Uppgjort av Lasse Backlund år 2013 med hjälp av Eva Grönlund. Uppdaterats i oktober 2016.
Klemets bro var en träbro byggd på bockar och var belägen i Klemetsforsen nära sågen och kvarnen som drevs av bröderna Voitto och Veli Kangas. Den stod på bockar i ån vilket betydde att den måste tas upp på land före islossningen och sättas ut tillbaka efteråt, ungefär i maj månad. De bönder som hade mark på olika sidor om ån hade stor nytta av bron trots att bärförmågan var begränsad.
Enligt Rurik Nylund (Sydin 17.5.1990) hade det i tiderna funnit 3 bockbroar i Lappfjärd: Gamälbroen vid ungdomshemmet i Lappfjärd, Flottbron vid Mitts i Lappfjärd och Klemetsbron vid Vadforsen i Dagsmark. Både Flottbron och Klemetsbron skulle i tiderna ha varit flytande broar. Mitt i ån skulle det ha funnits en hög med stora stenar, som stöd för den annars svaga bron. Men småningom blev det vanligare med bockar under broarna och man byggde då inte mera flytande broar.
Klemets bro kallas ibland också för Långas bron och det namnet kommer troligen från Mathilda Forsgårds far Johan Josefsson Lång som var hemma från Kaas hemman i Tjöck. Hans dotter Maria Mathilda var gift med mjölnaren Anders Klemets och det var de som i tiderna byggde upp den senaste Klemets kvarnen. Familjen bodde i ett litet hus nedanom kvarnen. Mjölnare Anders Klemets dog plötsligt då han en dag tillsammans med hustrun Mathilda höll på att bearbeta en kvarnsten. När stenen skulle vändas blev påfrestningen så stor att Anders dog av ansträngningen.
Utan bro skulle omvägen runt Storbron i Dagsmark centrum blivit åtminstone 4 km och det var orsak nog att bilda ett bolag runt bron. Intressenterna i brobolaget hade olika antal andelar beroende på nyttan. I kassaboken från 1930 finns förteckning över intressenterna och andelarna:
Josef Granholm 2 andelar
Viktor Björklund 8
Erik Anders Asplund 7
Emil Långfors 7
Klemets Kvarn 15
Emil Nyberg 17
Viktor Engström 5
Josef Guss 20
Erik Broberg 6
Emil Norrgård 5
Viktor Rönnkvist 20
Johan Sandlund 7
Erland Norrgård 7
Erland Grönroos 25
Rosenlund 30
Valter Lindell 9
Artur Lindell 9
Selim Blomkvist 6
Mina Viklund 7
I Wasa tidning fanns den 7.11.1898 följande notis:
Natten mot fredag bortfördes av strömmen Klemets bro i Dagsmark ävensom Perus bro i Lappfjärd.
Intressenterna betalade avgifter till brobolaget enligt antal andelar men Lappfjärds kommun betalade varje år stora bidrag. Också staten och Dagsmark Skifteslag betalade bidrag så ekonomin verkar ha varit bra. Den var så pass bra att år 1947 kunde bolaget betala 2 500 mk åt de som var med vid utläggandet av bron. Pengar fanns hela tiden deponerade i Dagsmark Andelskassa och i Nordiska Föreningsbanken. Det fanns också delägare som fick låna pengar av bolaget.
Följande personer hade enligt sammanträdesprotokoll från 1944 andelar i Klemets bro:
Frans Grönlund, Herbert Norrman, Arne Söderholm, Josef Granholm, Viktor Lillsjö, Selim Blomqvist, Erland Grönroos, Konrad Rosenlund, Ida Vestergård, Eskil Guss, Erland Norrgård, E. A Broberg, Emil Nyberg, Frans Sandlund, Henrik Rajamäki, Lina Holmkvist, J. V Björklund, Valter Lindell, Lennart Grans, Josef Guss, E. A Asplund, Gunnar Guss, Bröderna Långfors, Artur Lövholm, Hemming Lövholm, Adelina Vidberg, Valentin Rosenback. Tillsammans hade de 246 andelar och för underhållet uppbars 5 mark per andel.
Under hösten 1944 hade bron blivit svårt skadad av isbildning och högt vattenstånd och delägarna anhöll om 1000 mark i bidrag från kommunalfullmäktige. ”Kvän-Josip” Josef Guss åtog sig att för ett år lägga ut och ta upp bron.
Till exempel år 1948 höjdes arvodet för att lägga ut bron till 4 000 mark och det var just den summan kommunen bidrog med. Delägarna betalade 4 880 mark, så det året fanns det 15 163 mark på banken.
År 1949 beslöt intressenterna i bron att anhålla om ett bidrag på 1500 mark från Dagsmarks skifteslag.
Varje år höll brointressenterna sammanträde och auktion förrättades på utläggningen och upptagningen av bron. Den som gav lägsta anbudet vann och fick därmed uppdraget.
