Trygve föddes år 1940 på Föglö men växte upp i Korpo. 1954 flyttade han till Pargas och som 14-åring träffade han Gunnel, som han sedan gifte sig med. År 1968 kom han till Lappfjärd och mellan åren 1968 och 1972 var han rektor för Lappfjärds folkhögskola och också för medborgarinstitutet från år 1969. Efter perioden i Lappfjärd flyttade paret till Ekenäs, där de fortfarande bor. Trygve var en aktiv fotograf som dokumenterade det mesta som skedde i Lappfjärdsnejden mellan åren 1968 till 1972. De 50 fotografierna här nedan presenteras huller om buller, helt utan ordning men är alltså tagna under hans tid i Lappfjärd. Om du vill se flera av Trygves foton, så skall du klicka på följande album här under.
1. I denna ståtliga folkhögskola som togs i bruk i februari 1931 var Trygve Lindqvist rektor från 1969 till 1972.2. Fenniahuset i centrala Lappfjärd byggdes av bröderna Erickson år 1939 och från början fanns där biografen Fennia och Cafe Fennia i nedre våningen och i övre våningen fanns Fennia resandehem. Hela huset hyrdes ut åt biokungen Philp från Vasa men efter en kort tid tog kantorn Eskil Erickson över verksamheten. Lappfjärds Sparbank köpte sedan huset på 50-talet och flyttade sitt kontor dit. Också det lokala försäkringsbolaget hade sitt kontor där liksom Posten.3. F:ma Bjarne Smeds var en föregångare inom potatisnäringen och det gjordes stora satsningar i Lappfjärd. Transporterna skedde som synes med egna bilar.4. I mitten av 60-talet beslöts det att ett skidcenter skall byggas på Bötombergen. Slalombacken gjordes i ordning på bergets västra sida och efter att vajerliften togs i bruk blev backen mycket populär. Kolla in den långa kön nere i backen. Denna lift togs ur bruk då en ankarlift togs i bruk på andra sidan själva backen och på våren 2020 har det byggts en motionstrappa just där gamla vajerliften gick.5. Lappfjärds spelmanslag i mars 1970, bilden blev använd som omslagsbild till skivan ”Bröllop och dans”. Skivan spelades in i Helsingfors och var en stereoinspelad LP-skiva med ett 20-tal låtar, med en total speltid om 40 minuter. Sittande fr.v. Torsten Pärus, Torsten Storhannus, Lars Lillhannus, Yrjö Majaniemi, Elis Holmlund och Valter Enlund. Stående fr.v. Elis Ahlkulla, Helge Holm, Nils Björses, Otto Fröberg, Birger Holm, Elis Hellman och Elis Björses. Lappfjärds Spelmanslag grundades i mars 1963.6. Lappfjärds mäktiga kyrka fotograferad från norr.7. Lappfjärds kyrka och klockstapeln fotograferad från väster under den tid då det inte ännu fanns några pensionärshem på denna sida av landsvägen.8. Lappfjärds kyrka och klockstapeln. Planeringen av denna kyrka påbörjades redan 1847 och sedan startade bygget av kyrkan som skulle rymma hela 3 000 personer. Under denna tid hörde också Bötom, Storå och Sideby till Lappfjärds socken, så det var nog meningen att den skulle bli så stor som den sedan blev. Olyckligt nog så blev Bötom och Storå egna kommuner några år efter att kyrkan blev färdig 1851 och efter en tid blev också Sideby egen kommun.9. Verna Björkskog (1925-2018) med dottern Nina på pakethållaren leder cykeln över Gamla bron i Lappfjärd. Bron gör verkligen rätt för sitt namn, för den kom till redan år 1638 då Per Brahe under den första perioden som generalguvernör över Finland fick i uppdrag att bygga två postvägar. Den ena postvägen som kallades Strandvägen gick från Åbo via Sideby, Skaftung, Härkmeri