Den här berättelsen om Anders Jöransson Blomstedt (1768-1826) som flyttade från Åland till Dagsmark och gifte sig med Anna Mattsdotter Båsk (1774-1855) är nedtecknad av Eva Grönlund från Vasa, men som har rötterna i Dagsmark.
Anders Jöransson Blomstedt (1768-1826)
Han föddes på Brändö i Åfwa by på Åland 17.12.1768. Han var yngsta barnet till Göran Göransson och Kristin Henriksdotter.
Anders hade 5 syskon:
-Anna Jöransdotter f. 1755, Åfwa, Åland
-Matts Jöransson f. 1758, Åfwa, d. 1830 Åfwa
-Stina Jöransdotter f. 1761, Åfwa
-Caisa Jöransdotter f. 1763, Åfwa
-Jöran Jöransson f. 1766, Åfwa
Anders konfirmerades år 1784 och det finns antecknat att han deltog i nattvarden i Åfwa i september 1794. (Brändö församling på Digihakemisto, Brändö). I slutet av samma år flyttade han bort från byn. Det är inte klart var han vistades under åren 1794-97.
Men i december 1797 finns han antecknad i Lappfjärds församling då det lystes för honom och Anna Mattsdotter Båsk f.1774 från Dagsmark. Talesman var Erik Stark. Den 17.2.1798 vigdes paret (utan skrud) i Lappfjärd av kapellanen Estlander. Från år 1798 var Anders skriven på Båsk i Dagsmark.
Estlander skrev i ett intyg i maj 1799:
”Fiskaren Anders Blomstedt som härledes blifvit gift med bondedottren Anna Mattsdotter Båsk är född 1768, har fört stilla och beskedlig vandel och i anseende till sin kristendomskunskap, hava utan hinder begått sin dygds saligaste medel.”
Anna Mattsdotter Båsk (1774-1855)
Anders hustru Anna var äldsta barnet till Matts Henriksson Båsk f. 1746 och Maria Pettersdotter Wira f.1741. Matts och Maria Båsk fick 11 barn:
-Anna Mattsdotter Båsk, g Blomstedt, f. 1774 i Dagsmark, d 1855 i Dagsmark
-Maria Mattsdotter Båsk, f. 1778 i Dagsmark, d. 1814 i Dagsmark
-Margareta Mattsdotter Båsk f. 1780 i Dagsmark, d. 1864 i Dagsmark
-Henrik Mattsson Båsk f. 1781 i Dagsmark, d 1852 i Dagsmark
-Chatarina Mattsdotter Båsk f. 1783 i Dagsmark
-Anders Mattsson Båsk f. 1785 i Dagsmark, d. 1786 i Dagsmark
-Matts Mattsson Båsk f. 1787 i Dagsmark, d. 1787 i Dagsmark
-Brita Mattsdotter Båsk f. 1788 i Dagsmark, d. 1788 i Dagsmark
-Elisabeth (Lisa) Mattsdotter Båsk f. 1790 i Dagsmark, d. 1866 i Dagsmark
-Erik Mattsson Båsk f.1793 i Dagsmark, d. 1793 i Dagsmark
-Brita Lena Mattsdotter Båsk f. 1794 i Dagsmark, d. 1799 i Dagsmark
Från år 1802 var Anders husbonde på 1/8 Båsk i Dagsmark. Han fick lagfart på sin fastighet i Dagsmark 14 april 1802.
Anders och Anna fick inga egna barn, men Anders hade en systerson på Åland vid namn Erik Eriksson. Han var född på Jurmo på Åland och flyttade som 19-åring till Dagsmark år 1810 då han kom som ”fosterson” till Anders och Anna Blomstedt Båsk.
Fyra år senare gifte han sig med Anna Blomstedts yngre syster Elisabeth (Lisa) f.1790.
I ett intyg från Åland står att:
”Bondeson Erik Eriksson är född i Kumlinge socken på Åland 1791 av kristilig frejd, fört ett ärligt leverne, kan väl kristendom, utan hinder nyttjar salighetsmedlen, är ledig för äktenskap, har betalt kronoutskylden. Har haft smittkoppor.
Brändö den 6 januari 1811. Rein. Svebelius i Kumling”.
Erik som använde efternamnet Båsk och hustrun Lisa var torpare på Båsk i Dagsmark med undantag för en kort flytt till Skaftung 1844 -1846 där deras dotter Maja Greta hade gift sig på Sundnäs. År 1846 flyttade Erik och Lisa tillbaka till Dagsmark 1846.
