Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2019.
Hertig Karl i Sverige, som var son till Gustaf Wasa förde under en lång tid en maktkamp mot kung Sigismund, som var hans egen brorson. Då hertig Karl sammankallade det stora kyrkomötet i Uppsala 1593, så var hans avsikt att mötet skulle befästa hans ställning som ledare i Sverige.
Konflikten ledde till krig mellan hertig Karl och Sigismund och i slaget vid Stångebro 1598 utgick Karl med segern. Han kröntes till kung först 1604 med namnet Karl IX. Han hade redan tidigare insett att kyrkan kunde vara en viktig länk mellan honom och folket. För att få ut sina kungörelser till folkets kännedom, så såg han nu till att stora församlingar skulle delas, så att ett större antal personer kunde delta i gudstjänsterna och samtidigt höra hans kungörelser.
Närpes socken var stor och det var en orsak varför församlingen där kunde delas. I augusti 1607 skickade kung Karl IX 3 herrar till Österbotten, för att uppgöra förteckningar på antalet hemman som fanns i de olika socknarna. I fall det i någon socken fanns ödehemman utan ägare, så skulle de ges åt någon annan som ville uppta hemmanet på nytt. Det fanns också exempel där två hemman har slagits ihop till ett och dessa skulle nu separeras igen, så att flera personer kunde bli bönder. De tre herrarna från Sverige kom till Närpes den 29 september 1607 och under fyra dagar gick de igenom hemmanen i socknen.
I fall det i en socken fanns fler än 200 hemmansägare, så skulle socknen delas. Så var fallet med Närpes och på en sockenstämma i länsmansgården i Närpes den 29 september 1607, så beslöts det att Lappfjärd skulle avskiljas till ett eget pastorat och socken. Det kunde ju ske ganska enkelt eftersom det sedan 1594 funnits en kapellförsamling i Lappfjärd, med en egen kaplan och säkerligen också någon typ av kapellkyrka. Man kan anta att kaplanen i Lappfjärd, Mattheus Laurentii var ivrig att få Lappfjärd skild från Närpes, precis som de andra stämmodeltagarna från byarna runt Lappfjärd. Som kyrkoherde skulle han kunna få bättre villkor än som kaplan underställd Närpes kyrka. (Om du vill läsa mera om hur stor Lappfjärds socken var och hur den sedan krympt, så klicka HÄR!)
De tre herrarna från Sverige hade dock andra planer, för de godkände varken kaplan Mattheus Laurentii eller kaplanen i Närpes till kyrkoherde i Lappfjärd. De utsåg i stället Petrus Thomasson Korppenius från södra Finland till kyrkoherde. Herrarna från Sverige ansåg att prästgården och prästbolet redan var ordnat. Det tyckte inte kyrkoherden som redan följande år fick prästbolet utökat med mera åkrar och ängar.
Kaplanen Mattheus Laurentii, som inte valdes till kyrkoherde blev i stället fältpredikant, till år 1612 då han blev vald till kyrkoherde efter Korppenius.
Men nu var Lappfjärds socken grundad och den skulle fortsätta som socken och kommun i 366 år före kommunen uppgick i Kristinestad år 1973.
