Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2020.
Folk har sedan urminnes tider haft ett behov av att lära sig nya saker genom att läsa böcker. I hemmen fanns det på 1800-talet väldigt få böcker och de var i regel religiösa skrifter men i och med att läskunnigheten ökade, så ökade också utbudet av andra böcker.
Det var få familjer som hade möjlighet att köpa egna böcker och det var nog därför som bibliotek började inrättas ute i byarna. Genom biblioteken fick vanligt folk tillgång till litteratur och allmänbildningen förbättrades genom möjligheten att gratis låna böcker. Det första biblioteket i Finland som var avsett för vanligt folk grundades i Vasa redan 1794. Det första biblioteket i Kristinestad grundades av affärsmannen Parmanen år 1871.
År 1884 fick Dagsmark sitt första bibliotek som omfattade 17 böcker. Mannen bakom detta lilla bibliotek var folkskolläraren J. J. Wadström som hade börjat som folkskollärare hösten 1882. Varifrån böckerna kom och vem som betalade dem är inte klarlagt. Efterhand skaffades flera böcker och det fanns flera företag och organisationer som donerade böcker till biblioteken. Finlands Biblioteksförening och Svenska Folkskolans vänner var de som ofta donerade böcker men också staten var delaktig.
Kommunen understödde lånebiblioteken och i en rapport från år 1902 så hade biblioteket i Dagsmark haft 661 boklån, Härkmeri hade 322 och det finska i Mörtmark hade 450. Det var endast biblioteket hemma hos Viktor Ingves som hade lite fler än Dagsmark, så man kan säga att intresset för böcker har funnits sedan lång tid tillbaka. Biblioteket hade en egen styrelse och år 1904 valde kommunen J. J. Wadström till ordförande och bondesönerna Emil Båsk och Karl Rosenback till medlemmar.
År 1905 donerade ”Folkupplysningssällskapet” gåvor till 85 landsbibliotek i Finland. Av dessa gåvor gavs 7 stycken till svenska bibliotek och av dessa fanns 3 bibliotek i Österbotten. Att Dagsmark var ett av dessa tre är ju ett bevis på att det redan då var bra omskött och värt en bokgåva om 50 mark. En relativt stor summa den tiden.
Biblioteket var inrymt i folkskolan och det var läraren som skötte om det. Då den nya skolan byggdes 1909 så flyttades biblioteket dit och böckerna förvarades i hyllor i ett av klassrummen.
Enligt en statistik för år 1968, så visade siffrorna på stora kast mellan kommunens bibliotek. Huvudbiblioteket i Lappfjärd hade åt vuxna gett 5 411 boklån och störst av de sex filialbiblioteken var Korsbäck med 508. Uttermossa hade 430, Dagsmark 219, Träskvik 114 och de två biblioteken i Härkmeri 78 böcker tillsammans.
I samband med kommunfusionen 1973 stängdes samtliga filialbibliotek i Stor-Kristinestad hösten 1973. Kvar blev endast huvudbiblioteket i staden och filialerna i de förra kommuncentra. I september 1973 förbättrades möjligheterna till boklån betydligt då den nya biblioteksbussen som Lappfjärds kommun hann beställa före kommunsammanslagningen, började köra i byarna. Varannan vecka besökte bussen Dagsmark och den stannade på 4 olika ställen. Marianne Sjöblom skötte utlåningen i bussen medan Jan-Erik Rosenberg skötte körandet. Då biblioteksbussen togs i bruk drogs samtliga byabibliotek i Stor-Kristinestad in. Kvar blev alltså Kristinestad, Lappfjärd, Tjöck och Sideby. Efter detta användes biblioteket i Dagsmark endast som skolbibliotek.
