och den ekonomiska risken var för stor. En klar och tydlig ekonomisk plan fattades och det var oklart hur sportplanen skulle finansieras.
Dagsmark Andelsmejeri beslöt på årsstämman i april 1949 att av årsvinsten skulle de ge 10 000 till Länkens Dagsmarkavdelning, att användas vid sportplanens förfärdigande. Lappfjärd Andelshandel gav en lika stor summa till Dagsmarkavdelningen vid deras stämma i april samma år.
Den 19-20 augusti 1950 ordnades de första tävlingarna på den nya planen. Eftersom banorna inte var färdiga, så genomfördes löptävlingarna på landsvägen men de övriga grenarna kunde genomföras på planen. Vill du läsa ett referat från de första tävlingarna, så skall du klicka HÄR!
År 1954 ansökte Dagsmark Idrottsklubb att Lappfjärds kommun skulle överta sportplanen för en summa om 200 000 mark. Det var samma summa som kommunen gett i bidrag för planen i Lappfjärd. Vill du läsa den anhållan som idrottsklubben gjorde, så skall du klicka HÄR!
Kommunen övertog inte planen, utan den fortsatte att vara i idrottsklubbens ägo ända till 1962 då idrottsföreningarna i Härkmeri och Dagsmark upplöstes och uppgick i IF Länken. Dagsmark Idrottsklubbs tillgångar överfördes till IF Länken, och efter det är sportplanen i Dagsmark i Länkens ägo. Dagsmark ungdomsförening har under de senaste åren skött om planen, med bidrag från staden.
Användningen av planen har minskat med åren. I juni 1989 skrev Syd-Österbotten att planen nu har börjat användas av före detta snickaren och golfaren Elof Lindell. Han bor i Florida om vintrarna men sommartid kan han träna golfswingarna på planen. Tidningen trodde att det var sämre med puttandet på den ojämna planen.
Under det senaste året har IF Länken ett par gånger försökt sälja sportplanen i Dagsmark. Första gången bjöds den ut åt staden, som dock avslog ansökan. Sedan försökte Länken sälja planen på den öppna marknaden men med lika dåligt resultat.
Foton.
