Nedtecknat av Lasse Backlund, med hjälp av Wadströms enda barnbarn Johan Wadström (f. 1934 i Jeppo men bosatt i Vasa).
Johan Jakob Wadström föddes i Yttermark by i Närpes år 1861 och var son till bonden Anders Henrik Jakobsson Snickars (f.1820) från Finby, som bytte namn till Manfolk då han år 1844 gifte sig med Maja Lisa Mickelsdotter Manfolk (f.1825) i Väster Yttermark och blev måg på hemmanet.
Johan Jakob växte upp i ett kristligt hem bland 7 bröder och 2 systrar. Han började gå i den nyinrättade folkskolan i Yttermark på våren 1878 men sökte sig på hösten samma år till lärarseminariet i Nykarleby, därifrån han blev utdimitterad våren 1882.
Wadström var då 21 år och han blev genast erbjuden hela 5 olika lärartjänster, bland annat i Helsingfors. Men av någon anledning så sökte han den lediga platsen i Dagsmark folkskola. Direktionen valde honom till lärare och med facit på hand så var det ett lyckodrag som ingen då kunde ana. Skolan fick då, alltså från hösten 1882 en lärare, som visade sig vara en verklig tillgång, inte bara för Dagsmark by utan för hela Lappfjärds kommun.
Han var ogift då han flyttade till Dagsmark och han har själv karakteriserat sina första år som ett brytande i stenbacken. Men han var glad åt sitt arbete i den orörda naturen. Säkerligen trivdes han bra för han var lärare här i hela 37 år, fram till 1919.
Redan år 1884 skaffade han 17 böcker till ett nyinrättat bibliotek i skolan. Ännu i dag finns biblioteket kvar men med betydligt mera böcker. År 1896 var han den drivande kraften som grundade Dagsmark ungdomsförening och mellan åren 1899-1919 var han föreståndare för postkontoret i Dagsmark. År 1898 var han med och bildade Lappfjärds lantmannagille, som den tiden var gemensamt för hela kommunen.
I september 1892 var folkskolläraren J. J. Wadström värd för ett lärarmöte som hölls på folkskolan i Dagsmark. Där behandlades bland annat frågan om lärarnas arbetsvillkor och löner.
Efter mötet skrev Wasa Tidning så här:
Fackorgan för landets svenska folkskollärarkår. Vid det folkskollärarmöte som hölls på Dagsmark folkskola i Lappfjärd den 10 september 1892 uttalade sig samtliga närvarande för behovet av ett fackorgan för landets svenska folkskollärarpersonal. Man trodde sig visserligen ha skäl att frukta för dess ekonomiska existens, men ville dock inte uppge allt hopp, i synnerhet om en garantiteckning skulle åstadkommas. Man beslöt därför anmoda folkskolläraren Wadström från Dagsmark att träda i förbindelse med för saken intresserade personer.
Det blev inga snabba beslut angående grundandet av ett fackorgan för lärarna. Men år 1900 bildades så ”Finlands allmänna svenska folkskollärare- och lärarinneförening”, som räknas som den första lärarföreningen i Finland utanför Helsingfors, som hade en egen som registrerades 1887.
I den första styrelsen blev J. J. Wadström invald och han satt sedan som ledamot under åren 1900-1903 och 1907-1912.
Folkskollärare Wadström var överlag intresserad av skolfrågor och år 1897 var han på en resa till folkhögskolkurserna i Uppsala och för denna resa fick han 150 mark i bidrag av Svenska Odlingens Vänner i Kristinestad.
Politikern J. J. Wadström.
Under flera år var Wadström Lappfjärds kommuns viktigaste politiker. Mellan åren 1888 och 1903 var han både ordförande och sekreterare i kommunalstämman, som den tiden var det beslutande organet. Under flera år, allt fram till 1936 var han också ordförande eller sekreterare i kommunalfullmäktige i Lappfjärd.
Wadström var också den drivande kraften som byggde den svenska folkskolan i Mörtmark, som blev färdig 1896. Mörtmark som den tiden hörde till Lappfjärds kommun hade fått en finskspråkig skola redan 1887 och den skulle betjäna båda språkgrupperna likvärdigt. Detta fungerade dock inte i praktiken, så Wadström tog initiativ till en egen svensk skola. Då skolan äntligen öppnade så blev Wadström vald till direktionsordförande. I slutet av 1950-talet drogs folkskolan in i brist på elever och själva skolbyggnaden förstördes i en brand i mars 1983.
På 1890-talet var Wadström den aktivaste korrespondenten i Lappfjärd och hans texter publicerades i flera stora tidningar, både i Vasa och i Helsingfors. Runt förra sekelskiftet var Wadström en aktiv skribent i Kristinestads Tidning och han undertecknade sina artiklar med ”W”, men efter en tid skrev han under signaturen ”Jo. Ja”. Han skrev mest artiklar som handlade om kommun- och skolfrågor men de kunde också handla om allmänna samhällsfrågor.