till Lappfjärd. Just på detta ställe gick den över Lappfjärds å och fortsatte sedan mot Tjöck och Närpes upp till Torneå. ”Gamälbroen” togs ur bruk i början av 1970-talet då den nya Centralbron togs i bruk.10. Byggnaden i bakgrunden var Lappfjärd andelshandels huvudaffär och kontor fram till 1968 då andelshandeln fusionerades med Sydösterbottens Handelslag i Kristinestad. Det nya handelslaget fick namnet La-Syd och maskinhandeln var koncentrerad till Lappfjärd, där till och med traktorer fanns till salu.11. Arvo Wiitala, som var hemma från Uttermossa var distriktschef på BP och i mitten av 1960-talet förhandlade han fram en tomt med bra läge i Lålby för en ny servicestation. Den nya stationen kunde tas i bruk i april 1967 och lappfjärdsbon Klas Åstrand blev dess första stationsföreståndare. Klas tvingades stänga stationen i mars 1969 men BP öppnade tillfälligt några dagar senare och den sköttes då av deras inspektör Börje Lindblad. Kafeterian var dock stängd, som dock kunde öppnas igen i april. Håkan Häggblad var då t.f. föreståndare för stationen. I november 1970 tog Kalervo Järvenpää över som återförsäljare. I bakgrunden syns Kuusinens gård.12. I samband med spelmansstämman i Lappfjärd i slutet av juni 1973 ordnades det också ett gammaldags silverbröllop. I den fullsatta kyrkan i Lappfjärd vigdes Kurt Lillhannus och Auli Naukkarinen ”på riktigt” men vid själva festen på ungdomslokalen i Lappfjärd tog Sol-Britt Bjors och Stig Brandt över rollen som brudpar. Fotot från 30.6.1973.13. Nygifta brudparet Auli och Kurt Lillhannus åtföljs av spelmän från Lappfjärds spelmanslag. Till vänster Torsten Pärus och efter brudparet kommer Helge Holm, Bengt Engelholm och Nils Björses. Fotot från 30.6.1973.14. I vackraste sommarväder hölls ett gammaldags silverbröllop i Lappfjärd i samband med spelmansstämman, som ordnades av Lappfjärds spelmanslag. Den rymliga kyrkan var fylld med närmare 3 000 besökare och här ser vi brudraden på väg ned för kyrkbacken. Fotot från 30.6.1973.15. Bjarne Smeds var en föregångare inom potatisförädlingen i Lappfjärd och allting började år 1961 då han i liten skala började köpa upp morötter och potatis. Han köpte också upp spannmål som torkades i en egen torkanläggning på samma tomt.16. På vårvintern 1969 bildade potatisodlarna i Lappfjärd en potatisring, vars uppgift var att få fram matpotatis av god kvalitet, med mottot ”prima matpotatis”. Under sommaren granskades 93 hektar med potatis hos 73 odlare av Heikki Kamppinen, som var VD för Delikatesspotatisföreningen. På hösten gjordes provkokningar av potatis på folkhögskolan i Lappfjärd, där kvaliteten bedömdes. Odlarna Hans Ingvesgård från Lappfjärd och Boris Långfors från Dagsmark ser intresserat på och inte att undra på, eftersom odlaren fick 2 penni bättre kilopris om odlingarna var granskade. Potatispriset rörde sig den här tiden omkring 35-40 penni per kilo.17. Helge Holm sitter på räcket och Pentti Riihiluoma från Bötom och Bengt Engelholm står och ser på. Fotot taget på Bötombergstugan terrass.18, Ansiktsuttrycken på herrarna talar sitt tydliga språk. Potatisen är och har alltid varit en viktig lantbruksprodukt och här beundrar fr.v. Heikki Kamppinen, Hans Ingvesgård, Bjarne Smeds och Nils Klåvus några potatisar. Fotot är från slutet av november 1969 på Lappfjärds Potatisrings höstmöte på Lappfjärds folkhögskola. I odlingstävlingen hade