Sammanställt av Lasse Backlund 2017, med hjälp av Anita Ketola, Eva Grönlund, Ralf Nyholm och Martti Heikkilä. Utredningarna om Långs hemman har gjorts av Inga-Lill Sandström.
Selim Lång (1909-1990) hade gift sig år 1938 med Taimi (f. Hautamäki i Kärjenkoski i Storå 1914-1983) och Selim bodde då på den gamla boplatsen på Brobackan, på Storåvägen 19. Den gamla boplatsen Långback 5:98 på Brobackan hade Selim köpt år 1935 av Erik Anders Rosengård.
Selim var son till Josef Lång (1884-1954) som kallades Beckaas Josip och Maria (1877-1963) som var dotter till ”Finn Ant” Anders Lindfors och Vilhelmina Korsbäck. Maria var bland annat syster till den Fina, som bodde i Ålgars hus på Bygränden 7.
Det var Josef Långs far Viktor Karlsson Lång som år 1907 hade köpt detta område i Palon, som var hälften av hemmanet Hägglund 6:12. Josef Henrik Storkull (f.1869 och bror till Koll Kaal) hade fått detta hemman vid storskiftet men då han dog 1906 så såldes hemmanet. Viktor Karlsson Lång hade varit till Amerika 2 gånger, första gången for han 1892 men kom tillbaka redan följande år. Sedan for han på nytt i maj 1903 och då han återvände 1907, så kunde han köpa halva detta hemman.
Selim Långs syster Hulda (1907-2006) hade år 1930 gift sig med änklingen Emil Nyholm och de flyttade då till Kvarnå där Emil byggde ett hus och en såg. Vill du läsa om Hulda och hennes familj, så klicka HÄR!
Selim och Taimi Lång tar över
År 1941, den 19 januari sålde Josef och Maria Lång lägenheten Långback 6:32 åt sonen Selim Lång och hans hustru Taimi. Köpeskillingen 10 000 mark skulle ges åt Selims syster Hulda Nyholm och förutom denna sp skulle Selim och Taimi ge livstids sytning åt säljarna. I köpet ingick ”alla befintliga ängslador och röckhus”.
Då huset i Palon blev färdigt flyttade också Selims mor Maria dit, vilket betydde att gamla huset på Brobackan då stod tomt. Selims far ”Beckaas Josip” Josef Lång vistades under långa tider i Amerika, första gången for han i oktober 1902 och han kom tillbaka efter 5 år och då gifte han sig. Men redan 1909 reste han till Amerika på nytt och han stannade då där ända till 1941, då han återvände och började då bo i nya huset i Palon.
År 1941, den 19 januari, alltså samma dag som Selim och Taimi köpte gården i Palon, så sålde de stugan på Brobackan åt handlanden Johan August och Edit Wester. Köpeskillingen utgjorde 29 000 mark och i köpet ingick alla byggnader på tomten. Efter kriget bodde karelarfamiljen Karvonen i stugan men de flyttade sedan ner till Roras Viktors gård i Klemetsändan.
I mitten på 40-talet så byggde Wester en smedja på samma tomt lite längre från vägen.
Selim och Taimi Lång hade i Palon ett medelstort hemman på ca 12 ha, som de kunde livnära sig på. Äldsta dottern Anita föddes 1939 och fram till år 1950 hade de fått 6 barn och det var då som de sålde huset och hemmanet och hela familjen flyttade till Kristinestad. Där fick Selim börja arbeta åt staden och de fick ytterligare 3 barn. Selims föräldrar Josef och Maria flyttade också med, och Josef dog där 1954.
Runt 1960 flyttade Selim och Taimi till Vanhakylä, där de hade ett litet jordbruk i några år. Selims mor Maria flyttade också med och hon dog där 1963. Selim och Taimi stannade inte många år i Vanhakylä, i mitten på 1960-talet flyttade de till Strandgatan 1 i Kristinestad där de sedan bodde så länge de levde.
Det var alltså år 1950 som de sålde gården och hemmanet på Palonvägen åt Oiva och Laina Ylä-Autio från Nurmo och själva flyttade de till Kristinestad. Ylä-Autio hade barnen Martti (f. 1941) och Marja Leena (f.1944) och efter 3-4 år flyttade de tillbaka till Nurmo. De sålde då gården och hemmanet åt Oskari och Alma Rinta-Halkola, som var hemma från Kauhajoki men de flyttade från Jalasjärvi. De hade en fosterdotter, som hette Taimi (f.1927). Hon var dotter till Oskars bror och hon gifte sig sedan med Paavo Metsälä från Töysä.
Runt 1980 sålde Taimi och Paavo Metsälä gården åt Aatos och Liisa Jansson, som med sin familj flyttade från södra Finland. Familjen Jansson bodde i huset i mer än 30 år tills de flyttade till Runar Grans hus på Byåsen och efter det står huset som Selim Lång byggde på 30-talet tomt. Paret Metsälä sålde markerna åt Ohlgrens och skogarna på Rävåsen sålde de åt Saaristo, som sedan sålde skogarna vidare åt Uusitalo. som under flera års tid tog grus på området.
Äldre historia.
Josef Henrik Viktorsson Lång (1884-1954) som kallades ”Beckaas Josip” var son till bonden Viktor Carlsson Lång (1856-1936) och Greta Sofia Henriksdotter Utter (1850-1939). Viktor Lång hade flera syskon, bland annat Josef Henrik (f.1839 flyttade till Kristinestad 1857), Anna Sofia (f.1842, gift med Johan Mattfolk), Maja Lena (f.1845, flyttade till Tammerfors 1866), Henrika (f.1848, gift med en Axel) och så trotjänarinnan Vendla (1859-1936).
Viktor Carlsson Lång var son till Carl Carlsson Lång (1819-1861) och Brita Rebecka (f. i Skaftung 1816, d. i Dagsmark 1892). Denna Brita Rebecka kallades för ”Becka” och efter henne kallas denna släktgren för ”Beckaas”. Carl och Brita Rebecka ärvde en del av faderns Lång hemman och bosatte sig någonstans på Lång hemman. Carl hade en bror som hette Johan Carlsson Lång som fick resten av hemmanet och han bosatte sig på Koll-Tå, på det ställe där Storkull Emil sedan bodde. Denne Johan fick sedan en son Henrik som kallades ”Kaalas Hindrik” och denna släktgren kallas fortfarande för ”Kaalas”.
Carl Carlsson Lång var son till Carl Carlsson Ålgars (f.1795) från Lappfjärd. Denne flyttade från Lappfjärd då han av sin syster Anna Kajsa Carldotter Ålgars fick hennes hemman på 1/12 mantal. Anna Kajsa hade ärvt detta hemman av sin avlidne man Josef Andersson Lång (f.1785), när denne dog år 1813.
Josef Andersson Lång (1785-1813) var son till Anders Hansson Lång (1743-1790). Josef var bror till Anders Andersson Lång (1779-1833) som fick sitt hemman på den så kallade bönhustomten på A-sidon. Hemmanet på bönhustomten har sedan delats i tre delar, varav den ena delen blev Backlundas hemman.
Foton.
