Sammanställt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i mars 2017 och i januari 2020 med hjälp av Ilpo Myllyniemi och Janette Westerlunds foton.
Länkar:
Vill du läsa mera om Isak Hemberg, hans släkt och om den gård som han byggde, där finska skolan i Norrviken sedan inrymdes, skall du klicka HÄR!
Vill du läsa Wilhelm Janssons berättelse om ”Finnskolan” i Norrviken, så skall du klicka HÄR!
Finska folkskolans historia
Undervisning i finskspråkig folkskola startade i Dagsmark år 1932. Före det hade byns finskspråkiga barn gått antingen i den svenska folkskolan eller i den finska skolan i Lappfjärd. Möjlighet fanns också att gå i den finska folkskolan i Norrviken i Korsbäck, som Salomon Lipasti hade startat där år 1929.
En Frans Välö från Härkmeri fick Salomon Lipasti att år 1929 grunda en finsk skola i Korsbäck, eller i Merijärvi som det heter på finska. Skolan som kallades ”Merijärvi skola” erhöll statligt stöd trots att elevantalet var lågt. I augusti 1929 bildades en understödsförening för den finska folkskolan, som fick namnet ”Lapväärtin Merijärven yksityinen suomalaisen kansakoulun kannatusyhdistys r.y.” År 1932 påpekade kommunfullmäktige i Lappfjärd att denna skola, som tillkommit i agitatoriskt syfte inte fyllde något behov och kommunen skulle be myndigheterna att granska verksamheten. Antalet elever var som sagt få, så att de flyttade till Dagsmark där en ny skola inrättades.
Finska skolan flyttar från Norrviken till Åbackan
Den första höstterminen 1932 hölls skolan hemma hos Johannes Myllyniemi, vars hus stod bakom nuvarande Myllyniemis snickeri. Men en egen skolbyggnad skulle anskaffas och en sådan hittade de på andra sidan Åbackvägen. Det började så att Oskar Myllyniemi år 1925 av sitt hemman Rosenberg hade sålt ett område på 0,5 ha åt Ida och Frans Ville Ketola för 2 500 mark. På området stod en gammal byggnad och förutom köpeskillingen skulle köparna också betala sytning åt Karolina Rosenberg. I mars 1927 sålde Frans Ville Ketola och Ida detta område, som fått namnet Nygärd åt Johannes Klemets för 7 500 mark sytningsfritt och de flyttade själva till Palon. Den 16 augusti 1932 sålde Johannes Klemets området Nygärd åt Knut och Hilda Santamäki för 10 400 mark och redan den 20 augusti 1932 sålde Knut och Hilda Santamäki området igen och nu var köparen den understödsförening, som hade bildats år 1929. Köpesumman hade nu stigit till 14 000 mark och köpebrevet undertecknades av säljarna och av Johannes Myllyniemi och Salomon Lipasti som köpare.
För första gången hade den finska folkskolan nu fått ett eget skolhus. Det var litet, endast ett klassrum som mätte 4,5 x 9 m. Den 19 maj 1934 beslöt kommunfullmäktige i Lappfjärd att det skulle bildas ett finskt skoldistrikt med namnet Dagsmark finska skoldistrikt. En skola skulle hyras och i den skulle finskspråkiga barn från Dagsmark och Korsbäck gå, likaså barn från Storliden som hör till Lappfjärds by.
Den som startade och drev på den finskspråkiga undervisningen var Johannes Myllyniemi. Han var född i april 1904 och hans föräldrar och syskon flyttade år 1917 till Dagsmark från Ohriluoma i Karijoki. 1928 gifte han sig med Sylvi Salin från Kristinestad. Tillsammans med brodern Urho blev Johannes snickare.
Allting bekostades med privata medel av den finsktalande befolkningen de första åren men från år 1936 blev skolan kommunal. Den första skoldirektionen bestod av Akseli Alho, Otto Rönnlund, som sedan bytte namn till Rajalehto, Johannes Myllyniemi, Sameli Yli-Heikkilä och Viljami Koivumäki. Många trodde då att skolhusfrågan skulle lösas snabbt men det blev flera tillfälliga lösningar före det egna riktiga skolhuset kunde invigas 1953.
Finska folkskolan verkade i flera olika byggnader
På kommunens försorg upprustades i tur och ordning ett flertal hus där undervisningen kunde ske. Först flyttade skolan i slutet på 30-talet till ”Åsinas” Erland Rosenbacks bondgård på Åbackan, sedan 1941 till Varsaviitas obebodda bondgård i Palon och sedan till ”Pelas Viktors” gamla bondgård nära Lillbron, mittemot bönehuset. Sedan blev det ännu en flytt till Hällbackas hus på Åbackan nära gränsen till Bötom.