I och med att Anders och Anna Blomstedt inte hade några biologiska barn upprättade de ett inbördes testamente den 17 februari 1810. Detta befästes ytterligare via ett testamentbevis den 1 mars 1827.
Testamente
Under åtanken av den allmänna dödligheten haver vi med sunt förnuft och moget övervägande, under nedanstående datum upprättat följande inbördes testamente:
Den av oss bägge, som förut genom döden avlider testamenterar härmed all sin egendom och kvarlåtenskap i löst och fast åt den överlevande makan – och skall under dess livstid, ingen annan arvinge äga någon rätt till den efterlämnade kvarlåtenskapen av vad namn och beskaffenhet den vara må vilket med våra namns och egenhändiga bomärkens undersättande i tillkallade vittnens närvaro bekräftas av
Anders Göransson Blomstedt Anna Mattsdotter
Bomärke Bomärke
Riktigheten härav intyga:
Henric Lillkull, bomärke Henric Lång, bomärke
Skrivit av Johan Henric Roos i Dagsmark den 17de februari 1810.
Anders Blomstedts många rättsfall
Anders Blomstedt eller Båsk kom under sitt liv att ha många ärenden till behandling i tingsrätten. Många ärenden handlade om inteckningar och fordran på penninglån där han var långivare.
År 1808 lånade han sextiosju riksdaler riksgälds till bönderna Johan och Henric Småträsk.
År 1810 stämde Anders Blomstedt länsmannen Henric Åberg till tinget. Orsaken var att Anders i augusti hade varit på en resa till Kyro socken som hörde till Åbo, och där hade han inhandlat åtta kannor brännvin. (1 kanna= 2,6 liter, 8 kannor =20,8 liter)
På vägen tillbaka träffade han på kronolänsmannen Hans Henric Åberg på landsvägen i Storå. Kronolänsman Åberg ansåg att Blomstedt inte hade någon rätt att handla med brännvin och beslagtog därför de åtta kannorna. Anders Blomstedt biträddes i rätten av barnaläraren Henric Ehrenfors (han som har gett namn åt Henriksdal).
Anders Blomstedt berättade i rätten att han hade varit bortrest för att skaffa nödigt husbehovsbrännvin åt sig själv och sina grannar i Dagsmark. Orsaken motiverade han med att brännvinet ansågs vara nödvändigt då man förrättar strängt arbete, och höbärgning var tyngst av allt arbete som utfördes under året. Därför behövdes också förfriskning om arbetaren skulle uthärda. Det årets gröda hade inte tillåtit bönderna att förvandla något spannmål till brännvin, eftersom de då skulle gå miste om brödfödan. Därför beslöt byamännen att förse sig med ett litet lager brännvin åt en var. Anders Blomstedt påpekade att han inte kände till någon författning som förbjuder eller hindrar folket att begagna sig av brännvin till eget behov.
Han anmälde också att kronolänsmannen Hans Henric Åberg hade överfallit honom med hugg och slag. Dessutom hade han blivit tvungen att följa med Åberg något över en mil då han åter blev slagen. Han yrkade på att kronolänsmannen Åberg skulle förpliktas att ersätta honom med omkostnader vid rättegången med minst sexton riksdaler 32 silver. Dessutom yrkade han på att länsmannen skulle ersätta de åtta kannor brännvin som han hade tagit ifrån honom.
Nämndemannen Henric Filppula och torparen Mickel Widberg från Storå vittnade i rätten att länsmannen Åberg hade slagit Anders Blomstedt med två slag. Själv kom inte Åberg ihåg att han skulle ha slagit Blomstedt.
Lantfiskalen Ingberg ansåg då han hade hört vittnen, att det var bevisat att Åberg med slagsmål utan fog hade överfallit Anders.
Rätten ansåg att det var klarlagt att kronolänsmannen Åberg hade gjorts sig skyldig till vägfridsbrott och skulle plikta 19 rubel, 20 kopek. För 2 slag utan åkomma 1 rubel 44 kopek.
Tillsammans utgjorde bötessumman 20 rubel 64 kopek silver. Åberg ålades dessutom att återbörda åt Blomstedt de 8 kannor brännvin som han hade beslagtagit.
År 1810, alltså samma år, stämde kronolänsmannen Hans Henric Åberg i sin tur å sysslans vägnar bonden Anders Blomstedt till rätten. Orsaken var att Anders flera gånger hade sålt brännvin i minut, varför han nu yrkade på laga ansvar för honom. Anders inställde sig i rätten där han nekade till anklagelsen.
