Läraren Einar Lind från Dagsmark hade gjort en handskriven sammanfattning av Lantmannagillets verksamhet och Eva Grönlund, hemma från A-sidon men bosatt i Vasa har renskrivit dessa. Protokollböckerna från 1940 och framåt har varit till stor hjälp.
Om du vill läsa några tidningsartiklar om Lantmannagillet, så skall du klicka HÄR!
Lantmannagillet var i tiderna en viktig förening men vars verksamhet tynade bort i mitten på 80-talet och efter det inte haft någon egentlig verksamhet. I nedanstående historik kan ni läsa ur protokollen med början från år 1904 till år 2016 vilken typ av verksamhet Lantmannagillet har haft.
Einar Linds utredning.
År 1797 bildades i Åbo Finska hushållssällskapet som verkade för att utvidga de ekonomiska kunskaperna bland landets folk, genom spridning av böcker och skrifter samt genom anskaffning och spridning av ändamålsenliga jordbruksredskap och genom belöning av personer som utmärkt sig i lanthushållning. Sålunda erhöll plogsmeden Josef Pettersson Ingves i Lappfjärd år 1866 nämnda sällskaps medalj för sin plog, den s.k Lappfjärdsplogen.
År 1863 bildades Vasa läns lantbrukssällskap som var tvåspråkigt och omfattade hela Vasa län. På detta sällskaps uppmaning tog agronomen Johan Starcke initiativ till bildande av en husbondeförening omfattande hela Lappfjärds kommun. Detta skedde den 21 augusti 1898. Starcke blev ordförande och J.J. Wadström från Dagsmark vice ordförande. År 1899 bildades i Helsingfors sällskapet Pellervo, som hade till uppgift att bilda sammanslutningar, så kallade kooperationer. De här kunde vara handelsföretag, andelskassr, andelsmejerier och böndernas sammanslutningar. Vill du läsa mera om sällskapet Pellervo, så skall du klicka HÄR!
Denna Lappfjärds husbondeförening omändrades 1901 enligt Pellervos direktiv till Lappfjärds lantmannagille. Till detta gille hörde också dagsmarkborna. Lappfjärds lantmannagille sysslade i likhet med de flesta lantmannagillena i Österbotten denna tid, mycket med gemensamma inköp av förnödenheter för gillesmedlemmarna, frövaror, bigödsel, salt mm. Troligen fann dagsmarkborna att det var obekvämt för dem att hämta dessa varor från Lappfjärd. De bildade ett eget lantmannagille och fick då varorna hem till byn. Detta skedde 25 september 1904. Dagsmark lantmannagilles första ordförande blev Viktor Lillkull, som kallades ”Pelas-Viktor”. Gillet hade vid starten 18 medlemmar och anslöt sig omedelbart till det samma år grundade Österbottens svenska lantbrukssällskap.
Om man beaktar jordbrukets utveckling genom tiderna så finner man att utvecklingen har gått mycket sakta framåt från uråldriga tider då jordbruk uppstod och ända till mitten av 1800-talet. De två senaste seklen 1850-1950 betecknar en revolutionerande utveckling och förvandling av vår österbottniska bygd på snart sagt alla områden: landskap och människa, näringsliv och samfärdsel, andlig kultur och livsuppfattning.
Ser man närmare på denna 100-åriga tidsperiod, så är det främst vetenskapen och tekniken som har tagits i lantbrukets tjänst. Allt bättre och bättre jordbruksredskap har förts fram. Konstgödsel, förädlade växtsorter och förädlade boskap har höjt produktionen och skogens träd har blivit exportvara, som till över 80 % fyller landets utförsel. Allt det nya som tiden fört fram har spritts ut över landet. Kunskapen har nått varje liten by, främst tack vare en höjd folkbildning genom skolor, genom lantbrukssällskap och lantmannagillen.
Lantmannagillets maskiner och redskap.