Det var hela tiden klart att det i Dagsmark behövdes en ny finskspråkig folkskola men det påstås att det fanns ett visst motstånd bland de svenskatalade och att ingen visade sig villig att sälja mark för en sådan skola. I september 1948 sålde ”Koll Frans” Storkull ett område på ett halvt hektar för 100 000 mark åt Lappfjärds kommun, som tomt åt den finska folkskolan. Denna tomt låg nära Åbackvägen, bakom nuvarande Lindfors potatiskällare. Av någon orsak dög inte denna tomt utan skolan byggdes sedan på annat ställe. Lappfjärds kommun sålde i juni 1956 den obebyggda skoltomten för 30 000 mark åt Frans Lindfors.
Eftersom de finskspråkiga i byn var utspridda över hela byn så fanns det flera förslag var den nya skolan skulle placeras och på ett möte hos Hällbacks i april 1951 kunde mötesdeltagarna enas om att den nya skolan skulle byggas i närheten av Nelsons affär invid den stora landsvägen. Möjligtvis kunde de tänka sig en plats längs Åbackvägen ca 1 km från mejeriet. Detta enligt principen att skolan skall byggas mitt i byn.
Någon enighet kunde inte nås i placeringsfrågan. Lappfjärds kommun kunde dock på ett möte i maj 1951 enas om ett förslag gjort av folkskolinspektör Mitts att ett område skulle köpas av Knut Santamäki ca 2 km norr om mejeriet. Det slutgiltiga beslutet fattades på kommunfullmäktiges möte den 4 september 1951, att kommunen skulle köpa en tomt på ett hektar för 225 000 mark av Knut Santamäki.
Nya skolbyggnaden tas i bruk år 1953
Man kan lätt förstå att lyckan var stor då det nya, rymliga skolhuset kunde tas i bruk 1953. Det byggdes av byggmästare Hinds och fick 2 klassrum, kombinerad fest- och slöjdsal, kök och matsal. På vinden fanns 3 bostäder, 2 för lärarna och en för skolköksan.
På 50-talet var det många elever som gick i den nya folkskolan men antalet minskade efter hand. Från början var ju skolan en tvålärarskola men från och med 1965 blev det en skola med en lärare. Skolan blev indragningshotad redan från augusti år 1969 men dåvarande direktionen kunde med skolstyrelsens hjälp rädda skolan för ytterligare tre år.
Finska folkskolan upphörde våren 1972
På grund av lågt elevunderlag upphörde den finskspråkiga skolan i Dagsmark våren 1972 och eleverna skjutsas därefter till skolan i Lappfjärd. Så det blev närmare 40 år med undervisning på finska, men sedan tog det slut för gott. Den sista skoldirektionen bestod av Eero Puputti, Sylvi Kuusisto, Eero Riihiluoma, Kauko Santamäki, Esko Ohlgren och Johannes Myllyniemi. Lärarinnan Ilona Klemets som var med i 20 år flyttade till den finska skolan i Lappfjärd. Skolans köksa Tyyne Rintala som hade arbetat på skolan i 20 år visste inte om hon skulle gå i pension eller få fortsätta någon annanstans.
Efter att skolan indrogs började det planeras att inrätta ett barndaghem i byggnaden. Planerna godkändes men endast tillfälligt och hösten 1972 började ungefär 50 barn i barndaghemmet. Mer än hälften av dessa var från Lappfjärd och Tanja Lassila och Dorthe Haldin och två biträden skötte om de små. under det år den verkade.
Börje Norrgård tar över skolbyggnaden
År 1975 riktade Börje Norrgård (f.1948) från Dagsmark en anhållan till staden Kristinestad, att han för 52 000 mark skulle få köpa den gamla skolbyggnaden och tomten på ett hektar. Han hade för avsikt att grunda ett företag inom potatis- och grönsakshanteringen. Han lovade att inom ett år anställa inemot 10 personer och i december godkände stadsfullmäktige affären enhälligt och köpebrevet undertecknades den 6 januari följande år. Börje Norrgård bildade då kommanditbolaget Ky Börje Norrgård Kb med sin far Arne som tyst bolagsman och detta bolag infördes i handelsregistret i februari 1976.
I snabb byggde Norrgård ut både lagren och produktionsutrymmena. Efter olika ägare så förvärvade chipsfabriken Estrella alla byggnader, där tillverkning av potatischips inleddes. I maj 2004 meddelades att Estrella kommer att lägga ner sin fabrik i Dagsmark och att de flyttar produktionen utomlands.
I flera år stod byggnaderna och den gamla folkskolan tom tills ett möbelföretag från Kurikka köpte alltsammans och hade sina lager av importmöbler i de stora utrymmena.
Staden Kristinestad köper tillbaka skolbyggnaden
År 2014 köpte staden Kristinestad den gamla skolan och alla övriga byggnader och hyrde ut dem till nybildade Dagsfood som i början på 2015 började tillverka olika saftprodukter i de gamla utrymmena. Bakom Dagsfood står livsmedelsföretaget Riitan Herkku från Korsholm. År 2017 inledde ett annat företag som heter Dagsmark Petfood tillverkning av hundmat i en del av fabriksfastigheten men redan följande år flyttade de sin fabrik till Kernos gamla utrymmen i Bötom.
Foton och tidningsurklipp.