Utlåningen i Dagsmarkområdet var så pass hög att det beslöts att filialbiblioteket i Dagsmark skall öppna igen. I april 1975 började Kerstin Berglind sköta biblioteket i Dagsmark, som inrymdes i småskolan. Böckerna placerades i en alkov till matsalen som var endast 18 m2 stor. Före det hade hon under åren 1971 – 1973 skött biblioteket i Korsbäck, som var inrymt i Viktor Berglinds hem. Det biblioteket drogs in 30 augusti 1973.
Kerstin skötte biblioteket till november 1976 och efter henne sköttes det bland annat av Alice Lindqvist och Anna Björklund. År 1982 anställdes Inga-Lisa Nygård från Lappfjärd och hon stannade i hela 17 år ända till 1999. Biblioteket var öppet en förmiddag och två kvällar i veckan under 3 timmar.
Biblioteket i småskolan var litet och uppfyllde inte de allmänna kraven. År 1985 bestämdes det att det skall byggas ett nytt servicehus i Dagsmark, som förutom daghem och rådgivning också skulle inrymma ett nytt bibliotek. I september 1985 godkände stadsstyrelsen skisserna för det nya huset.
Hösten 1986 påbörjade staden Kristinestad bygget av servicehuset, som skulle bli 430 m2. Huset skulle byggas av trä i en våning, förutom i en del av daghemmet där det kommer att finnas ett lekrum på vinden. För planeringen står Byggnadsplanering Håkan Appel från Lappfjärd och för elplaneringen står Ove Hedkrok i Ömossa.
Till huvudentreprenör valdes Byggnadsbyrå Eddie Hanses från Kristinestad, Kauko Lehtonen från Lappfjärd fick VVS-entreprenaden och Antin-Sähkö skulle sköta elinstallationen. Erik Tasankos firma skall sköta om målningsarbetet och mattläggningen. Totalsumman för hela bygget kommer att bli 2,3 miljoner mark.
För byggaren blev det här ett tungt och utmanande projekt på grund av den kalla vintern. Under långa perioden var det mer än 30 grader kallt och bygget stod då stilla. Trots allt höll tidtabellen bra och byggnaden blev färdig i tid.
I mitten av augusti 1987 besökte länsinspektör Siv Petrell biblioteken i Kristinestad. Tillsammans med biblioteksnämndens ordförande Sven Rosendahl granskade hon också det nya biblioteket i Dagsmark som hon fann riktigt trevligt, läget var bra och lokalen var både rymlig och fin. Hon tyckte att staden sköter biblioteken bra, speciellt gillade hon biblioteket vid torget i staden.
Allmänt minskade boklånen på alla bibliotek i Kristinestad under år 1988 jämfört med året innan. Enda undantaget var Dagsmark där ökningen var hela 20 % och den ökningen verkade nog bero på de nya utrymmena. År 1988 lånades det 6 473 böcker i Dagsmark.
Efter att skolan i Dagsmark drogs in, så har biblioteket varit indragningshotat. Beslutsfattarna i Kristinestad beslöt för ett antal år sedan att biblioteket skall dras in men efter en tid ändrades beslutet och biblioteket fick vara kvar. Som mest utlånades 4 000 böcker per år men på grund av befolkningsminskningen och stängningen av skolan, så har antalet boklån sjunkit betydligt.
Benämningen ändrades från bibliotek till lånestation och det skulle vara öppet endast en kväll i veckan. Bibliotekarien Christina Rosengren-Viitasalo som varit med sedan 1999 fick alltså fortsätta och låna ut böcker åt dagsmarkborna ända tills hon gick i pension för en tid sedan.
Trots att utlåningen har minskat under åren, så är biblioteket inte indragningshotat för tillfället. Stadens bokbuss besöker Dagsmark en dag i veckan, en service som flera dagsmarkbor är nöjda med.
Biblioteket på flera olika ställen men alltid på samma tomt.
Under 136 års tid har det funnits bibliotek i Dagsmark och det har alltid funnits på samma tomt. Det har varit inhyst i alla byggnader på skoltomten utom i uthuset och framtiden får utvisa bibliotekets vidare öden.