En av Lantmannagillets uppgifter var att anskaffa maskiner som sedan kunde hyras ut åt medlemmarna. Här en förteckning på de viktigaste:
20.1.1907: 1 slaktmask, 10.7.1907 2 st slaktmaskar. ( Slaktmask sattes på djurets huvud och användes vid slakt)
9.2.1908: Turnipssåningsmaskin, 25 mk
9.5.1909: 1 frösåningsmaskin av Karl Blombergs fabrikat. (såldes åt E.A. Klemets 45:- 15.10.1925)
21.8.1910: Gödselspridare (såldes åt V. Nyroos 18.10.1925 för 280:- )
7.6.1914: Klövtång
1925: Sorterare
24.9.1923: Matstrupsspiral
14.9.1939: Trädgårdstryckspruta
1941: Potatismjölkvarn
1943: Betningstunna
1950: Gängskiva (gåva av mejeriet)
1952: Kalkspruta
Årsmötet utsåg årligen maskinskötare som skulle ha hand om dessamaskiner och som såg till att de var i skick:
År Skötare
1932 Emil Klåvus
1933-1936 Frans Agnäs
1937-1949 Otto Björklund
1950-1953 Ragnar Skogman
1954-1968 Emil Löfgren
1969-1970 Yngve Söderqvist
1971 – Lennart Grans
Tävlingar.
Lantmannagillet ordnade i början tävlingar i de mest varierande grenar, allt från välskötta trädgårdar till välskötta gödselstäder.
10.3.1907
Anmälda. Turnipstävling; 18 medlemmar, I gristävling, 18 medlemmar, I trädgårdstävling 8 medlemmar.
20.11.1907
Rotfruktstävling I) Erland Båsk 16:- , II) +III) E.A. Klemets 16:-, I) Viktor Båsk 16:-, II) Josef Lillkull 8:-, III) Anders Lång 4:-
För välskötta kor: I) Vadström 10:-, II) sågäg. Nylund 6:-, III) E.A. Klemets 4:-
För grisar: I) Viktor Lillkull 10.-, II) Henrik Järvelä 6:-, III) E.A. Klemets 4:-
För välskötta trädgårdar: I) Vadström 5:-, II) Nylund 3:-, III) Josef Lillkull 2:-
8.11.1908
Rotfruktsodling I) E.A. Rosengren 10:-, II) E.A. Klemets 7:-, II) V. Lång 7.-, III) V. Nyros 5:-, II) Josef Lillkull 5:-, III) Erland Båsk 5.-, IV) Karl Blomkvist 3:-, E. Henrik Klemets 3:-
27.9.1909
Rotfruktstävling I) Henrik Klemets 74 poäng 14:-, II) Erik Rosengren 71 p, 7:-, III) Viktor Båsk 69 p, 7:-, III) Josef Strömberg 65 p, 4:-, III) Viktor Eklund 62 p, 4.-, III) Viktor Nyroos 60 p, 4:-
18.1.1910
Ladugårdsskötsel: I) Josef Lillkull 8:-, II) Josef Backlund 5:-, III) Henrik Klemets 4:-, IV) Erik Rosengren 3:-
16.10.1910
Turnipsodling: I) J.J. Vadström 12:-, II) V. Nylund 8:-, III) V. Båsk 5:-
13.12.1910
Välskötta ladugårdar; i) Henrik Klemets 8:-, II) Viktor Nylund 7:-,
29.10.1911
Rotfruktstävling: I) J.J. Vadström 14:-, Viktor Lång 7:-, Josef Storkull 4:-
10.12.1911
Välskötta ladugårdar: I) Viktor Rosenkvist 10:-, II) Viktor Nylund 6.-, III) Viktor Nyroos 4:-
15.12.1912
Rotfruktstävling: I) Erik Englund 9:-, II) Alfred Nordberg 6:-, III) Josef Backlund 5:-
Välskötta gödselstäder: I) E. Englund 8:-, II) Viktor Eklund 6:-, III) Viktor Rosenkvist 3:-, Henrik Björklund 3:-
Ingen rasgalt fanns att premiera, för oerlagt belopp 2 mark köptes litteratur.
8.12.1913
Rotfruktsodling: I) Erland Norén 9:-, II) E.A Englund 4:50, II) V. Nylund 4:50,
20.12.1914
Gödselstäder: I) E. Fageroos 10:-, Axel Hummelgård 6:-, V. Båsk 4:-, Johan Lillkull, N. Nyström, V. Eklund, J. Backlund, E. Englund och E. Bränn.
