Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2020. Om du vill läsa och se foton på de 6 helgonfigurerna och krucifixet från Birgittakyrkan, så skall du klicka HÄR!
Om du vill läsa om den sista predikan som hölls i Birgitta kyrkan år 1851, så skall du klicka HÄR!
De flesta historiker är överens om att den gamla Birgitta kyrkan i Lappfjärd byggdes år 1666 och att det då skulle ha varit socknens andra kyrkobyggnad. På en tavla i Lappfjärds kyrkas sakristia där Birgitta kyrkan är avbildad står det också att den är byggd år 1666 och tillbyggd 1761. Däremot är det allmänt oklart var det första kapellet eller kyrkobyggnaden skulle ha funnits i Lappfjärd. Ingen vet heller hur den skulle ha sett ut eller hur stor den var. I början av 1600-talet var församlingen liten, uppskattningsvis fanns det 360 fullvuxna medlemmar. Detaljerade uppgifter om denna kyrka kan inte fås, eftersom kyrkans protokoll börjar först från år 1738.
Trots att säkra uppgifter om kyrkans tillkomst fattas, så antecknades det vid biskopsvisitationen år 1738 att Lappfjärds sockenkyrka, Birgitta vid namn är andra gången uppbyggd år 1666. Där står också att den skulle ha blivit invändigt målad genom Hauptmannens Peer Jönsson Kalms bekostnad år 1668.
Kyrkomålningen med bottenplanen är alltså signerad 5 september 1856. Det var kyrkostämman som den 6 juni 1856 bestämde att kyrkan kunde rivas men ”att en Ritning skall tagas af gamla kyrkan och förvaras å lempeligt ställe; äfvensom att en sten, cirka tre alnar lång ofvan jord upprese der hvarest altaret nu står och förses med insription”:
På en annat ställe i Lappfjärds kyrkas sakristia finns det en tavla till på en lite undanskymd plats. Den tavlan visar hur gravgården och kyrkan skulle ha varit placerade. I tavlans högra kant finns en text, som är så urblekt att den är svår att märka och ännu svårare att läsa. Texten lyder: ”Med grundplan av den år 1856 förstörda kyrkan, härstammande av en gammal medeltidskyrka ”S:nt Birgitta” som från år 1594 fungerade som sockenkyrka, ombyggdes och utvidgades år 1666 samt ytterligare år 1761″.
Församlingens räkenskaper kan följas från år 1732 och år 1735 står det att kyrkan genomgått en större reparation under ledning av Johan Simonsson Knubb. Det var då som kyrkan fick sin brädfodring och kanske också nya fönster.
Enligt denna tavla skulle den första kyrkan i Lappfjärd ha byggts år 1594, alltså samma år som kapellförsamlingen grundades. Den skulle med andra ord ha stått på samma ställe som den Birgitta kyrka som revs år 1856. Det här låter också troligt, för i slutet av 1500-talet nådde havskusten nästan ända upp till denna plats.
På skissen här ovanför har Rurik Nylund ritat in öppningar i stenmuren och gångar, en från kyrkstallshållet och den andra mellan klockstapeln och sockenstugan. Några sådana gångar fanns knappast, för på den här tiden fanns det nog inga öppningar i stenmuren. Enda sättet att ta sig in i kyrkan och till begravningsplatsen var via ingången i klockstapeln.
I Svenska Österbottens Historia del 5, står det att denna svarta tavla med vit text har varit placerad ovanför den västra dörren, vilket låter mera troligt. Enligt samma bok så skulle tavlan ha anskaffats år 1782.
Flera historiker har förundrat sig över att det i tiderna byggdes en kyrka på så dålig och låg mark, att den med tiden sjönk ner i marken. Marken var nog låg men kyrkan sjönk nog inte mycket ner i marken. Däremot steg marken runt omkring kyrkan på grund av att det begravdes mer än 15 000 människor på begravningsplatsen.
Största delen av stockarna från den gamla Birgitta kyrkan användes då magasin skulle byggas på Mangsbackan. Den byggnad som i tiderna kallades ”Radio Kafé” var också byggt av det gamla kyrktimret. Högst troligt var sakristian byggd av sten eller tegel eftersom den länge stod kvar, då allt annat var rivet. Detta enligt en biskopsvisitation på 1860-talet.