Om du vill förstora kartorna i din bildskärm, så skall du hålla ned CTRL-tangenten nere i vänstra hörnet och på samma gång klicka några gånger på + tangenten i högra kanten. Efter att du har tittat färdigt, håll igen ned CTRL-tangenten och klicka sedan på – tangenten lika många gånger.
Dagens Kristinestad med mörkare färg gränsar i norr till Närpes, i öster till Bötom och Storå och i söder till Sastmola.Kristinestads centrum som det ser ut i dag.Lite märkligt att denna karta från 1944 har ortsnamnen på ryska. Kriget mellan Finland och Sovjetunionen tog slut detta år, så kanske det har någonting med det att göra. Karta från Riksarkivet.Kartan från Riksarkivet är från 1941.På kartan från 1938 så ser vi att Mörtmark nu har införlivats med Bötom medan Åback fortfarande hör till Lappfjärd. Karta från Riksarkivet.
Kartan från Riksarkivet är från 1929.Karta från 1925 med de nya byaråarna utritade med röd färg. Tjöck är överförd till Kristinestad och heter Kristinestads landsförsamling medan staden församling heter Kristinestads stadsförsamling. Mörtmark med Åback hör till Lappfjärds socken trots att det saknas en gemensam gräns. Karta från Riksarkivet.De helgula områdena på kartan från 1921 har en höjd på mellan 0 – 100 m. Brunrandiga områden ligger på mer än 100 meters höjd. Kartan från Riksarkivet.Karta från 1915-1920 som visar var hemmanen fanns i de olika byarna. Karta från Riksarkivet.Handritad rysk karta från den tid som ryska kosacker vistades i Sydösterbotten. Kartan från Landsarkivet i Vasa.Dagens bilister med navigator på instrumentbrädan skulle nog inte klara sig med vägkartan från år 1900. Karta från Riksarkivet.År 1894 fanns det ett förslag i järnvägskommittén att Kristinestad skulle få järnväg. Starka krafter i Kaskö ville att den i stället skulle dras till Kaskö och oenigheten ledde till att ingen av städerna fick järnväg.På kartan från 1875 så ser vi att Tjöck är en del av Lappfjärds socken, medan Sideby, Storå och Bötom är egna socknar. Karta från Riksarkivet.Riksarkivets karta från 1872.Vanhakylä heter Gammelby, Skaftung heter Grankulla och centrum i Lappfjärd heter Håxel på kartan från 1875. Karta från Riksarkivet.”Ristiina” och ”Kaskis” på samma karta, och Närpes kallas för ”Nääräpää” år 1844. Karta från Riksarkivet.Kalmbergs karta från 1856 är välgjord och tydlig. Karta från Riksarkivet.Christinestad och Kaskö med omkringliggande socknar och byar år 1840. Karta från Riksarkivet.Korsholms södra fögderi eller Christinestad med omnejd 1834. Karta från Riksarkivet.Vägkarta från 1806. Karta från Riksarkivet.Orter längs kusten år 1803. Karta från Riksarkivet.1800-talskarta med rysk text. Karta från Riksarkivet.Christinestad och den nya staden Kaskö år 1799. Karta från Riksarkivet.Sydösterbotten 1798 med de större vägarna inritade. Karta från Riksarkivet.
Handritad karta från 1700-talet. Från Kungliga biblioteket.Vägnätet i Österbotten år 1770. Om du vill läsa en intressant reseberättelse om en färd mellan Vasa och Kristinestad, så skall du klicka HÄR!Vägkarta från 1789. Karta från Riksarkivet.Sjökort från början av 1700-talet. Staden Kaskö som grundades 1785 finns inte med på kartan. Karta från Riksarkivet.Christinestad med omnejd 1747. Karta från Riksarkivet.Sjökort från 1697. Notera namnet Lappfierden. Sideby hade i tiderna tillhört Ulfsby som låg i landskapet Finland medan Skaftung hörde till Närpes socken i Österbotten. Gränsen gick vid Rågården, som alltså var gräns mellan Finland och Österbotten. När Lappfjärd år 1607 blev en egen socken ville också Sideby ansluta sig till den nya socknen, främst på grund av den kortare vägen till kyrkan. År 1785 blev Sideby en kapellförsamling under Lappfjärd och först år 1860 blev Sideby en egen socken och fick då med sig byarna Skaftung och Ömossa.På sjökorten från 1697 så syns det bra att landskapen Södra och Norra Finland låg söder om Lappfjärd och Kristinestad. Området norr om Finland kallades då Österbotten, som på 1500-talet bestod av socknarna Närpes, Mustasaari och Pedersöre.Karta från 1650 där planen över Kristinestad finns med. Enligt denna karta skulle det i Lappfjärd ha funnits ungefär 30 hemman medan det i Dagsmark fanns endast 3. Den dubbelstreckade linjen genom Lappfjärd är Per Brahes postväg från 1638. Redan då fanns det någon typ av bro över ån, ungefär där Centralbron finns i dag och Gamälbroen fanns ända till år 1970. Kartan lånad av Heikki Rantatupa.På kartan från 1600-talet så ser man bra att den första bebyggelsen skedde runt och i närheten av Rådstuvutorget. Tomterna vid Staketgatan är helt obebyggda och likadant är det med tomterna på övre sidan av Västra Långgatan. Kartan ur Museiverkets samlingar.På Claes Claesson stadsplan från 1651 så ser vi att det finns 3 långgator och 7 tvärgator. Dessa bildar 12 kvarter och varje kvarter har upp till 12 tomter, där de nyinflyttade borgarna kunde bygga sina gårdar. Strandlinjen gick längs Strandgatan, eftersom havet den tiden var närmare fyra meter högre än i dag. Originalkartan finns på Riksarkivet.Bonden Matts Knutsson bodde tillsammans med sin son i gården som stod ungefär på nuvarande Corners parkeringsplats. Några andra byggnader syns inte på den detaljerade kartan, så någon storslagen handel har nog inte bedrivits på Koppön före den nya staden grundades år 1649. Det finns inte heller någonting som tyder på att Koppön skulle ha varit en fiskeby. Staden som grundades på denna halvö har aldrig hetat Koppön utan den fick namnet Christinestad år 1651.Karta från 1550 där varken Kristinestad eller Kaskö finns med, däremot nog Kasköö och Koopön. Kartan utlånad av Heikki Rantatupa.För 500 år sedan var havsytan nästan 5 meter högre än idag och det betyder att stränderna var högre upp på land. I havet utanför Koppö låg Skatan som en egen ö, precis liksom en del av Högholmen. Lålby var till en stor del täckt av vatten, det var bara Abborrholmen som stack några meter upp över vattenytan. Lappfjärds å rann ut i havet lite nedanför Nybroforsen.För 1000 år sedan var havsytan närmare 10 meter högre än i dag och det betyder att stora delar av Lappfjärd och Tjöck låg under vatten. Av dagens Kristinestad syns bara 2 små öar. De röda linjerna visar dagens större vägar och den blåa slingrande linjen är Tjöck å.
