Den kyrkliga och kommunala organisationen i Lappfjärd 1750-1865.
Akademisk avhandling av Anna Nessler år 1927.
Skolväsendet tyckes icke av lappfjärdsborna betraktats såsom ett ärende av väsentlig vikt, åtminstone icke värt att behandlas på sockenstämmor, ty hithörande frågor påträffas icke i de bevarade protokollen. Endast på en kyrkostämma 17.7 1801 var frågan om barnalärare före. De enda uppgifterna om undervisningen lämna visitationsprotokollen. Enligt dessa har undervisningen för det mesta handhafts av byarna var för sig. Visserligen arbetade den så kallade klockarskolan, men de avlägsna byalagen kunde naturligtvis icke sända sina barn till klockargården. I de särskilda byalagen ombesörjdes barnens undervisning av barnalärare. De byalag vilka icke kunde avlöna ”beständiga byalärare”, brukade till vintermånaderna anställa någon stadgad handledare från Kristinestad. Vid början av 1800-talet synes alla byar i Lappfjärd ha byalärare.
I prostvisitationsprotokollet 21-22.5 1804 omnämnes en sockenlärare, där sägs ”att sådana, som befunnits tröge och obenägna att lära läsa, har man dels med någon bestraffning sökt tvinga, att för längre tid qvarstanna å Klockare Scholan eller hos Sockne-läraren”. En studerande Henrik Wadén var antagen Sokne-Pedagog. I det nämnda kyrkostämmoprotokollet 1801 får man veta närmare om denne socknelärare. På stämman framhöllo herr Commissarien Sundblom, Hr Bergentin och Häradsomaren Hox ”nyttan och nödvändigheten av en sådan Persons (barnalärare) ägande inom sokn”. Henrik Wadén hade redan anmält sig med följande villkor: ”tvenne varma boningsrum samt et ut- eller så kalladt visthus; ½ kapp Råg årligen från hvarje hemman eller gård, samt dessutom 16 sk i månaden för hvart barn, som nyttjar hans undervisning”. De närvarande förband sig till ingenting men enligt 1804 års visitationsprotokoll hade Henrik Wadén likväl verkat som lärare inom socknen.
Vid prostvisitationen 28.10 1810 meddelades visitatorn, att ”de omtänksammaste och förmögnaste föräldrar” anlitade pedagogen i Kristinestad. Vid samma tillfälle föreslog visitatorn att ”väktaren äfven kunde göra hjelp vid klockare skolan”.
År 1825 fanns inga ”ordenligt antagne skolmästare”. I vissa byalag betjänade sig föräldrarna av ”i läsning kunnige personers biträde men det framhölls, att ingen viss bestämd lön dem vore tillagd”. I några byalag undervisade föräldrarna själva sina barn.
År 1846 fanns ambulatoriska barnalärare, förutom den varje höst och vår arbetande klockarskolan.
År 1857 förrättade ärkebiskop Bergenheim, biträdd av prosten Helander visitation i Lappfjärd och enligt visitationsprotokollet hade klockarna ”icke i någon af pastoratets församlingar sysselsatt sig med barnundervisning”. Biskopen uppmanade socknen att inrätta folkskolor och gemensamma boksamlingar ”i och af hvilka det uppväxande slägtet och efterkommande kunde förvärva sig för lifvet högst nödvändiga och viktiga kunskaper och färdigheter”.
År 1859 verkade 8 söndagsskolor i Lappfjärd. De hade börjat den sista juni och fortgått till den första oktober. Arbetet hade handhafts av 32 ”medelåldrige, välkände samt läskunniga och till en del uti skrifkonsten inkomna manspersoner” och undervisning hade meddelats i ”rettstafning med i akttagande af skiljetecken, väl-läsning, skrifövning och multiplikationstabulan. Sammanlagt hade 398 gosse- och flickbarn mellan 10-15 år besökt dessa söndagsskolor, som ”hållits till i synnerhet föräldrarnas men äfven till byalagens utmärkta belåtenhet.
Söndagsskolorna.
Läraren Einar Lind hade gjort en sammanställning över söndagsskolorna i Lappfjärd:
I söndagsskolorna 1859 deltog nästan 400 barn i hela kommunen, av dessa gick 67 i Dagsmark. Följande år finns följande personer antecknade som lärare: nämndemannen Johan Rosenback, bönderna Johan Henrik Båsk, Erik Klemets och Johan Lång, samt torparna Josef Lång och Johan Henrik Fröberg.
År 1862 fanns det i hela församlingen hela 14 söndagsskolor med totalt 57 lärare och långt över 500 barn. Lärare i Dagsmark det året var bönderna Matts Andersson Lillkull, Johan Henriksson Lång, Erik J. Klemets, Karl Jakobsson Rosenback och Johan Henrik Båsk, samt torparna Johan Henrik Fröberg, Josef Lång och Josef Fröberg.