Henrik Ebb det bästa resultatet för sorten Rekord och Edvin Engman vann i sorten Pito.19. I början av 1930-talet byggde bonden Johannes Stenlund den nya folkskolan i Korsbäck på entreprenad och den var i gång ända till 1969 då både eleverna och lärarparet Bergman flyttade till Dagsmark folkskolan. Fotot är från december 1969 då en tvättsvampfabrik höll på att etablera sig i den gamla skolbyggnaden. Det var det rikssvenska företaget La-Lo Ab, med direktör Olle Ohlman i spetsen som stod för produktionen. Fabriken hade tidvis 4 anställda men i december 1970 stoppades verksamheten ”på grund av råvarubrist”.20. Det gamla kronomagasinet på Mangsbackan i Lappfjärd, som sedan byggdes om till församlingshem. Fotograferat från klockstapeln.21. Potatiströskan revolutionerade potatisnäringen i Lappfjärd redan i slutet av 1960-talet. Den här Wuhlmaus modellen användes flitigt av odlarna i Lappfjärd och ansågs vara en säker och bra upptagare.22. Lappfjärds spelmanslag deltog i spelmansstämman i Pargas år 1975. Till vänster syns Torsten Storhannus, Torsten Pärus och Helge Holm.23. Evert Förnäs (f. 1905 i Härkmeri) var son till Sigfrid Förnäs (1885-1929) och Selma Julina (f. Teir i Härkmeri 1885-1938). År 1930 gifte sig Evert med Elvi Lillträsk (f. 1911) som var dotter till affärsmannen Axel Lillträsk. Evert arbetade som kommunal- och socialsekreterare på Lappfjärds kommun tills han avgick med pension i slutet av december 1970.24. Einar Lind, som föddes år 1908 i Närpes, folkskollärare i Dagsmark från 1930 till 1969 då han avgick med pension. Efter pensioneringen flyttade lärarparet till Näsby där Einar sedan dog år 1978. Einar var gift med Linnea Teir från Närpes (1907-1984) som var folkskollärarinna i Dagsmark 1930 till 1969. Han satt också med i Lappfjärds folkhögskolas garantiförenings styrelse i 21 år, varav 15 år som ordförande fram till år 1970, då han avtackades.25. Då läraren på folkhögskolan i Lappfjärd Kurt Gullberg år 1969 kandiderade till riksdagen, så vikarierades han av läraren Mats Nyby. Liksom Gullberg undervisade Mats Nyby i flera ämnen, t.ex. matematik, kemi, geografi, nutidsorientering och gymnastik. Mats är född 1946 i Jakobstad och verkade sedan som lärare i hemstaden tills han år 1983 invaldes i riksdagen, där han sedan satt som ledamot ända till 1999. Han representerade det socialdemokratiska partiet.26. Skidbacken på Bötombergen har varit populär ända sedan starten på 60-talet. Vajerliften finns i högra kanten och uppe på toppen syns Bötombergsstugan, som byggdes på talko år 1957.27. Bötombergsloppet drog i tiderna storpublik men så lyckades man också få med skidåkare i världsklass. År 1971 ordnades det 31:sta Bötombergsspelet och Gjermund Eggen från Norge vann 10 km och blev tre på 20 km. Till vänster IF Länkens allt i allo Karl Kronman, tillsammans med Gjermund Eggen från Norge. För övrigt så vann Jan Evars från Lappfjärd tävlingen för pojkar under 14 år.28. Kulturprofilen och mångsysslaren Lars Axén var en flitig fotograf under sin tid. Hans fotosamling finns sparad på SLS:s arkiv i Vasa.29. SU-möte på folkhögskolan. Till vänster Peter Stenlund från Henriksdal tillsammans med Kurt Gullberg, som var lärare på folkhögskolan.30. Bjarne Smeds, som sedan 1961 handlat med potatis byggde år 1970 en hall på 800 kvm där han startade en potatisskalningslinje. Denna linje sysselsatte omkring 30 kvinnor och kapaciteten per dag var över 10 000 kg färdig vara. Skalad potatis blev med tiden en stor produkt på Bjarne Smeds fabrik i Lappfjärd.