Beredning av smör: (bedömt av Einar och Gunnar Vadström och Karl Rosenback): I) Josef Backlund 7:-, II) E.A. Bränn 5:-, III) V. Nylund 3:-
11.2.1917
Välskötta kor: I) Karl Lindell 5:-, II) Valter Nyroos 3:-, III) J. Lillkull 2:-
Gödselstäder: I) E. Englund 5:-, II) Viktor Båsk 3:-, III) Josef Backlund 2:-
29.12.1917
Meddelades att Viktor Rönnkvist tilldelats II pris, 15:- och Axel Hummelgård III pris 10:- i Lantbrukssällskapets trädgårdstävling.
1923
Kurs: husdjursbruk av Blondine Rönnholm hos V. Nylund
Häckplantering hos Englund o….konsulent E.H
3.8.1924
Träda: I) N. Nyström, II) Englund, III) E. Rosengren
Rotfrukter: I) V. Långkvist, II) E.A Klemets, III) E. Englund, J. Granlund och N. Nyström
Grönfoder: I) J. Granlund, II) E.A Rosengren
Resultaten publicerades i tidningen Syd-Österbotten.
Ur protokollen:
25.9.1904 beslöts att inköpa salt för medlemmarna. Uppdrag åt Josef och Henrik Klemets. Diskuterades behovet av annonsskåp.
30.10.1904. E.A Klemets, Henrik Agnäs valdes att göra inköp av särskilda förnödenheter. Annonsskåpet beslöts att anskaffas. Stadgar föredrogs och godkändes. Protokollet undertecknat av Viktor Lillkull o J.J. Wadström.
15.3.1906 beslöts bilda och öppna andelshandel i egen lokal så snart ev medlem anmält sig. Prisuppgifter på ….skall skaffas. Erland Båsk, Emil Klemets. Dagsmark Andelshandel bildades först i mars 1908, då stadgarna antogs och följande månad köpte Andelshandeln Bod-Minas gård på Sebbasbackan.
20.1.1907. Närvarande 12 medlemmar. Pris för välskötta kor: 1). Josef Lillkull 10:-, 2). J.J. Wadström 6:-, 3). Josef Backlund 4:-, välskötta gödselstäder: 1) Erland Båsk 10:-, E.A. Klemets (Sundblom) 6:-, 3) Viktor Eklund 4:-.
J.J. Wadström skaffa slaktmask. Årsavgift 50 p. Prenumereras 25 ex Pellervo. Möten 2:a söndagen i mån. Ny. Medl. E.A. Josefsson Båsk, inhyses.
10.3.1907 närvarande 27 medlemmar. E.A. Klemets (Sundblom) o Erland Båsk mottog lantbrukssällskapets avelsägg för renrasiga höns.
27.11.1907 årsavgift 1 mk. Ett skåp för gillets böcker. Ordf och vice ordf återvaldes.
8.12.1907 diskuterades nyttan av en andelshandel. Erland Båsk och Josef Backlund valdes att inköpa varor till jul.
25 ex Pellervo.
9.2.1908 skänktes 2 böcker till lånebiblioteket. I bokföringskurs anmäldes E.A. Klemets, Henrik Klemets, E.A. Broberg, Josef Backlund, Josef Klemets, Erland Båsk, Viktor Nyroos, V. Nylund, E.A. Storkull. Beslöts öppna andelshandel om 100 medlemmar anmäler sig. Insättning 5 mk tillskottspl 100:-. Medlemsvärvare: Henrik Klemets, E.A. Broberg, Viktor Nyroos, Josef Klemets, Josef Backlund.
15.3.1908 sänktes andelshandels plikt till 50:-. 64 medlemmar uppräknades. Medlemsvärvningskommittén utökades till 13 personer också i Korsbäck. Andelshandelsstyrelse valdes: ordf Erland Båsk, medl. Karl Josefsson Klemets, Viktor Josefsson Rosenlund, Henrik Eriksson Klemets, Viktor Nyroos, E.A. Broberg, Erland Lindkvist, Erland Klemets, suppl. Oskar Granat.
10.5.1908, Årsrapportör: Viktor Lillkull.
8.11.1908 Bokföringskursen blir ej av, ej heller matlagningskursen.
24.1.1909 Gillet medlem av Finlands svinavelsförening: års avgift 5 :-.
14.2.1909 diskuterades behovet av torvströ och rådplägades om tjur- och kontrollförening, vilka ansågs vara absolut nödvändiga för att kunna förbättra den …. kreaturstam som överallt finnes å orten.
7.3.1909 uttalas om staten borde med bidrag till storskiftet stöda skifteslaget för att utflyttningen av jordbrukets verkande och förbättrande efter storskiftet. En skrivelse därom till Ö.S.L.
