Uppgjort av Lasse Backlund i oktober 2020, med hjälp av flera personer.
Den här gården på lägenheten Sandlund byggdes år 1965 av Yngve och Kaarina Hammarberg. Den är byggd av hyvlat virke från Konrad Rosenlunds gårdar i Klemetsändan. Tomten köpte de år 1963 av Ragnar Backlund, som i sin tur hade köpt den av familjen Ulfves.
Yngve (f. 1939) är son till Emil och Hulda Hammarberg, som bodde i ”Holmbergas” gård i Korsbäck. År 1961 gifte han sig med Kaarina Toivonen (f.1943), som är dotter till Vilho och Elma Toivonen från Sunnantill. De skilde sig i november 1974 och följande månad kom de överens om att Kaarina ensam övertar gården på Korsbäckvägen. Yngve flyttade då till en annan gård på Åbackvägen, som han köpte av sin far Emil Hammarberg.
Kaarina som stannade kvar i huset gifte år 1976 om sig med Jalo Laitila.
Då Kaarina och Jalo skilde sig, så såldes gården åt utomstående som använder den som stadigvarande bostad.
Telefoncentralen.
Som första by i Kristinestadsområdet fick Dagsmark en automatisk telefoncentral. De manuella centralerna i Dagsmark och Korsbäck drogs in och en ny automatcentral byggdes 1972 på denna tomt invid Korsbäckvägen. Den var strategiskt placerad mellan byarna och den kunde tas i bruk i december 1972.
Fastighetens tidiga historia.
Den här tomten hörde ända till år 1915 till den så kallade Bönhustomten, alltså hemmanet Sandback 4:4 på Lång hemman. Den dåvarande ägare Alexandra Forsgård, som kallades ”Skol Sandra” sålde då en parcell Sandlund åt Johan Ulfves (1864-1918) och hans hustru Anna (f.Rosenback i Kvarnå 1862-1940).
Johan eller Johannes Ulfves var född i Lappfjärd och år 1887 gifte han sig med Anna Rosenback. Anna var dotter till Karl Fredrik (1818-1880) och Anna Greta (1829-1909) Rosenback, vars bondgård stod nära nuvarande Westerbackas i Kvarnå. Anna Rosenback hade 7 syskon, varav 4 dog i unga år. Det var hennes bror Josef som övertog hemgården på 1880-talet. År 1901 råkade bonden Josef och hustrun Anna Sofia ut för en stor olycka då bondgården, lillstugan och flera andra byggnader förstördes i en brand. Också granngården förstördes i samma brand. Josef och Anna Sofia sålde då hemmanet åt ”Tresk Kalle” Rosenqvist och själva flyttade de ned till Flakåsen i Perus.
Josef och Anna Sofia hade två döttrar som flyttade med till Flakåsen. Åtminstone flickorna kallades ”Blötinas” vilket namn troligen användes redan i Kvarnå. Den ena dottern Ida (1892-1979, gift med Otto Stenkull) har berättat att namnet ”Blötinas” skulle komma av en pojke eller man, som en gång skulle ha haft blöta strumpor på sig. Han blev retad för detta och började kallas ”Blötin”. Ida och Otto fick för övrigt dottern Anni, som sedan gifte sig med Ola Nordman.
Den andra dottern Maria Amanda (1890-1949) gifte sig med ”Motta Kalle”, alltså Karl Hammarberg (1896-1993) och de fick 5 barn. ”Motta Kalle” kom som måg till gården på Flakåsen och gården såldes sedan åt muraren Alpo Koivuniemi.
Stugan på ett rum och en liten kammare var enkel utan några bekvämligheter. Det är fortfarande oklart var Johan och Anna hade bott tidigare men de hade fått totalt 5 barn varav 2 dog i unga år:
-Maria Sofia (1888-1888)
-Ida Sofia (1893-1893)
-Hulda Sofia (1896-1942), som kallades Blötinas Hulda
-Johan Alfred (1897-1963), som kallades Blötinas Alfrid
-Ida Julina (1899-1972), som kallades Blötinas Ida
Fadern Johan eller Johannes dog år 1918 och änkan Anna bodde kvar, troligtvis med de 3 barnen Ida, Hulda och Alfred.
Alfred och Sandra.
Då Alfred med syskon och föräldrar runt 1915 flyttade till Korsbäckvägen så var han nästan i giftasålder. Snart hittade han hustrun på andra sidan vägen, för där bodde änkan Alexandra Söderholm (1891-1956).
Alexandra, som kallades Sandra var född i Lillsund i Lappfjärd men hon gifte sig år 1912 med Josef Henrik Söderholm, som bodde på mamma Olgas parcell ”Holm” nära Korsbäckvägen. Änkan Olga hade i maj 1911 köpt denna parcell av Axel Lillträsk, och den låg på det hemman som tidigare hade tillhört ”Pelas Viktor” Lillkull.
År 1914 köpte Josef Henrik och Sandra parcellen Holm av änkan Olga Söderholm. Året innan hade de fått dottern Ines, som år 1933 flyttade ogift till Sideby. Samma år gifte hon sig där med Ilmari Blomkvist och fick med honom 11 barn.
År 1916 avled Josef Henrik, så änkan Sandra blev ensam på ”Holm” med dottern Ines. Efter en tid hittade hon Alfred Ulfves på andra sidan vägen och de gifte sig 1919 och de började bo på parcellen Holm.
År 1920 föddes sonen Gunnar Alfred och 1921 sonen Torsten Rafael.
År 1922 sålde Alfred och Sandra parcellen Holm åt Amanda och Josef Henrik Hosioja. Josef Henrik var son till Isak på Lillsjölidvägen och Amanda var dotter till ”Haga Karolin” på Byåsen. Amanda blev tidigt änka och hon kallades hela tiden ”Isakas Manda”.
Då Alfred och Sandra sålde stugan och parcellen Holm, så flyttade de själva till södra Finland där de började arbeta på en större gård men Alfred trivdes inte så de flyttade tillbaka och denna gång till sin mor Anna, som bodde ensam på ”Sandlund”. Annas dotter Hulda var sinnessjuk och bodde långa perioder på sinnessjukhus i Vasa.
Medan de bodde i Dagsmark fick de ytterligare sex barn som levde till vuxen ålder. Som vuxna bodde ett par i Lappfjärd medan de övriga flyttade till Sverige.
Det kan vara svårt att förstå att så många personer kunde bo i den lilla stugan med endast ett rum och en kammare. Alfreds mor Anna var sjuklig och sängliggande och Alfred var inte heller frisk. Han hade bara en ordentlig hand, då den andra var som en enda stor bula. Med detta handikapp kunde han dock arbeta både i skogen och ute på böndernas åkrar. På senare blev han också sinnessjuk och vistades i perioder på Svenska Österbottens Distriktsjukhus i Vasa.
I slutet av 1930-talet vistades familjen en tid i södra Finland men Alfred ville tillbaka och de bosatte sig då i Lillsund i Lappfjärd, troligen i Sandras barndomshem. Stället var avsides och kunde nås endast med båt men de bodde där så länge de levde.
Efter Annas död år 1940, så revs stugan på parcellen ”Sandlund” och det syns inte var den hade stått.
Blötinas Idas och hennes stuga.
Någon gång i början av 1920-talet byggde Ida Ulfves en egen stuga åt sig i den norra ändan av tomten och den var ungefär i samma storlek som föräldrarnas. Ida som var sinnessjuk kunde nog göra olika arbeten ute i gårdarna och hon vårdades vissa tider på sinnessjukhus. År 1922 fick hon dottern Elin, som bodde i Sverige som vuxen och dog där ogift och barnlös år 2006. I början av 1960-talet, så bröts Idas tomt på 0,2 ha ut och Ragnar Backlund förvärvade den resterande delen.
Ida vårdades i perioder på sinnessjukhus och efter 1965 var hon intagen på ålderdomshem.
Efter Elins död sålde arvingarna Blötinas Idas stuga åt familjen Hoxell. Stugan är obebodd och i dåligt skick. Efter en uträtning av Korsbäckvägen är tomten i dag ungefär 1 500 kvm.
Foton.