31. Emil Björknäs, som var slöjdlärare på folkhögskolan var också musikalisk och här visar han hur man spelar med sticksåg och stråke. Emil anställdes som slöjdlärare redan 1945 och han har också varit vaktmästare på folkhögskolan.
32. Centrum i Lappfjärd år 1970. Till vänster Fennia-huset som byggdes år 1939 och inrymde då biograf, resandehem och ett café. Till höger Olavi Lehtonens bageri och affär. Det var Olavis far Eino som år 1930 kom från Tammerfors, för att bli bagare i Lappfjärd, då han övertog det gamla bageriet i centrum. Den gamla byggnaden uppfördes förresten av stockar som i tiderna togs från den gamla Birgittakyrkan i närheten på 1850-talet. Olavi rev ner den gamla byggnaden och byggde ett nytt bageri år 1962 och några åt efteråt byggde han ut med affär och bar. Lappfjärds Sparbank som hade sitt kontor i Fennia-huset köpte på 80-talet fastigheten av Lehtonen och flyttade banken dit, där den fortfarande finns. Lyftkranen i bakgrunden finns på Bostads AB Blinkens höghusbygge.33. Harald Teir höll ett föredrag och i publiken på första rad sitter Evert Förnäs och Gunnar Gröndahl. På följande rad sitter Folke Norrback lite skymd, Artur Hermans, Valdemar Hinds och Rolf Stenlund. Bakom dessa sitter bland annat Lars Axén, Kurt Gullberg, Einar Snickars och Karin Stenlund. Ännu längre bak syns Torsten Hemgård i dörröppningen, Emil Björknäs och Alvar Stenlund. Folkhögskoleleverna längst bak till höger är Dan Blomqvist från Kuni, Folke Ålgars från Lappfjärd, John Backlund från Dagsmark och Birgit Rosendahl från Lappfjärd. Barnen längst fram är tillsvidare okända.34. Skidstugan på Bötombergen var ett populärt utflyktsmål för en skidåkare och där serverades det varm saft, bulla och kaffe. Stugan byggdes på talko år 1957 och den revs då den nuvarande Lokalgrottan byggdes. Under vintern 1967-1968 ordnade Lappfjärds folkhögskola ”värdshus” i stugan då husmor och eleverna skötte om servering av kaffe, saft och annat gott under vissa söndagar. 35. Folkhögskolans rektor Trygve Lindqvist t.v. tillsammans med Egil Appel, som var rektor för samskolan och gymnasiet i Kristinestad.36. Utsikt över Lappfjärd.37. Heikki Kamppinen synar de potatisar som han hade provkokat. Bakom bordet står potatisodlarna Hans Ingvesgård från Lappfjärd och Boris Långfors från Dagsmark.38. Pastor Ivar Lindén i talarstolen. Ivar verkade som kaplan i Lappfjärds församling från början av 1950-talet, till september 1971 då han blev kyrkoherde i Sideby församling.39. I mer än 50 års tid har Egil Öhmans ”Betlehemsstjärna” i Lålby spridit julglädje åt byborna och åt de resande som kört förbi på vägen.40. Lappfjärdsdamer klädda i folkdräkt på spelmansstämman i Pargas år 1975.41. Nils Bergman, som kallades ”Tresk lärarin” eftersom han var folkskollärare i Korsbäck. Då skolan i Korsbäck drogs in år 1969 så flyttade Nils och hustrun Celia till folkskolan i Dagsmark.42. Maskinhandeln var stor på Handelslaget La-Syd i Lappfjärd i tiderna. Både matvaru- och järnaffären var inrymd i den höga byggnaden och lagret fanns i den lägre till höger. År 1975 flyttade matvaruavdelningen till den nya lådbutiken på samma tomt och efter några år flyttade också järnavdelningen dit. Byggnaden ägs i dag av bröderna Rosenback, som har byggt om