Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2018, med hjälp av Rita Klemets. Om du först vill läsa Klemets Åkes memoarer, så klicka HÄR!
Det här huset som fram till år 2006 stod lite österut från folkskolan, renoverades och byggdes om ungefär 1915-1920 av bonden Viktor Klemets (1852-1936) och hans hustru Brita Lena Skrivars (1851-1926) från Uttermossa. I närheten på samma tomt stod tidigare en sytningsstuga och två större bondgårdar, som i samband med storskiftet 1900-1912 flyttades bort av Viktors bröder. Viktors bror Henrik Långfors flyttade den ena gården ner till Langjäälon i Klemetsändan och den andra gården flyttades av Viktors bror ”Klemes Kalle” Ragnas ned till Storfors nära Ragnarsvik.
Viktor Klemets far hette ”Klemes Josip”, alltså Josef Henriksson Klemets (1833-1919) som var en av de första Amerika-fararna från Dagsmark. Första gången for han redan 1872 men återvände och for på nytt 1880 men han återvände igen 1887 och då stannade han för gott. Viktor Klemets hade flera bröder som nästan alla drabbades av Amerikafebern, det var bara brodern Henrik Långfors som stannade hemma hela tiden.
Viktor Klemets mor hette Fredrika Andersdotter Klemets (1831-1912) och hon var dotter till mjölnaren Anders Larsson Klemets (1794-1834) från Klemetsändan. Fredrika hade många syskon, bland annat mjölnaren Johan Erik Klemets och de här syskonen har många ättlingar.
På detta Bränn hemman stod före storskiftet också ”Lill Skräddarinas” gård, som sedan flyttades till Byåsvägen och som vi i dag kallar för Rintamäki Esteras. Nära intill stod den sytningsstuga, som Viktor Klemets far ”Klemes Josip” bodde i fram till sin död 1919. Närmast landsvägen på Bränninas bodde också den gamla kvinnan Skomakas Lena.
Viktor och hans hustru Brita Lena fick 5 barn men endast sonen Erik Anders (1887-1968) levde till vuxen ålder. Erik Anders som kallades ”Brännin” var gift med Alvina Klemets (1889-1965), som var dotter till Henrik Klemets (f. 1866, död i Amerika 1896) och till Anna Kajsa (1864-1947). Anna Kajsa som kallades Glas Kajs var född på Glasbackan i Lappfjärd och efter att hon gifte sig med Henrik, så bodde de på Sunnantillvägen, i närheten av Sandlundas eller Asplundas. Då maken Henrik dog i Amerika, så flyttade Glas Kajs tillsammans med sina två döttrar till den gård som Broberg hade byggt nära Storabron. Alvina Klemets hade en syster Selma, som var gift med Axel Forslin på Åbackan.
Erik Anders och Alvina tar över
År 1920 tog Erik Anders och Alvina över hemmanet efter Viktor Klemets. Det bestod då av 1/18 mantal av Klemets och 1/96 av Båsk hemman.
Erik Anders och Alvina Klemets fick 5 barn:
-Fanny Ingeborg (1909-1931) som gifte sig 1930 med Anselm Nygård från Korsbäck. Hon dog i barnsäng redan 1931 då dottern Berit Ingeborg (1931-1932) föddes.
-Irene Julina (1913-1914)
-Inga Irene (1918-2000) som år 1943 gifte sig med Eskil Sten från Korsbäck. Två döttrar.
-Gertrud Dagmar (1918-1965), sjuklig.
-Åke Olof (1925-2004) som år 1951 gifte sig med Ilona Viitamäki (f. 1928). Ilona var lärare i den finska folkskolan i Dagsmark och vill du läsa om den, så klicka HÄR!
Åke och Ilona Klemets tar över
År 1952, den 1 november sålde Erik Anders och Alvina Klemets sitt hemman åt sonen Åke Klemets för 1 500 000 mark. I köpet ingick gården och markerna men ingen skog. Åke Klemets, som tog över Bränninas hemman är mest känd som bilhandlare ”Dagsmark 4”. Nummer fyra kom ju av hans telefonnummer. Han var en personlighet som många i nejden har egna erfarenheter av. Bilhandeln skötte han hemifrån och det skulle vara roligt att få veta hur många bilar som bytte ägare på Åkes gårdsplan. Det var främst på 1960-talet som bilhandeln drevs och vid årsskiftet 1969-1970 avslutades verksamheten vid Lappfjärds Bil- och Traktor.
I januari 1971 tänkte det gå riktigt illa för Åke, då han med en traktor skulle köra ut på landsvägen. I det hala föret kanade traktorn ut i diket, där den hamnade upp och ned. Åke hamnade under traktorn men klarade sig med livet i behåll och på sjukhuset kunde de konstatera att han hade skadat sig enbart med en bruten svanskota. Ännu efter att familjen 1973 flyttade till Abborrholmen i Lålby, så fortsatte bilaffärerna i någon mån.
Efter att Åke insjuknade i Parkinsons sjukdom flyttade Åke och Ilona Klemets till Kaskö år 1996. Tidvis bodde de också på spanska Solkusten. År 2003 skrev Åke sina memoarer som bilhandlare och dem kan du läsa genom att klicka HÄR! Memoarerna handlar mest om Åkes bilaffärer men också om tiden i Skaftung, Spanien och på villan i Kuusamo. Åkes liv var minsann allt annat än tråkigt!
Åke dog år 2004 och hustrun Ilona dog i Kaskö år 2019.
Jouko Niemelä tar över
År 1973, den 11 mars sålde Åke och Ilona Klemets sin gård och tomten på ett halvt hektar mark åt tapetseraren Jouko Niemelä (1944-1993) från Bötom. Han gifte sig år 1974 med Marja-Liisa Mäkikorpi (f. 1947) från Mellanå., dotter till Toivo Mäkikorpi. Åke och Ilona Klemets flyttade efter försäljningen till Lålby. Jouko och Marja-Liisa byggde sedan ett nytt hus i närheten, som sedan har övertagits av följande generation.
Den gamla gården som Viktor Klemets byggde i tiderna revs år 2006 och på tomten finns nu en vacker trädgård. Under vintern 2019-2020 har det uppförts en större lagerbyggnad på den gamla byggplatsen.
Åkermarken i gårdens närhet sålde Åke och Ilona åt Edvin Ikäheimonen (f.1923) från södra Finland. Edvin var gift med Astrid Kronman (f.1926) som var dotter till Hulda Eklund (f. på Brobackan 1900-1991). På 1980-talet drogs den nya landsvägen snett igenom åkrarna och år 1986 köpte Lasse Backlund den norra delen och byggde ett affärshus på området. Åkrarna på vägens södra sida såldes långt senare åt familjen Ohlgren.
Bilder.
Sedan lång tid tillbaka hade man i Dagsmark uttalat ”y” som ”i”, det betyder att ”Dagsmark fyra” uttalades som ”Dagsmark fira – säljer bilar dira”. En som också använde det här uttalet, var Alfred Solfvin (f.1912) vars far Johan Viktor Solfvin var mjölnare på Klemets kvarn under åren 1912-1922. Under tiden som Alfred bodde i Dagsmark, så lärde han sig att fyra hette fira. Då han i 10-årsåldern flyttade till Lappfjärd och började i norra folkskolan där, så försökte folkskolläraren Selim Klockars lära Alfred hur det rätta uttalet lät. Det här gillade inte Alfred, så i ren protest så gick han hem från skolan och tänkte vägra att gå dit igen.
