Artikel införd i tidningen Syd-Österbotten 20 mars 1912, undertecknad av signaturen ”Intresserad”.
Vid skogskursen, som avhölls i Dagsmark den 15-17 mars 1912 av Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps skogsinstruktör Wikman, deltogo 25 personer, huvudsakligast de yngre husbönderna, utom några äldre som äro så att säga byns stödjepelare i såväl ekonomiska som också i bildningssträvandena. Att kursen var så fåtaligt besökt berodde på att gubbarna voro så överhopade med arbete. Storskiftesregleringen har som känt, pågått i många år och nu till slut fått sin lyckliga lösning, varför bönderna äro så upptagna med arbetena för utflyttningar. Delvis ha också likviderna såsom flyttnings-och skogslikviderna blivit ganska betungande för många, varför en del varit nästan nödsagad att sälja skog för att få skulderna betalade, ty det ligger i bondens intresse att vara skuldfri och så att säga stå på egna ben; därför ha också skogsavverkningarna förekommit något mera än vanligt och äro därför de allra flesta upptagna med skogskörslor.
Kursen omfattade huvudsakligast praktiska arbeten i skogen. På fredagen den 15 förekom gallring i ett 35-årigt bestånd som genom oordnad blödning kommit i ganska dåligt skick, genom att där tidigare borttagits alla trän som varit användbara till sågstock. Genom markens goda beskaffenhet hade emellertid på platsen tidigare undertryckta såväl granar som tallar småningom tilltagit i växtlighet, varför nu genom en rätt utförd gallring och rensning beståndet blev i ett gott skick. På gallringsytan funnos som vanligt äldre lövträd, björk, al och asp, som ofta äro ofta till stort fördärv för barrskogens uppkomst, men som genom oförstånd lämnas kvar fastän de i första hand borde rensas bort vid varje avverkning.
Sedan arbetet var utfört fotograferades av trävaruhandlaren V. Nylund det gallrade beståndet samt ett ogallrat bredvidstående för att också de frånvarande skulle få en föreställning om hur ett vårdat bestånd bör taga sig ut jämfört med ett ovårdat. På lördagsmorgonen samlades kursdeltagarna kl. 9, varefter den lilla skaran under muntert samtal tågade till den vitt namnkunniga Byåsen, där en lämplig demonstrationsskog fanns att tillgå. Först företogs gallring i ett bestånd där de bästa träden mätte 15-20 cm, sedan i ett annat där träden mätte 8-12 cm, ett tredje där de mätte 5-10 cm. Av tillväxtundersökningar som gjordes å de olika bestånden framgick, att om skogen 20 år före detta blivit gallrade hade där nu funnits en stor massa med klenare timmer. Nu däremot funnos enbart ovanstående dimensioner.
På söndag förmiddag företogs en utfärd till demonstrationsytan på Byåsen, varvid en massa ungdomar var i tillfälle att åhöra demonstrationen av de olika gallringsytorna, varefter fotografier togos av ett av de gallrade bestånden samt ett av en blandyta, där fåren förhindrat tallskogens uppkomst. På kvällen följde av skogsinstruktören ett föredrag å föreningslokalen Majbo. Föredraget handlade huvudsakligast om vilken skada skogsägaren åsamkar sig genom att han låter sina får beta i skogen. Efter föredraget följde en livlig diskussion om fårbetningen, vilken utmynnade i att fårbetning i skogen är till stor skada samt att fåran i allmänhet böra avskaffas, ty de åsamka lantmannen mera förlust än nytt.