Detta tal höll J. J. Wadströms svåger vid begravningen i Lappfjärds kyrka:
Vi ha haft den oändligt sorgliga plikten att ledsaga vännen Joh. Jakob Wadströms kallnade stoft till den sista vilan. Den trötte vandraren på livets stig har nedlagt vandringsstaven efter väl fullbordat värv och lämnat allmän saknad efter sig. Om dig kan i sanning skriftens ord sägas: Du gode och trogne tjänare, i ringa ting har du varit trogen, gå in i din Herres glädje. Ditt livsverk, skollärarens ringa akt, har dock ej varit av ringa betydelse. Med nit, skicklighet och framgång utförde du ditt viktiga arbete för de unga släktens daning till goda och nyttiga medborgare, ty du inverkade på den icke allenast med ord, utan genom ett gott föredöme och en exemplarisk vandel.
Dina egna stå nu bittert sörjande vid din grift och tänka med stor saknad på dig ty de minnas dig som en god fader och en öm make.
Vi sänkte nu J. J. Wadströms stoft i den tysta graven. Måtte han vila djupt i fosterjordens sköte i närheten av tempelmuren under de susande granarnas skugga, vilka han själv har planterat. Men därmed är ej allt slut. Hans förklarade ande har frigjord från jordens grus svingat sig upp till de ljusa höjder, där Herren Gud själv bor. Detta var hans säkra tro i livet och från ordet tro, går hoppets bro till Gud i himmelen.
Gråten därför icke, ni hans barn. Sörj därför ej, du hans kära maka, som troget stått vid hans sida i med- och motgång och delat ljuvt och lett med honom och utfört ett enastående kärleksverk – utan hoppen och tron på ett lyckligt återseende med den käre, på andra sidan graven.
Farväl, svåger och vän!