Artikel i Syd-Österbotten 6.10.1928:
Senaste måndag hade folkskolan i Dagsmark existerat ett halvt sekel. Dagen högtidlighölls på övligt sätt. Klockan 1 på dagen surrade den ena bilen efter den andra genom den vackra, flaggbeprydda äreporten in på skolgården, medförande inbjudna gäster från socken och stad. Och den ena forna eleven efter den andra bänkade sig i skolans, av nuvarande och forna elever, vackert smyckade lärosal. Höstsolen lyste på de gröngula ”löven” och försatte de närvarande i andäktig feststämning.
Sedan tre verser av psalmen 309 förklingat, hölls bön av pastor A. Palmgren, som tackade Gud, för att han hållit sin välsignande hand över den jubilerande skolan. Beträddes så katedern av skolans föreståndare J. E. Sjöblad, vilken i ett längre tal framhöll ”kunnandets” stora betydelse, samt vikten av skapandet av helgjutna personligheter, vilket vinnes genom att stå i livsgemenskap med Honom, som säger: ”Jag är livet, ljuset och kärleken”. Talaren hälsade så de närvarande välkomna, särskilt de lärare, som under gångna år varit anställda vid skolan. Som välkomsthälsning från distriktet överrräcktes blommor åt skolans vördade hedersgäst J. J. Wadström, fru Wadström, fröken Elin Andersson samt kyrkoherdskan Österman, genom fröken Daga Kjellberg.
Följde så Modersmålets sång, som klingade starkt och mäktigt. Därefter åhördes med spänt intresse historiken över skolans uppkomst och verksamhet under de förflutna 50 åren, välutarbetad av J. J Wadström. På programmet följde sedan kaffepaus. Dörrarna slogos upp till skolans andra lärosal, även den vackert smyckad, och där ett välutrustat kaffebord fägnade ögat och gommen. Sedan alla forna elever hälsat på sina forna lärare, och sedan alla förplägats samlades man åter i festsalen. Sången ”Slumrande toner” avsjöngs varefter ordet lämnades fritt åt de närvarande. Framsteg då först lärar Henrik Rosenback, vilken uppläste en skriftlig hälsning från lärare V. Byman till den jubilerande skolan och dess ålderspresident J. J. Wadström, samt de nuvarande lärarna. Därefter uppläste fröken Elin Andersson några av henne själv författade verser om lärarkallets vedermödor och glädjeämnen. Hon hoppades, att alla de som fått uppfostrarkallet på sin lott
”må vist och skickligt, kärleksfullt försöka
bibringa barnen kunskaper och vett,
att goda dygder må hos dem sig öka.
Men för att detta verkligt lyckas må
och ej en fåfäng önskan blott förbliva,
så fordras det, att hemmen icke få
vad skolan byggt i oförstånd nedriva.
Först när i hem och skola givas samma bud
och samma maning mot allt ont vi finna
först då vi kunna, om så vill vår Gud
på skolans fält de drömda, rika skördar vinna”
Läraren H. Rosenback berättade humoristiskt några minnen från sin skoltid och riktade tacksamhetens ord till sin gamle lärare J. J. Wadström, samt tillönskade skolan en lång och ljus framtid. På samma gång framförde han på kommunens lärarkårs vägnar en hälsning till den jubilerande skolan och dess lärare.
På distriktets och dagsmarksbors vägnar riktade sig herr Viktor Nylund till de lärare, som under de gångna femtio åren arbetat vid Dagsmark folkskola. Först omnämnde talaren skolans allra äldsta lärare Samuel Manner och vände sig sedan till lärare Wadström och hans fru, tackande dem för allt vad de gjort för Dagsmark skola och Dagsmark by. Talaren påpekade hurusom det ej var endast inom skolans väggar, som lärare Wadström sått ut sin säd, utan hur allt även utom skolans väggar, trädgård och park, vittnar om honom. Dessutom tackade talaren särskilt fru Wadström för all den kärlek och vård hon ägnat blommor, buskar och träd i den vackra trädgården. Talaren framhöll vidare av vilken stor vikt planteringen kring skolan var, i det att t. ex. jordgubbsodlingen begynte bedrivas och att trädgårdar växte upp kring den ena gården efter den andra.
