De gamla helgonfigurerna.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2020. Vissa uppgifter om helgonfigurerna är tagna ur boken Svenska Österbottens Historia, del V från 1985 där Kari Appelgren skrivit om de helgonfigurer som har funnits i Österbotten. Alla bilder på denna sida är från Österbottens museums arkiv i Vasa och är fotograferade av Anna von Numers,

I den gamla Birgittakyrkan i Lappfjärd hade det funnits åtminstone sex olika helgonfigurer, som var utskurna i trä. De är samtliga daterade till slutet av 1400-talet eller från 1500-talet. Eftersom Birgittakyrkan är byggd så sent som 1666, så har dessa helgonfigurer före det funnits i den kyrkbyggnad eller kapell som har funnits någonstans i Lappfjärd. Det är också möjligt att helgonfigurerna från början funnits i kyrkan i Närpes men i något skede blivit förda till Lappfjärd.

Statsarkeologen Carl Axel Nordman (1892-1972) som var expert på Finlands medeltidskonst har undersökt de här helgonfigurerna och daterad dem efter bästa förmåga. Då Birgittakyrkan revs 1856 så fördes helgonfigurerna till den nya kyrkan på Mangsbackan, där de förvarades under kyrkans golv.

År 1931 fördes helgonfigurerna till Österbottens museum i Vasa, där de finns arkiverade sedan dess. Helgonfigurerna är fotograferade av Anna von Numers.

Till vänster Sanct Laurentius eller Sankt Lars som enligt C.A. Nordman är tillverkad i Lübeck på 1400-talet. Den är tillverkad i två delar av ek och är 108 cm hög. I den ena handen håller Lars en bok.
Till höger en skulptur av Sankt Olav, som saknar både huvud och arm. Inga uppgifter om denna skulptur.
Till vänster en skulptur av Madonnan, som är utskuren av lind och är daterad till början av 1500-talet. Madonnan är 105 cm hög och har högra armen avslagen. På den vänstra armen håller hon Jesusbarnet, som har mist både armar och huvud. Denna Madonna skulle i tiderna ha haft en krona av silver eller guld på huvudet. Denna krona fick bruden använda vid sitt bröllop men endast om hon var jungfru. Om det gick så illa att bruden fick barn inom 9 månader efter bröllopet måste hon betala böter, då hon hade använt jungfrukronan. Denna krona och många andra värdemål försvann vid reformationen på 1500-talet.
Till höger en skulptur av en kvinna som är försedd med en krona. Den är utskuren i björk och höjden är 118 cm. Armarna är avslagna och det finns inte några tillgängliga uppgifter om figuren. C. A. Nordman tror att den kan vara tillverkad i södra Finland, kanske på 1500-talet.
Till vänster Sankta Clara som är utskuren av ek och är 94 cm hög. C. A. Nordman har daterat helgonet, som också kallas Birgitta till senare hälften av 1400-talet. Skulpturen är kompakt och därför tror Nordman att den är tillverkad någonstans i Norden.
Till höger Sankt Jakob, som C. A. Nordman har daterat till ca 1500 och att den skulle vara tillverkad i Lübeck. Den är 73 cm hög och utskuren av björk. I den vänstra handen håller Sankt Jakob en påse innehållande en bok och i den högra handen, som nu fattas skulle han ha hållit en vandringsstav.

Krucifixet i Lappfjärd.

Ett krucifix är en avbildning av den korsfäste Jesus och de var ofta förekommande i våra kyrkor redan på 1500-talet. Vanligtvis var de placerade nära altaret men de kunde också finnas på annan synlig plats i kyrkan. De var snidade i trä och kunde vara av olika storlekar. Krucifixen var ofta tillverkade nere i Europa men också i de nordliga länderna fanns det kunniga snidare.

Det här krucifixet som hade funnits i den gamla Birgittakyrkan fotograferat tillsammans med helgonfigurerna Sankta Clara och kvinnan med kronan. Höjden på hela krucifixet är över 2 meter men ursprungligen har det varit högre eftersom det ser ut att vara avsågat i nedre delen.
Korsets övre armar avslutas med rundlar och på dessa finns det evangelistsymboler, såsom evangelisten Markus´ lejon, Lukas´ oxe och Johannes´ örn och de här är målade med flera olika färger. C A. Nordman hade daterat krucifixet till sent 1400-tal och han trodde att det skulle vara tillverkat i Finland. Sedan 1931 finns det i förvar på Österbottens museum i Vasa.