Vittnena bonden Matts Storkull, Henric och Johan Lillkull avlade vanlig vittnesed.
Matts Storkull berättade att han för två år tillbaka en söndag köpt brännvin för 32 Skillingar hos Anders Blomstedt, vilket han ännu inte erhållit.
Johan Lillkull berättade att han för någon tid sedan av Blomstedt köpt ett qvarter (33 cl) brännvin.
Kronoåklagaren Åberg ansåg att Blomstedt måtte dömas. Rätten ansåg det vara utrett att Anders Blomstedt vid flera tillfällen hade sålt brännvin i minut. Försäljningen var olovlig.
Blomstedt fälldes till böter 9 rubel, 60 kopek.
År 1811, i maj utförde flera bönder från Dagsmark kronotransport-skjutsar med häst från Lappfjärds by till Tuorila gästgiveri i Åbo- och Björneborgs län.
Ingen av dem fick betalt. Därför krävde de i rätten år 1813 genom bonden Eric Storkull att få sin ersättning. Anders Jöransson Blomstedt (Båsk) var en av byamännen som hade utfört skjutsning med en häst.
Rätten beslöt att länsmannen Åberg skulle betala Dagsmarks byamän för det de hade rätt till (Tio Riksdaler fyratio skillingar Riksgälds Sedlar) för skjutsarna de hade utfört. Dessutom skulle länsmannen med sex rubel ersätta byamännens rättegångskostnader.
År 1817 i oktober, när Anders Blomstedt Båsk var 49 år gammal sålde han och hustrun Anna sitt åttonde dels (1/8) mantal av Båsk No 2 till Annas bror Henrik Mattsson Båsk (f. 14.11.1781).
I försäljningen ingick 2 hästar, 5 kor, husgeråd och körredskap. De anhöll om att ta in en inteckning i protokollet och de uppgjorde samtidigt ett sytningskontrakt.
I sytningskontraktet förbehöll sig Anders och Anna Blomstedt rätten till att använda häst vid nödvändiga behov, som till kyrkan och andra angelägna tillfällen. De skrev också in ett villkor att svågern Henrik Mattsson med hustrun Maja Greta Eriksdotter Strömberg (f. 1782) alltid skulle bemöta dem med all vänskap och kärlek under deras livstid.
De förbehöll sig också årlig sytning om 6 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn, föda för tre stycken kor och fyra stycken får samt hus, ved och värme för sig och kreaturen, ett halvt lisspund lin och lika mycket hampa samt tre tunnor potäter.
Anders och Anna Blomstedt överlät åt sin skyldeman (=släkting), Anders systerson Erik Eriksson (f.1791) med hans hustru Lisa Mattsdotter Båsk (f. 1790), ett litet torpställe av hemmanet Båsk till vilket det uppgjordes ett särskilt torparkontrakt av köparen.
Anders Blomstedt sökte 14 oktober 1818 om inteckning Båsk 1/8 dels mantalsskattehemman i Dagsmark för de återstående 798 riksdaler och 16 skillingar Riksgäldssedlar som han hade lånat åt Henric Mattsson samt därpå upplöpande tre års obetald sex procents ränta.
År 1820 i september hade skattebonden Elias Eliasson en skuld på 129 riksdaler till Anders Jöransson Blomstedt. Valuta hade bekommit som reverseres. (skuldebrev)
År 1825, den 17 september lånade Anders Blomstedt 20 riksdaler åt inhyseskarlen Anders Andersson Silenius i Skaftung. En skuldsedel skrevs där den årliga räntan skulle vara sex procent.
Silenius kunde inte betala och Blomstedt krävde betalning för skulden med ränta och rättegångskostnader i rätten i oktober 1826. Silenius kom inte till rätten och hade inte anmält förfall. Böter utdömdes och krav på återbetalning av skulden med ränta.
Anders Andersson Silenius var född 1795 på Brändö på Åland. Han var systerson till Anders Blomstedt. Silenius hade flyttat med sin hustru från Åland till Skaftung år 1824. (se vidare år 1827).
År 1826, den 4 februari stämdes sytningsmannen Anders Blomstedt till rätten för att det ansågs att han orättmätigt hade besittning av ängsmark på Kålängen som egentligen tillhörde Greta Carlsdotter Lillkulls omyndiga barn.
Anders Blomstedt inlämnade ett dokument som hade uppgjorts mellan honom och avlidne Eric Lillkull (1788-1825) och hustrun Greta Carlsdotter medan Eric Lillkull ännu levde.
I köpehandlingen framgick att Eric Johansson Lillkull av fri vilja och moget betänkande tillsammans hustrun Greta Carlsdotters samtycke på 20 års tid arrenderade en äng, som kallades Kålänget till sytningsmannen Anders Blomstedt. Ängen fanns vid Vadsveden och hörde till Lillkull skattehemman. Där ingick också den skog som fanns inom samma område.
Den överenskomna summan var 41 riksdaler riksgäldssedlar.
Ärendet avgjordes i rätten så att Blomstedt fick behålla besittningen av ängen med de villkor som framgick i arrendekontraktet.
År 1826 hade Erik Ericsson Höijers (Sundnäs) en skuld på 207 riksdaler 32 skillingriksgäldssedlar till sytningsmannen Anders Blomstedt. Blomstedt sökte om inteckning i den av Höijer ägda 5/32 dels mantal av Sundnäs skattehemman i Skaftung by enligt Höijers medgivande.
År 1826, i november blev Anders Blomstedt sjuk. Kronofogden Jakob Peuron som var på besök i Dagsmark, gick in för att besöka Anders Blomstedt. Anders låg påklädd i sin säng. Han klagade över att han hade insjuknat och berättade att hans hustru Anna skötte honom.
Han talade också om för Peuron att han och hustrun hade låtit upprätta ett inbördestestamente för en längre tid sedan. I testamentet hade de skrivit in att om han skulle dö, skulle det vara hustrun, hon som alltid hade skött väl om honom, som ensam skulle bli berättigad till deras gemensamt förkovrade egendom.
År 1826, den 28 november avled Anders Blomstedt eller Båsk i Dagsmark. Dödsorsaken var förkylning. Han blev 58 år gammal.
År 1827, den 1 mars publicerades detta meddelande i Finlands allmänna tidning:
Medelst den 17 februari, 1810 upprättat inbördes testamente, som ytterligare är bekräftat genom ett testamentsbevis af den 1 Mars 1827, hvilka vid lovlige Härads-rätten i Lappfjerds Socken den 9 i sistnämnde månad blifvit bevakade, har min den 28 November 1826 aflidne man, sytningsmannen Anders Jöransson Blomstedt i nedan nämnde Sockens Dagsmark by tillsagt och testamenterat undertecknad efterlemnade enka all wår gemensamt förkofrade egendom, hvilket härmedelst den aflidne inom Storfurstendömet Finland spridda boende släktingar till underrättelse meddelas med iakttagande för dem, allt inom tid, Lag stadgar, detsamma klandra där de tro sig därtill fog äga.
Anna Mattsdotter Blomstedt, född Båsk.
Änkan Anna kom att med hjälp av ombudet Peuron under flera år efter Anders död driva in skulder som olika gäldenärer hade obetalda och som hon som testamentstagare hade rätt till.
År 1827 i mars
Anders Andersson Silenius föddes 9.1.1795 på Brändö på Åland. Hans var son till Stina Jöransdotter, som var syster till Anders Blomstedt. Stina Jöransdotter hade avlidit i barnsäng och sonen Anders bodde som liten med sin far Anders Andersson.
Anders Silenius var också släkt med Erik Höijer i Skaftung. Anders farfar hette Anders Berntsson (1729-92), som var bonde i Björnholma på Åland. Han var en äldre bror till Erik Höijers far Erik Berntsson.
Anders Silenius gifte sig med Brita Andersdotter och paret kom till Skaftung år 1824. I Skaftung skrevs han i kyrkboken som Sundnäs eller Silenius.
År 1825 fick Anders Silenius genom Anders Blomstedt arbete som dräng på Pajuluoma 3/16 dels hemman i Vanhakylä i Storå.
Anders Blomstedt hade köpt detta 3/16 dels mantal av Pajuluoma kronohemman av handelsbokhållaren Magnus Cumlander året innan. Blomstedt anställde Silenius så att han med hustrun skulle bo och arbeta på hemmanet. Silenius kunde själv hålla sig med mat och skördade råg på åkern.
Också Anders Blomstedt erhöll två tunnor råg. Man bärgade också hö och råghalm.
År 1827 yrkade Silenius yrkade på ersättning i rätten av Anna Båsk eller Blomstedt för det arbete han hade lagt ner på hemmanet.