Talaren uttalade även tack till skolans forna lärarinna fröken Tilda Ahlskog för det arbete hon nedlagt vid Dagsmark skola och i den av henne anlagda trädgården. Till slut uttalade Nylund ett tack till alla de lärare, som kortare tid och som nu arbetar vid skolan och tillönskade skolan en välsignelsebringande framtid.
Telegram hade sänts till den jubilerande skolan från följande personer: Tilda Ahlskog, Aina Wadström, Gunnar Wadström, Selma och Erik Båsk samt Gertrud och Selim Klockars.
Sedan telegrammen upplästs följde sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter pastor Palmgren på ett gripande sätt talade om det arbete, som under det förflutna halvseklet utförts och manade arbetarna på bildningsfältet till fortsatt arbete i kärlek och tålamod Sist nedkallade pastorn Guds välsignelse över skolan, dess lärare och elever, lämnande dem i den högstes beskydd. Därefter sjöngs några verser ur psalmen 109, varefter det officiella programmet var till ända.
Sist följde middag för inbjudna. Stämningen var god, och ”nationalsoppan” hade strykande åtgång. Vid desserten föreslog herr V. Nylund ett trefaldigt hurra för skolans hedersgäster, bankdir. J. J. Wadström, bonden Josef Nygård, den enda nulevande av dem, som första året utdimitterades från Dagsmark folkskola, samt sytningsmannen Karl Korsbäck, som levererat och varit med om att timra den första stocken i Dagsmark folkskola. Innan gästerna bröt upp riktade sig pastor Palmgren ännu till värdfolket tackande dem för en angenäm dag och föreslog för dem ett fyrfaldigt äkta svenskt leve.
Artikel i ”Tidskrift för folkskolan” 10.11.1928:
Dagsmark folkskola i Lappfjärd 50 år.
Måndagen den 8 okt. hade folkskolan i Dagsmark existerat ett halvt sekel. Dagen högtidlighölls på övligt sätt. Klockan 1 på dagen surrade den ena bilen efter den andra genom den vackra, flaggbeprydda äreporten in på skolgården, medförande inbjudna gäster från socken och stad. Och den ena forna eleven efter den andra bänkade sig i skolans, av nuvarande och forna elever, vackert smyckade lärosal. Höstsolen lyste på de gröngula ”löven” och försatte de närvarande i andäktig feststämning.
Sedan tre verser av psalmen 309 förklingat, hölls bön av pastor A. Palmgren, som tackade Gud, för att han hållit sin välsignande hand över den jubilerande skolan. Beträddes så katedern av skolans föreståndare J. E. Sjöblad, vilken i ett längre tal framhöll ”kunnandets” stora betydelse samt vikten av skapandet av helgjutna personligheter, vilket vinnes genom att stå i livsgemenskap med Honom, som säger: ”Jag är livet, ljuset och kärleken”. Som välkomsthälsning från distriktet överräcktes blommor åt skolans vördade hedersgäster.
Följde så Modersmålets sång, som klingade starkt och mäktigt. Därefter åhördes med spänt intresse historiken över skolans uppkomst och verksamhet under de förflutna 50 åren, välutarbetad av J. J. Wadström.
— På programmet följde sedan kaffepaus, varefter »Slumrande toner” avsjöngs. Lärare H. Rosenback uppläste en skriftlig hälsning från lärare V. Byman till den jubilerande skolan och dess ålderspresident J. J. Wadström. Därefter uppläste fröken Elin Andersson några av henne själv författade verser.
Lärare H. Rosenback berättade humoristiskt några minnen från sin skoltid. Å distriktets och dagsmarksbors vägnar riktade sig herr Viktor Nylund till de lärare, som under de gångna femtio åren arbetat vid Dagsmark folkskola. Talaren uttalade även tack till skolans forna lärarinna fröken Tilda Ahlskog.
Sedan telegrammen upplästs, följde sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter pastor Palmgren på ett gripande sätt talade om det arbete, som under det förflutna halvseklet utförts och manade arbetarna på bildningsfältet till fortsatt arbete i kärlek och tålamod. Sist nedkallade pastorn Guds välsignelse över skolan, dess lärare och elever, lämnande dem i den högstes beskydd.
Sist följde middag för inbjudna. Stämningen var god och ”nationalsoppan” hade strykande åtgång.