Följande personer skötte utläggning och upptagning av bron på 1950-talet:
1951 Eskil Guss, 1952 Emil Nyberg, 1953 Eskil Guss, 1954 Lennart Grans, 1955 Eskil Guss, 1956 Valter Lindell och 1957 Lennart Grans. 1958 beslöt man på mötet att utläggning av bron skulle börja göras gemensamt. Man höjde andelsavgiften till 100 mark per andel.
21.1.1950 hölls åter möte bland intressenterna i Klemets bro. Mötet hölls hos Emil Nyberg. Man beslöt att omedelbart gemensamt ta upp bron eftersom den var i ofarbart skick. Bron skulle sedan läggas ut till lägst bjudande hugade spekulant.
På mötet beslöts också att man skulle köpa in 4 lånnor med 5 famnars längd och 3 bockar och 3 stammar till lock. Dessutom behövdes det bultar för ihopskruvningen av bockarna. Intressenterna skulle betala 25 mark per andel för underhållet.
År 1953 beslöt man på mötet att intressenterna skulle betala 30 mark per andel. Dessutom beslöt man att börja ta uppbörd för bron också i Korsbäck. Eskil Guss skulle sköta uppdraget. Till Kvänbrons lock behövdes nya stockar och Emil Nyberg skulle sköta om leveransen.
År 1959 beslöt man att anlita en byggmästare för att göra en ritning av en ny bro. Man skulle också detta år ta upp och lägga ut bron gemensamt.
Så gott som varje år måste bolaget skaffa en del virke för brolocket eller bockarna. Det gamla, obrukbara virket såldes då på auktion som avfall. I december 1969 då kommunen behandlade följande års budget hade styrelserna för både Flottbron och Klemetsbron anhållit om att kommunen måtte överta broarna och dess underhåll. Både vägnämnden och fullmäktige förkastade förslagen.
I februari 1973 avtalade det nya Stor-Kristinestad med Lennart Grans att denne skulle bilda ett arbetslag, som skulle sköta bron. För besväret skulle han få 1 200 mark och till arbetsgruppen valde han Nils Grönlund, Egil Mannfolk och Börje Viklund. Staden gjorde ett likadant avtal med Elis Nygård angående Flottbron i Lappfjärd.
Övriga som under åren deltog i utläggningen och upptagning av bron var bland andra: Gunnar Vestergård, Vilho Toivonen, Helmer Holmkvist, Erland Norrgård, Emil Nyberg, Frans Sandlund, Valter Rosenlund, Josef Granholm, Viktor Björklund, Frans Grönlund, Valter Långfors, Gunnar Norrgård, Nils Grönlund, Egil Norrvik, Bertel Långfors, Voitto Kangas, Edvin Saikkala, Egil Mannfolk och Börje Viklund.
Vanligen var det 4 man som lade ut och tog upp bron samt underhöll den. När plankorna var utlagda och hade torkat fanns det rum för någon planka till. Lennart Grans var den som åtminstone på sista tiden kontrollera dem och lade till mera då det behövdes.
1977 på våren lades bron ut av Börje Viklund, Nils Grönlund, Lennart Grans och Lars-Erik Grönlund.
I slutet av år 1977 upplöstes bolaget och kassan och bankdepositionerna delades mellan intressenterna enligt följande, totalt 2 024 mark:
Nils Grönlund 7 andelar 74,20 mark
Vilho Toivonen 7 74,20 mk
Egil Mannfolk 17 180,20
Tunar Långfors 13 137,80
Bertel Långfors 3 31,80
Gunnar Norrgård 16 169,60
Eskil Guss 35 370,00
Ida Guss 5 53,00
Helmer Holmqvist 10 106,00
Lennart Grans 22 233,20
Hilma Sandlund 3 31,80
Valter Lindell 7 74,20
Bror Vikfors 2 21,20
Birger Sonntag 14 148,40
Börje Viklund 10 106,00
Voitto Kangas 2 21,20
Niilo Lintula 7 74,20
Gunnar Vestergård 4 42,40
Efter 1977 började staden Kristinestad ge bidrag mellan 3 000 och 4 000 mark för utläggandet av bron. Flera personer var engagerade, bland annat Egil Mannfolk, Egil Norrvik, Nils Grönlund, Torolf Lindfors, Håkan Söderqvist och några till.
I mitten på 1980-talet lades bron för sista gången och då var Hans-Erik Norrvik, Harry Appel och några till med. Hösten blev regnig och vattnet steg i ån. Ett uthus tillhörande Arne Lindblad rasade ut i ån nära Mellanå Plantskola och strömmen förde delarna av uthuset mot bockarna på Klemets bro vilket medförde att bron gav vika. Vattenmassorna förde i väg bron men det mesta kunde efteråt fiskas upp i Perus. I och med detta tog historien slut för Klemets Bro.
Här nedan några fotografier från utläggningen av bron år 1981:
