Hur kyrkan i Lappfjärd byggdes.

Tidningsartikel skriven av Rurik Nylund och publicerad i Nya Kristinestads Tidning 9.2.1984. Renskrivet av Lasse Backlund i januari 2021.

Den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. Den andra i ordningen stod på gamla begravningsplatsen Birgitta och är numer riven. Birgittakyrkan var byggd 1666 och tillbyggd 1761. Men redan i början av 1800-talet var den för trång och dessutom ganska svårt rötskadad på södra sidan, där jord hade legat upp mot väggen.

Amatörarkeologen Rurik Nylund skissade upp denna bild av hur Birgitta kyrka hade sett ut i tiderna. Närmast landsvägen stod klockstapeln och sockenstugan. Det är fullt möjligt att det är denna sockenstuga, som i tiderna byggdes som kapell år 1594, alltså det år då Lappfjärd blev en kapellförsamling under Närpes församling. Det skulle ju förklara varför biskopen vid invigningen 1666 yttrade att den gamla kyrkan fortfarande står kvar. I Lappfjärd skulle det också ha funnits flera stall för kyrkobesökarnas hästar och de syns på Ruriks skiss till vänster.
I Lappfjärds Historias andra del finns denna skiss, som visar hur situationsplanen hade sett ut år 1760. Ett 30-tal kyrkstall skulle det ha funnits enligt denna plan.

Just före kriget 1808 hade man därför gjort två olika planer för en ny kyrka. Antingen skulle den gamla träkyrkan ombyggas till en korskyrka eller så skulle det byggas en ny kyrka av tegel. Men så blev det krig och andra bekymmer.

Först hösten 1843 hade man förberett ett nytt kyrkbygge så långt, att man kunde sammankalla en sockenstämma med hela pastoratet. Där beslöts att det skall byggas en ny kyrka på Mangsbacken som en korsbyggnad av tegel. Man beslöt redan då att korshörnen invändigt skulle avskäras och sålunda ge utrymme för två fönster till i varje hörn.

Ritningsbeställning med dessa direktiv gavs åt arkitekten Ernst Bernhard Lohrmann, som hade flyttat från Tyskland och efterträtt den berömda C. L. Engel.

Lappfjärds moderförsamling hade då nära 4 000 medlemmar, medan hela pastoratet med fyra kapellförsamlingar, Kristinestad inberäknat, hade omkring 12 000 invånare.

Med alla dessa uppgifter, som Lohrmann hade fått av kyrkoherden, som grund utarbetade han detaljerade ritningar för Lappfjärds tredje kyrkobyggnad. Ritningarna är daterade 2 juni 1847 och av E. Lohrmann. Följande år påbörjades grundningsarbetena.

Ernst Lohrmanns ritning av den västra fasaden. Sockenstämman i Lappfjärd godkände ritningarna 18 augusti 1847 och den kända kyrkobyggaren Erkki Kuorikoski från Kaustby anlitades som byggare. Han byggde under sin levnadstid flera kyrkor och den i Lappfjärd är nog den största.
Det var i oktober 1843 som sockenstämman i Lappfjärd beslöt att en nya kyrka skall byggas och arkitekt Ernst Lohrmann, som var född i Tyskland men som bodde i Helsingfors anlitades som arkitekt. I slutet av juni 1847 kunde ritningarna godkännas. Längdmåttet som användes var aln, ungefär 60 cm och det har senare spekulerats att byggarna började blanda på måttenheterna aln och meter. I Finland togs metersystemet i bruk betydligt senare, så det är nog inte råddande med olika måttband som har gjort att kyrkan fått sin stora volym.

Det var sockenborna som med dagsverken ålades att bygga kyrkan. Redan i maj 1852 kunde den invigas. Den är fortfarande en av landets två största och kan rymma 3 000 personer.

Korsarmarnas yttre längd är omkring 50 meter. Kyrkorummets, sakristians och ingångarnas sammanlagda yta är 1 500 kvm och därtill kommer läktarnas golvyta 960 kvm. Bänkarnas sammanlagda längd är 1 500 meter och inre mittvalvet är 24 meter högt.

Denna kyrkas dimensioner har väckt mycken undran och alldeles oriktiga rykten har uppstått om dess tillkomst. Lohrmanns huvudritningar finns i kyrkoarkivet men detaljritningar är inte bevarade.

Lohrmann har också ritat rådhuset i Kristinestad. Det var nog den fjärde och sista av prästfamiljen Estlander i Lappfjärd, nämligen Jakob Jonas Estlander (1785.1854) som bestämde över detta stora kyrkbygge.

(Om du vill se närmare 100 foton av kyrkan i Lappfjärd, så  skall du klicka HÄR!)