Toivonens gård på Dagsmarkvägen 355

Den här gården byggde Vilho Toivonen under flera års tid, från 1967 till1971. På den här tomten nära Kiaskroken, så hade det tidigare funnits en gård, som hade tillhört ”Viiraas Kaal Hindrik”, alltså Karl Henrik Mitts och hans andra hustru Matilda Rosenberg.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2024. Uppgifterna har fåtts av Vilhos och Elmas barn och ur gamla lagfarter.

Länkar:

Om du först vill läsa om den gård på Sunnantillvägen där Vilho och Elma Toivonen bodde först, så skall du klicka HÄR!

Gårdens historia.

Vilho ArtturinpoikaToivonen (1919-2006) föddes i Back by i Ömossa i en gård som stod på det ställe där Haavistos transportbolag i dag har sitt garage nära Riksväg 8. Vilhos far Artturi var både skräddare och skomakare, och Vilho växte upp under enkla förhållanden i en liten stuga. Mot slutet av 1930-talet flyttade Vilho till Degerby i Ingå, där han började arbeta på Mangs gård. Där träffade han Elma Korkeamäki som arbetade på gården Flyt i samma by.

Elma Korkeamäki (1917-1990) var född i Lähteenkylä by i Storå på ett stort hemman. Hon var dotter till Leander Hirsimäki el. Korkeamäki (1891-1931) och Hilda Käpylä (1891-1931). Leanders farfar Josef Korsbäck och hans farmor Anna Kajsa Lillkull hade i tiderna flyttat från Korsbäck i Dagsmark till Lähteenkylä by i Storå.

Elmas mor Hilda dog i barnsäng i juli 1931, då Elmas lillasyster Helvi föddes. 5 dagar efter dödsfallet dog Elmas far Leander i blodförgiftning och båda föräldrarna begravdes på samma gång. Tragedin var ofattbar och Elma och hennes syskon togs om hand av grannar och släktingar. Gården och hemmanet såldes i delar för att täcka kostnaderna för barnens uppfostran. Elmas barndomshem står fortfarande kvar, en stor bondgård med dubbla farstukvistar.

Året därpå gjorde Vilho sin militärtjänst och före den avslutades bröt fortsättningskriget ut. Vilho togs ut i krigstjänst och han hemförlovades först 1944. Under denna tid föddes Vilhos och Elmas andra barn, dottern Kaarina år 1943. Hemspråket var finska men under tiden i Ingå lärde sig familjen tala också svenska.

Medan Vilho var ute vid fronten flyttade Elma med de två barnen tillbaka till Lähteenkylä by i Storå, där hon kunde bo hos släktingar. Då kriget tog slut köpte Vilho och Elma Toivonen en liten gård på Bergkullavägen i Lappfjärd, bakom kyrkan. De flyttade då dit och gården förstorades med några rum och de köpte mark bland annat i Lilltmåsan och de arrenderade mark runt om i Lappfjärd. Vilho arbetade också åt andra, bland annat åt Artur Hellman.

I december år 1952 köpte Vilho och Elma Toivonen en del av Skomakas hemman i Dagsmark. Den här hemmansdelen hade tillhört ungkarlen ”Skomakas Konrad” Rosenlund (1893-1987). Där uppförde en gård, som var sammanbyggd med uthuset men i mitten av 1960-talet ville de bygga en ny gård åt sig. Elma ville då att de skulle flytta närmare centrum.

År 1966, den 9 september köpte de en bostadstomt, som var på 3 100 m² nära Kiaskroken av Alvar Björklund. Den bröts ut från Rosenback hemmanet och fick numret 3:133 och döptes till Korkeamäki. På detta ställe hade tidigare stått en boningsbyggnad men den revs före Toivonen köpte tomten.

Toivonens gård på Dagsmarkvägen nära Kiaskroken.  Vilho, som var känd som en duktig byggare började uppföra gården i slutet av 1960-talet och år 1971 flyttade de in. Till vänster syns den gård som Kaj och Tuula Lundell byggde år 1985.

År 1971 var gården färdig så att de kunde flytta från Sunnantillvägen till den nya gården.

År 1975 beslöt Vilho och Elma Toivonen att de skulle separera och följande år, den 14 september skedde avvittringen. Det bestämdes då att Vilho övertar gården i Kiaskroken medan Elma skulle få motsvarande summa i pengar.

Vilho avled år 2006 och han var då ensam ägare till gården. Gården såldes sedan åt den nuvarande ägaren.

Foton.

Barnbarnet Krister Hammarberg är med, då antingen mormor eller morfar fyller 50 år. Fotot från Toivonens gård på Sunnantill.
Vilho häller i åt sambon Hilkka och åt sonen Mauno.
Mauno Toivonen med sin mor och sin morbror.
Kaarina Toivonen och Rauha Lövholm på skidor år 1956.
Vilho och Elma i tröskningstagen, medan Mauno bara står med händerna i sidorna. Sittande dottern Kaarina tillsammans med grannens flicka. I högra kanten skymtar deras gård, som var tillbyggd med en vinkel på baksidan.
Mauno var ingen storfiskare, trots att han här står en fin lax i handen.
Mauno Toivonen med sin mor Elma på trappan till det nybyggda huset på Sunnantillvägen på 1950-talet.
Vilho Toivonen i militären, året är 1939 eller 1940.
Fundersam Mauno Toivonen med vida fält i bakgrunden. Till höger om Mauno syns gaveln på Anselm och Elna Lillkulls gård.
Mauno Toivonen hälsar på mor Elma som är ute på åkern.
Vilho tänker provköra Maunos motorcykel med Elma på bönpallen. Fotot taget på 50-talet i Karlstad.
Elma och Vilho Toivonen hälsar på sonen Mauno i Karlstad.
På motorcykeln Kaarina Toivonen med grannflickan Mayvor Mannfolk på bönpallen. Fotot är taget 1957 utanför Toivonens fähus på Sunnantillvägen.