Anna Båsk eller Blomstedt som biträddes av förre kronofogden Jacob Peuron, bekräftade att Anders Silenius hade bott och arbetat i Pajuluoma kronohemman. Men Anna Båsk förklarade också att Anders Silenius i själva verket hade köpt hemmanet av Magnus Cumlander, och att hennes avlidne man Anders Blomstedt endast i egenskap av borgesman för Anders Silenius hade blivit indragen i köpet.
Anna Båsk sade också att Anders Silenius på grund av det ingångna köpet med Cumlander hade fått besitta hemmanet och därför också ansvarade för skulderna då han fick tillträda hemmanet och skörda dess avkastning.
Men det hade också överenskommits att om Anders Silenius inte skulle fullgöra de vid köpet betingade villkor, så skulle köpet upphävas och köpet skulle gå tillbaka till Anders Blomstedt med villkor att Anders Silenius ensam skulle ansvara för alla hemmanets skulder för sistlidet år. Silenius hade av den orsaken blivit skild från hemmets förvaltning.
Anders Blomstedt hade varken åtagit sig att ersätta Silenius för hans nedlagde arbete på hemmanet. Inte heller hade han tagit mer av hemmanets gröda än vad som åtgått till utsäde. Därför yrkade Anna Blomstedt på att Silenius påstående måtte förkastas.
Eftersom parterna var av olika åsikter uppsköts målet några dagar.
Den 14 mars 1827 behandlades målet mellan Anders Silenius, å ena sidan och sytningsänkan Anna Blomstedt å den andra sidan, ömsom kärande och svarande på nytt gällande gjorda fordringsanspråk.
Anders Silenius biträddes av borgmästaren Anders Jacob Roos och Anna Blomstedt av förre kronofogden Jacob Peuron.
Parterna meddelade att de hade gjort en överenskommelse om att Anders Silenius skulle avsäga sig sina ersättningskrav och förbinda sig att genast till Anna Blomstedt avträda Pajuluoma 3/16 dels mantals kronohemman i Storå Kapell, med all den inbärgade och ännu befintliga grödan. Dessutom skulle han efter ett år till Anna Blomstedt utbetala 10 riksdaler riksgäldssedlar. Anna Blomstedt skulle frångå sina fordringsanspråk i målet mot Silenius och själv åta sig ansvaret för alla obetalda skulder för Pajuluoma hemman. Parterna erkände nämnda förlikning och rätten ansåg det vara skäligt och fastställde förlikningen.
Anders Silenius med hustru och barn flyttade tillbaka till Åland år 1828. Anna Blomstedt överlät senare äganderätten av 3/16 delar av Pajuluoma till Johan Johansson Pajuluoma.
År 1827, den 18 mars fordrade sytningsänkan Anna Mattsdotter Blomstedt, som biträddes av förre kronofogden Jacob Peuron, bonden Eric Ericsson Höjer eller Sundnäs Skaftung by på 207 Riksdaler 32 skillingar riksgäldssedlar (ca 2000 euro år 2022) med därå utfäst och upplupen ränta, enligt en av svaranden uthändigad sålydande skriftlig förbindelse:
Till sytningsmannen Anders Blomstedt eller order betalar undertecknad vid anfordran en summa på 207 Riksdaler 32 skillingar riksgäldssedlar med därå löpande laga sex procents ränta årligen valuta bekommit som härmed reverseres.
Tjöck den10 oktober 1826.
Eric Ericsson Höjer, Bomärke
Vittnen:
Gabriel Skogman, bomärke Henric Sundnäs, bomärke
Anders Blomstedts bror Matts
Anders Jöransson Blomstedts äldre broder Matts Jöransson f.6.1.1758 i Åfwa by på Åland, hade en dotter vid namn Stina (f. 16.5.1783). Hon var i sitt andra äktenskap gift med Erik Höjer f. 1783, och bodde i Skaftung. De vigdes 17.10.1813. Gemensamt barn: Anna Stina f.15.12.1813. Erik Höijer var coopvardie timmerman (timmerman på handelssjöfart).
Häradsrätten hade meddelat sytningsmannen Anders Blomstedt inteckning i 5/32 dels mantal av Sundnäs skattehemman till säkerhet för lånesumman på 207 riksdaler 32 skillingar riksgäldssedlar.
Höijer, som biträddes i rätten av vicehäradshövdingen Johan Neuman, medgav att ifråga varande skuld ägde dess fulla riktighet. Men han uppgav, att avlidne Anders Blomstedt i livstiden i flera personers närvaro hade förklarat, att skulden inte borde utkrävas efter Anders Blomstedts inträffade död, utan betraktas som ett testamente till Höijer, som är Anders Blomstedts skyldeman (släkting).