Rotfruktsinstruktören Anders Öling hade rekommenderat Planet J:2 N:8 hästhacka från V. Forselius i Åbo pris 70 :- som anskaffas av Vadström.
Medverka för allmänt deltagande i snart skeende lantdagsval.
9.5.1909. Tävling i lantbruksskötsel. Därvid kommer utseende och vård även som omkring och snygghet i ladugård bör uppmärksammas vid premieringen, skulle hållas.
Delägare: Dagsmarks tröskverksandelsslag uttalade önskan att på höstsommaren få anlita lantbrukssällskapets maskinmontör för besiktning av ångtröskverket.
11.7.1909 upptogs lån 70.- för den inköpta hästhackan. Gillets frösåningsmaskiner och hästhacka placeras i andelshandelshus magasin.
10.10.1909 Lappfjärds lantmannagille hade inbjudits (närvarande V. Rosenstedt, Otto Pärus, Selim Porander och Hugo Porander)
För gillets maskiner avgift 25 p. Utomstående 1 mk. Beslöts anskaffa kraftfoder, jordnötskakor? samt thomasslagg. Diskuterades anskaffande av spadharv och gödselspridare. Diskuterades behovet av samlingslokal för ortens föreningsliv, enkannerligen (särskilt) ungdomsföreningen. Bondesonen E.A Viktorsson Klemets anmälde sig som medlem.
19.12.1909 Kräftvattenrätten överläts åt UF. Exkursion till Josef Siggs mönsterladugård i Pjelax.
18.1.1910 Bokföringskurs i gamla folkskolan 17-21 mars av A.Öling.
6.3.1910 På Agrikulturens ekonomiska Försöksstationens förfrågan om havre och örtsorter som odlats inom området minst 8 år svarades:
- att inhemsk svarthavre i huvudsak odlats å orten av några i cirka 20 år, havresorten växer även i sämre jordmån, gives riklig halm men mognar sent.
- att Ilola svarthavre också numera utbreda sig allt mera har av några odlats i 6 år, fordrar kraftigare jordmån, mognar så tidigt att den vanligen kan skördas samtidigt som rågen.
- ett av korn 6 radigt inhemskt korn allmänt används, då tidigare i bruk varande från Holstein och Danmark importerat korn går ut samt
- att odling av örter alls inte förekomma å orten.
8 kg Östersundom turnipsfrö skulle rekvireras för gillesmedlemmarna Erik Sundholm, Niklas Nyström, Viktor Lillkull, Erik Rosengren, Viktor Rönnkvist, Erik Båsk, Josef Nygård, Henrik Klemets, Viktor Eklund, Josef Backlund, Henrik Agnäs, Erik Englund, Viktor Båsk, V. Nylund o J.J. Vadström. Något behov av bigödsel anmäldes icke.
16.5.1910 Erik Sundblom, Viktor Rönnkvist och Josef Backlund önskade lärarinna i trädgårdsskötsel.
26.6.1910 såldes byasmedjan.
21.8.1910 Avgiften för den nya gödselspridaren. 10 p säcken för tomasfosfat och Kainit och 15 p säcken för benmjöl.
Gillet anhöll hos länsmannen att han skulle ombesörja jämning och sänkning av s.k. Finngärdbacken i Lappfjärd enär omnämda vintervägen där är svår att trafikera. Iståndsättadet av s.k Mittståget åligger Dagsmarksby envar skulle nu köra 1 lass grus dit. Skifte av Dagsmark bys byavägar diskuterades men bordlades.
16.10.1910 Praktisk teoretisk kurs i kreatursskötsel 10 dagar. Viktor Nylund lovade taga mot kursen och lärarinnan, varjämte meddelades att i Nylunds ladugård finns fem kor.
Beslöts instundande vinter hålla par dagars kurs i skogsskötsel. Då det anmäldes att en från Jurva hemmahörande smed önskat bli antagen som byasmed uppdrogs åt J.H Storkull och Viktor Nyroos att efterhöra bostad för honom.
Rådplägning om åtgärder för stödjande av det i hög grad förargelseväckande liv en del av ortens ungdom då och då under senaste sommar och om senast under Mikaelihelgen låtit komma sig till last.