affärshuset till hyresbostäder.43. Skidliften på Bötombergen invigdes lördagen den 10 januari 1970 av självaste minister Grels Teir. Direktören i Bötombergsbolaget Bengt Engelholm hade fått ryggskott, då ”han hade tagit i för mycket”, möjligtvis just i denna backe, så det blev Bjarne Smeds som fick assistera ministern då han startade liften. Den 12 februari skrev Syd-Österbotten att det under det gångna veckoslutet hade varit 500 personer i slalombacken.Som mest fanns det 200 bilar på parkeringen och det hade ”tidvis varit köbildning till hissen”. Under hela sportlovsveckan skulle backen vara öppen varje dag från kl.10.44. I april 1972 ordnade eleverna vid Lappfjärds folkhögskola en barnfest, där barnen kunde måla, klättra, se på film och till och med snickra med läraren Emil Björknäs. Eleverna uppförde också ett skådespel, som hette ”Trollet som ville gå i skolan” och i huvudrollen syntes Simo Lahtinen från Lålby.45. Centralskolan eller medborgarskolan som den kallades togs i bruk 1958 och den inrymde då alla elever från Lappfjärds by och också de äldre eleverna från kommunens andra byar. Det var arkitekt Aulis Kahma från Helsingfors som gjorde ritningarna och Ingenjörsbyrå Hugo Hakkala från Åbo skötte byggandet, som påbörjades i slutet av 1956 och slutfördes 1958.46. Wuhlmaus potatiströskan granskas av pojkarna. I bakgrunden till vänster syns den sädestork som lappfjärdsbönderna byggde på 1940-talet men som sedan såldes åt Lappfjärds Andelshandel år 1960. Torkrian revs år 1979 av Nils Berglund från Dagsmark, som använde stockarna till sitt nybygge där. Bakom tröskan syns lagerbyggnaden bakom huvudaffären.47. Sommaren 1969 drev Lappfjärd folkhögskolas kamratförbund en campingplats och ett vandrar- och resandehem i och runt själva folkhögskolan. Turistnämnden i Lappfjärd gillade detta initiativ och beviljade ett bidrag om 500 mark för att användas till vägmärken och för att sätta området i skick. Rektor Trygve Lindqvist var själv ansvarig för verksamheten och den utföll så väl, att det blev en fortsättning också följande år. Första sommaren 1969 övernattade ca 400 personer på resandehemmet eller på campingen men följande år hade antalet stigit till närmare 600. Arrangörerna beklagar att det på grund av förekommande kolibakterier i ån inte går att simma där, trots att campingområdet ligger precis på stranden.48. I mars 1970 ordnade Lappfjärd folkhögskolas kamratförbund en årsfest, där bland annat flickorna Maj-Britt Rosenholm, Marén Reinholm, Carita Björklund och Eivor Mannfolk uppförde en cowboydans.49. Islossningen har alltid varit spännande i Lappfjärd och ofta har den lett till översvämningar på stora områden. Området mellan Starckes gård och folkhögskolan är värst utsatt, eftersom ån smalnar av och just där kan svåra isproppar bildas. För att få dessa att ge med sig, så brukade brandkåren vissa år hjälpa till med att spränga sönder isen med dynamit. Detta brukade man göra ännu i början av 70-talet och sprängningen leddes av brandchefen, antingen Strandkull eller Rosenholm.50. Det var ett riskfyllt arbete att gå ut bland de hoppackade propparna, för att placera dynamiten mellan isstyckena. Säkert var det en eller annan brandkårist som ”hamna i blöiton”, men några värre olyckor torde inte ha skett. Här har Trygve lyckats trycka av i rätt ögonblick och man kan se att is och vatten flög åtskilliga meter upp i luften.