Tre personer vittnade i rätten om att de hade hört att Anders Blomstedt ville ge pengarna till Höijer. Vittnet Henric Holm berättade att han för sex eller sju år tillbaka varit tillsammans med Höijer och Blomstedt i Skaftung i torparen Johan Ingves hus, då Anders Blomstedt hade sagt att han ägde mera pengar än han själv behövde, och därför ville ge en del av tillgångarna till Höijer. Det var ändå oklart om Höijer skulle få behålla eller bli tvungen att återbetala pengarna.
Henric Östberg vittnade att han träffat Höijer och Anders Blomstedt vid ett tillfälle nära tre år tillbaka i Blomstedts hem i Dagsmark, då Blomstedt, utan att Höijer hade begärt, förklarat, att han skulle ge Höijer pengar. Men fastän Blomstedt och Höijer senare på flera sätt talat om överlåtandet av pengarna kunde Östberg inte komma i håg vilka villkoren var för att Höijer skulle få pengarna.
Lisa Ingves instämde i likadan intygande som vittnet Henric Holm utan att kunna närmare utreda mera i målet.
Kronofogden Jakob Peuron som biträddes av Anna Blomstedt framlade att Höijers skuld hade uppkommit långt förrän vad skuldsedeln visade, och att den hade blivit förnyad eller omskriven senaste höst. Avlidne Blomstedt hade under sin levnad till sin säkerhet sökt och vunnit inteckning för dess fordran i Höijers ägande Sundnäs skattehemman. Peuron ansåg att det var klart att Blomstedt inte hade haft för avsikt att efterskänka fordran. Därför yrkade Peuron på att Anna Blomstedt skulle få rätt i sin sak och att Höijer inte hade kunnat styrka sitt påstående att fordran skulle ha blivit eftergivit genom ett muntligt testamente.
Rätten sammanfattade med att de som vittnade inte kände till de förhållanden som Höijer uppgett. För att kunna avgöra målet skulle krävas kännedom om innebörden i det muntliga testamente som Anders Blomstedt kan ha uttryckt gällande Höijers skuld.
År 1827, den12 oktober sökte sytningsänkan Anna Mattsdotter Blomstedt genom ombudet, förre kronofogden Jacob Peuron, om inteckning i 1/8 dels mantal av Båsk skattehemman och företedde en skuldsedel. Hennes bror bonden Henric Mattsson Båsk hade en återstående skuld på 366 riksdaler 32 skillingar svenska riksgäldssedlar från köpet av 1/8 dels Båsk hemman. Hennes ansökan om inteckning godkändes.
År 1830, den 29 september besökte Eric Höijer Anna Blomstedt i Dagsmark. Han var vid tillfället överlastad av starka drycker. I rätten bötfälldes han för första resans fylleri till tre rubel silver att delas i två delar mellan åklagaren Starcke och församlingens fattiga eller fyra dagars fängelse vid vatten och bröd. Troligen hade orsaken till besöket hos Anna Blomstedt 1830 gällt ekonomiska frågor.
Följande månad sökte Anna Blomstedt om inteckning som säkerhet i Erik Höijers 5/48 dels mantal av Sundnäs no 8 i Skaftung. Höijer hade en skuld till Anna Blomstedt på 239 Riksdaler RGs. (riksgäldssedlar, ca 2060 euro)
År 1831, den 10 oktober, alltså efter 4 år togs frågan upp om huruvida det muntliga testamentet mellan Erik Höijer och Anders Blomstedt skulle tolkas som giltigt eller inte. Höijer lyckades inte få fram tillräckliga bevis i frågan. Dessutom hade han erkänt riktigheten i häradsrättens protokoll från mars 1827 där Blomstedts inteckning i hans 5/32 dels mantal av Sundnäs skattehemman i Skaftung by var godkänd.
Anna Blomstedt vidhöll att Eric Höijer var skyldig att betala en skuld på 207 Rsdr 32 S. RGS som han hade till hennes avlidne make Anders Blomstedt. Anna hade ju blivit innehavare av skuldsedeln genom att makarna Blomstedt hade ett inbördes testamente.
År 1832, den 2 mars beviljades Anna Blomstedt inteckning för Eric Höijers skuld på 239 riksdaler riksgäldssedlar i 5/32 dels av Sundnäs skattehemman i Skaftung by.
22 år senare, den 18 april år 1853 avled änkan Anna Båsk Blomstedt i Dagsmark.