Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2022, men hjälp av Wilhelm Janssons uppgifter.
Släktens tidiga historia i Korsbäck.
Den släkt som i folkmun kallas ”Skaftong” har sitt ursprung i Korsbäck och vi får gå ända till 1700-talets senare del för att få en början. År 1766 testamenterade husbonden på Korsbäck hemman Mickel Mickelsson sin hemmansdel på ¼ del Korsbäck åt sin svåger, alltså hustruns bror Hans Andersson (1741-1768). Ännu 1760 hade Hans Andersson varit dräng i Korsbäck och år 1764 gifte han sig med Maria Pehrsdotter Bengs (1745-1812) från Påskmark.
Hans Andersson var bror till Mickels hustru Margareta och han hade från tidigare hälften av hela Korsbäck och man kan fråga sig varför Mickel gav sin hemmansdel åt sin svåger Hans Andersson och inte till son Erik Mickelsson.
Det berodde på att Mickels gensträviga och trilskande son Erik Mickelsson mitt i bästa antiden hade gått ifrån föräldrarna med både hustru och flera arbetsföra barn. Det hade alltså varit mycket bråk mellan dessa som ledde till det för sonen ofördelaktiga testamentet.
Hans Andersson och hans Maria fick 3 barn men endast Mickel Hansson (1765-1844) och Johan Hansson (1768-1840) levde till vuxen ålder.
Mickel blev bonde på Korsbäck medan hans bror Johan blev torpare.
Den äldre sonen Mickel Hansson ärvde hela hemmanet och blev bonde medan den yngre brodern Johan Hansson endast blev en torpare under sin bror. Mickel Hansson gifte sig runt 1790 med Margareta Lång från Dagsmark och fick många barn och har ett stort antal ättlingar.
Den yngre brodern Johan Hansson och hustrun Greta var alltså torpare på Mickels hemman och de fick åtminstone 2 söner, som levde till vuxen ålder. Johan Johansson var född 1798 och den yngre brodern Josef Johansson var född 1793.
Torparsonen Josef Korsbäck flyttar till Skaftung 1829.
År 1819 gifte sig Josef Johansson med Maja Lena Småträsk (f.1796 i Starrängen). I 10 års tid kämpade torparsonen Josef med det hårda arbetet på faderns torp tills han år 1829 med sin hustru och 2 barn flyttade till Skaftung by. Han kunde där bli bonde på ett Ingves hemman och ungefär samtidigt följde hans bror Johan Johansson med till Skaftung.
År 1831 flyttade också Josefs och Johans föräldrar till Skaftung. Fadern Johan Hansson dog där år 1840 och modern Greta avled 1851, också i Skaftung.
Josef och Maja Lena fick flera barn i Skaftung före de av någon orsak år 1840 flyttade tillbaka till Dagsmark för att bli torpare på Klemets hemman. Efter denna 11-åriga period i Skaftung by kallas hela släkten efter det för ”Skaftong”.
Anna Kajsa, gift Häggblom (1824-1856).
En dotter Anna Kajsa föddes år 1824 under deras tid i Korsbäck och då hon var 5 år flyttade hon med sin familj till Skaftung. År 1846 gifte sig Anna Kajsa sig med drängen Johan Gustaf Sabinasson Häggblom (f.1818) från Hvittisbofjärd. Johan Gustaf lär ha haft endast ett öga och de blev efter giftermålet torpare på Klemets i Dagsmark.
Anna Kajsa och Johan Gustaf fick flera barn, bland annat:
-Maria Sofia (f.1848).
-Johan Victor (f. 1849, död i tyfus i Thusby 1869)
-Anna Karolina (f.1850)
-Josef Henrik (f.1852) som kallades ”Skaftong Josip”. Se följande rubrik nedan!
-Henrika (f.1854) som kallades ”Skaftong Rika” . Hon var ogift och barnlös och bodde i en stuga på Sunnantillvägen där Lappfjärds Potatis i dag har sina utrymmen.
Efter att Anna Kajsa dog år 1856 gifte sig Johan Gustaf Häggblom på nytt med Kajsa Gabrielsdotter Bengtilä eller Penttilä från Storå. De fick åtminstone en son Niklas, som kallades ”Skaftong Niklas” och han blev sedan bonde i Uttermossa.