År 1919 avgick Wadström som lärare i Dagsmark och han blev då föreståndare för Unionbanken i Lappfjärd, alltså den bank som sedan blev Helsingfors Aktiebank. Där stannade han till 1931 och år 1936 tilldelades han hederstiteln ekonomiedirektör. Då Wadström år 1921 fyllde 60 år publicerade Syd-Österbotten en artikel, innehållande en dikt. Klicka HÄR om du vill läsa artikeln.
Under in tid som lärare i Dagsmark lät Wadström dra elektriska ledningar till skolan från Nylunds kraftverk i Gamla forsen. Det verkar som att han gjort det med egna pengar för i september 1921 beslöt kommunalfullmäktige i Lappfjärd att köpa elinstallationerna av Wadström för 600 mark. På följande fullmäktigemöte i oktober 1921 beviljade kommunen pension åt Wadström om 4 800 mark i året. Då Wadström år 1931 fyllde 70 skrev Syd-Österbotten så HÄR!
Wadströms familj.
Wadström var gift 2 gånger, första gången med Katarina Helena Sjöblad (1860-1891) från Närpes. Med henne fick han barnen:
–Ingrid Irene (f. 1885-död i Canada 1905). Barnlös.
-tvillingarna Artur Valdemar och Hugo Sigfrid (1886-1886)
–Aina (f.1887, d. 1963) som år 1926 blev den första översköterskan på det nybyggda Svenska Österbottens Distriktssinnessjukhus i Vasa, det som kallades för SÖD, senare Roparnäs sjukhus. Hon var en aktiv skribent, som skrev flera texter om livet i Sydösterbotten. Ogift och barnlös.
–Einar (f.1888, d.1940) gift med Gunhild Wendelin (1897) från Kristinestad. Gunhild var dotter till rådmannen Otto Wendelin (1864-1931) och Anni, f. Åkerberg (1876-1970). Barnlösa. Arbetade som stadsbyggmästare i Kristinestad men flyttade 1920 till Tammerfors. Arbetade sedan på Kaukas fabriker som tillverkade trådrullar. Byggmästare som bland annat gjorde ritningarna till Westerbacks gård på Åddin.
–Elin Elvira (f.1891, d.1974), gift med garvaren Anton Stenman i Lappfjärd. Barnlösa.
Andra gången var J.J. Wadström gift med Ida Bränn eller Nykvist (1872-1938) från Lappfjärd och med henne fick han barnen:
–Torsten (1893-1925), student vid Kristinestads gymnasium 1907 och han ledde skyddskåren i Dagsmark och var också aktiv inom skyddskåren i Korsnäs. År 1922 utnämndes han till kronolänsman i kommunerna Korsnäs och Övermark. Han avled i Korsnäs för egen hand i februari 1925, ogift och barnlös.
–Gunnar Georg (f.1895, d. 1953) aktiv skyddskårist, deltog i striderna 1918 i Björneborg. Arbetade under åren 1926-1952 som bankdirektör på Unionbanken i Jeppo, gift med Ester Munsin (1900-1948) från Munsala och fick med henne sonen Johan (f.1934 och som bor i Vasa. Gift med Hilkka Anneli Nurmi från Tammerfors, 2 döttrar). I Jeppo var Gunnar aktivt med i föreningslivet och med stor energi ledde han ortens ungdomsförening. Han satt också med i kommunalnämnden, en tid som dess ordförande.
–Verna Valborg (f.1902, d.1983) gift med affärsmannen Verner Grankull (1892-1947) från Skaftung. Barnlösa, men Verner hade barn från ett tidigare äktenskap.
Länkar.
År 1887 skrev dåvarande kyrkoherden ett intyg åt Wadström, som du kan läsa HÄR!
År 1887 skrev ordföranden i folkskolans direktion, Josef Mattsson Lillkull ett intyg, där han bedyrade att Wadström var en duktig lärare. Vill du läsa intyget, så klicka HÄR!
År 1891 valdes lärare Wadström till vaccinatör i Tjöck, läs mera om detta HÄR!
Vill du läsa om det läskedrycksfabrik som Wadström startade år 1902, så klicka HÄR!
Vill du läsa talet som svågern höll vid Wadströms begravning 1937, så klicka HÄR!
Vill du läsa vad tidningen Syd-Österbotten skrev om Wadströms begravning, så klicka HÄR!
Vill du läsa vad tidningen Syd-Österbotten skrev om Ida Wadström efter hennes död 1938, så skall du klicka HÄR!
Vill du läsa några av de texter som Aina Wadström skrivit, så klicka HÄR!
FOTON.
