Sammanställt av Lasse Backlund 2013. Uppdaterats i december 2016.
I det äldre av de två hus som var beläget på det samfällda området där Lappfjärds Potatis finns i dag bodde i tiderna änkan Henrika Häggblom (1854-1934) men som kallades ”Skaftong Riika”. Henrika hade bott på flera olika ställen i Dagsmark. Henrika var dotter till Johan Gustaf Häggblom (född 1818 i Hvittisbofjärd) och Anna Kajsa (född på Klemets i Dagsmark 1824-1856). Anna Kajsa hade i unga år bott en tid i Skaftung by med sin familj och det är därför som hela släkten hette ”Skaftong”. Henrika var syster till ”Skaftong Josip”, som hade en dotter Adelina, som under en lång tid bodde på Lillsjölidvägen. Henrika dog 1934 och fattigvårdsnämnden i Lappfjärd sålde hennes tillhörigheter på auktion i november 1934.
Under vinterkriget bodde här Mikko Kutila, en dräng som var evakuerad från Muola i Karelen. Drängens husbonde hette Flittner och han var evakuerad från samma ort. Han bodde dock på vinden hos Viktor Nylund, han var agrolog och dom var bekanta från tidigare.
Flittner och hans dräng kom med sina två hästar, stoet Riento och fölet Poju gående från Muola by i Karelen i december 1939. Färden tog över två veckor och när de närmade sig Nylunds gård på Sunnantillvägen så måste de fråga efter vägen. Kurt Rosengren som då bodde nära Nylunds höll på att klyva ved i vedlidret sent en kväll då Flittner plötsligt stod i dörren. Han var skäggig och ovårdad efter den långa strapatsen och Kurt blev förskräckt. Men då det klarnade vilket ärende gästerna hade så följde Kurt med och visade vägen de sista hundra metrarna till Nylunds.
Enligt Kurt Rosengren så var de här hästarna de absolut bästa som fanns, för han brukade tillsammans med Flittner köra ved från Nylunds skogar ovanför Kvarnå till Andelsmejeriet nere i byn. Dom var starka, lydiga och lätta att köra med.
”Sanderas Mina” Viiala skulle ha bott här en tid och efter kriget bodde här också änkan Maria Backlund. Maken Josef hade dött år 1942 och Maria bodde här en tid, nästan till sin död år 1948.
Följande som bodde här var systrarna Lillkull eller de som kallades för ”Utteras fleckor”. De här fyra systrarna bodde fram till 40-talet i ett annat hus i den södra ändan av Lillskogen eller Nylundas skogen som den också kallas. Den 17 juli 1944, då alla fyra deltog i ett möte på bönehuset slog blixten ner i deras hus och det brann ner till grunden utan att någonting gick att rädda. Några kilade stenar av stenfoten är det enda som finns kvar i dag. Efter den förödande branden ställde byssborna upp och ordnade med nya hem åt dom i den andra ändan av Lillskogen.
De två gårdarna fanns på den samfällda mark, som kallades för ”Sandplassin”, eftersom där fanns rikligt med sand. Den gård som låg närmare vägen revs på 60-talet och den andra i slutet på 80-talet.
Till de här båda husen flyttade 3 av systrarna Lillkull:
–Selma Sofia Josefsdotter Lillkull, (f. 1882, d. 1964)
–Ellida Josefsdotter Lillkull,( f. 1884,d. 1978), gift med Anders Prunnila (1879 – 1931), mor till Hemming Lindgård, (f.1913, d. 1987). Ellida och Anders hade också en dotter, Anna Julida (f. 1912, d. 1941). Anders Prunnila var son till Johan Henrik Prunnila (f. i Honkajoki 1843-1923). Anders syster Wilhelmina Prunnila var gift med Ivar Söderholm och var mor bland annat till Arne, Runar, Hjördis Westerlund och Lorenz. Ellida bodde som gift på Stoas torp i Lillsjö, men flyttade efter kriget till sin son Hemming i Kvarnå. På 1950-talet flyttade också hon till Sunnantillvägen.
–Amanda Josefsdotter Lillkull el Disén,( f. 1887, d. 1958)
–Hilda Josefsdotter Lillkull, (f. 1891, d. 1978).
De här systrarnas far hette Josef Lillkull el. Disén (1852-1924) men föddes som Josef Utter. Josefs far Erik Henrik Utter (1821-1901) var född i Uttermossa och var gift med Brita Lena Skrifvars, också från Uttermossa. Så det är helt naturligt att de här 4 systrarna kallades för ”Utteras fleckor”.
(Vill du se flickornas hela släkthistoria, så klicka här, och gå sedan till tabell 27.)
Utteras fleckor var duktiga på handarbete och deltog flitigt i syföreningens möten. De arbetade i yngre år som tjänarinnor eller pigor. De var väldigt omtyckta och givmilda.
Det här huset revs någon gång på 1980-talet för att ge rum för Lappfjärds Potatis lagerutrymmen.