Josef Henrik Häggblom (1852-1906).
Josef, som kallades ”Skaftong Josip” gifte sig 1878 med Karolina Gustafsdotter Korsbäck (1850-1938). De blev bönder i Korsbäck och år 1903 köpte Josef och hans granne Erland Lindqvist en hemmansdel av Rosenback hemman i Dagsmark. Under storskiftet 1900-1912 fick Josef Häggblom sitt hemman Häggblom placerat i ett enda skifte i Korsbäck. De bodde själva på det ställe där Ida Korsbäck sedan bodde. Grannen Erland Lindqvist fick sin hemmansdel ”Lindqvist” placerad söder om Häggblom.
”Skaftong Adelin” Häggblom (1887-1956)
År 1887 föddes deras enda barn, dottern Adelina. Efter det vistades Josef i flera år i Amerika men han återvände och hade troligtvis dollars på fickan, så att han kunde köpa Rosenbacks hemmansdel. Josef dog år 1905 och änkan Karolina och dottern Adelina fortsatte att bo i Korsbäck.
År 1914 gifte sig dottern Adelina med Frans Viktorsson Hirsimäki, som var född år 1882 i Villamo i Storå. Som måg blev då Frans bonde på hemmanet i Korsbäck, som kallades ”Skaftong”. Hans släkt kom ursprungligen från Dagsmark och han pratade bra svenska och eftersom han också hade vistats i Amerika, kunde han säkert göra sig förstådd på 3 språk.
Adelina och Frans fick år 1914 en dotter Elna, som sedan gifte sig med Väinö Mannila och de bodde i Palon i Dagsmark
Adelina och Frans fick också en son år 1917, som fick namnet Frans. Han var ogift och barnlös och bodde som vuxen i Sverige.
År 1918 drabbades Frans Hirsimäki av spanska sjukan och han avled då i lunginflammation.
År 1923 hamnade Adelina och modern Karolina på obestånd och de kunde inte behålla hemmanet Häggblom. Det såldes på konkursauktion och Lappfjärds kommun köpte då hemmanet och år 1930 kunde de sedan bygga den nya folkskolan där.
På något vis kunde unga änkan Adelina Hirsimäki år 1923 köpa en gård och lite mark på Lillsjölidvägen av Josef Henrik Hosioja, som kallades ”Isakas Josip”. Hon flyttade genast dit med sin mor och en ko. Också detta ställe började kallas ”Skaftong”, så man säga att det har varit ett seglivat namn. Adelina hade året innan fått en dotter Selma och år 1923 gifte hon sig på nytt, denna gång med Johan Koivumäki (f.1897) från Storliden. Adelina och Johan fick sedan barnen Sanni (f.1924), Johan Gunnar (1926-1948) och Einar (f.1928).
År 2004 revs gården på Lillsjölidvägen men namnet Skaftong lever fortfarande kvar.
Malakias Josefsson Korsbäck (1830-1868).
Under tiden som bonden Josef och Karolina Korsbäck bodde i Skaftung på Ingves hemman föddes flera barn, bland annat sonen Malakias. Under tiden i Skaftung användes släktnamnet Ingves.
Då Malakias var 10 år gammal flyttade föräldrarna och hans syskon från Skaftung tillbaka till Dagsmark då de blev torpare på Klemets hemman och de började då använda släktnamnet Klemets.
År 1860 gifte sig ”Skaftong Malakias” med torparedottern Anna Greta Eriksdotter Båsk eller Gröndal (f.1840). Han blev då torpare på ”Stoas torp” i Lillsjö och började kallas ”Båsk Kia” eller bara ”Kia”, med släktnamnet Lillsjö. Helt logisk så började hustrun Anna Greta kallas för ”Kion”.
Malakias och Anna Greta Lillsjö fick 4 barn, bland annat Josef Henrik Lillsjö, mera känd som ”Lillsjö Bagarin” med ett bageri och karamellfabrik i Dagsmark.
Malakias dog under det andra nödåret 1868 och år 1876 gifte änkan Anna Greta om sig med torparesonen Johan Henrik Prunnila, som var född 1843 i Honkajoki.
Anna Greta och Johan Henrik fick flera barn men de tillhörde inte längre ”Skaftong” släktet.