Gillets medlemmar framhöll med berättigad förtrytelse, huru endel vuxna ungdomar, däribland dem som besökt folkhögskolan, uppträtt överlastade å allmänna vägar med ett infernaliskt oljud, att en stor del av inte skriftskoleungdom under mikaelihelgen med föräldrarnas goda minne uppträtt överlastade och trakterat (*bestått) sina gelikar med brännvin, att åbron i byn ofta är samlingsplats för byssungdomen dans och andra för orten nedsättande uppträden, samt att en del husbönder upplåtit sina hem till knutdansen, där den allra största oreda ofta nog äga rum.
För att stävja förenämnda för byalaget nedsättande och klandervärda förhållande beslöt närvarande gillesmedlemmar enhälligt: att härefter hos polismyndigheten få väckande av åtal nämnda envar som gör sig skyldig till ovanantydda ofog.
Då bonden Anders Forsgård förutom andra tillfällen under senaste Mikaelihelg upplåtit sin bostad till dansstuga för byssungdomen, varest ett i hög grad störande uppförande varit rådande, beslöts erinra Anders Forsgård om det olämpliga i ett för slikt ändamål upplåta sitt hem.
Närvarande medlemmar: J.J. Vadström, Viktor Rönnkvist, Josef Lillkull, Viktor Lillkull, Henrik Björklund, E. Englund, J.H. Storkull, Viktor Båsk, V. Nylund, E. Sundblom, E. Rosengren, V. Nyroos, E. Norén och Erik Anders Klemets.
29.1.1911 ÖSL:s förslag till stadgar för provmjölkningsföreningen godkändes.
17.4.1911 utsättande av rotfruktsfröstocken hos V. Nylund i maj. Beställdes kalk från Pargas kalkberg Ab ev. 10 medlemmar 210 kg jordbrukskalk.
28.1.1912 J.J. Vadström anmälde sig till lantbrukssällskapets tävling i trädgårdsskötsel.
7.7.1912 beslöts premiera med 20 mk 5 månaders rasgaltar som ej slaktas innan de nått ett års ålder.
9.3.1913 Diskussion: ”Huru få ett mönsterjordbruk i vår omnejd?” Referent Erik Sundblom. ”Åtgärder för förbättrande av bondens ekonomiska ställning”. Referent Emil Båsk.
27.4.1913 Diskussion: ”Motsvarar folkskolan nutidens krav?”
24.8.1913 V. Nylund, E. Englund och Erland Fagerroos anmälde sig för anlitande av sällskapets trädgårdsinstruktör.
19.10.1913 Diskussion om ett andelsmejeri i byn. Byn ansågs för liten och för ringa koantal.
5.12.1913 Kokkurs planeras. Val av medlemmar i skoldirektionen: I stället för J.V. Båsk som undanbett sig återval valdes Viktor Nyroos, för N. Nyström valdes Josef Backlund, för E. Rosengren valdes E.A. Englund.
7.6.1914 Att insamla f….föremål valdes Josef Backlund och V. Långkvist.
18.10.1914 Efterhördes pris på slaktboskap för militärens räkning.
1.11.1914 Diskussion om inköp av ett parti utsädesvete (”kornvete” = vårvete)
28.1.1915 Viktor Rönnkvist anmäld till lantbrukssällskapets trädgårdstävling.
Beslöt sända smör till H. Isaksson i H:fors ifall hon betalar 310 p kg. 14 anmälde sig att sälja, nämligen E. Englund, V. Båsk, V. Eklund, Alfred Nordberg, J. Lillkull, J. Backlund, E. Broberg, V. Rönnkvist, Henrik Björklund, Henrik Agnäs, V. Långkvist, Erik Bränn, Axel Hummelgård och Erland Fagerroos.
Erik Englund föreslog att gillet skulle inköpa en sädesrensare vilket beslöts.
Beslöts att köpa en höpress.
18.4.1915 ”Kornvete” skulle köpas om man fick det för 40 p kg, till utsäde. Följande beställde: Niklas Nyström 10 kg, Johan Lillkull 10 kg, E.A.Bränn 5 kg, Axel Hummelgård 5 kg, E. Fagerroos 10 kg.
Priset på sorterare hade Englund fått: 150-160:-. Beslöts skaffa sorteraren omedelbart.
27.4.1915 beslöts få hit en konsulent att besiktiga korna för att se om de gå in i stamboken, enär sådana ej tvångsrekvireras för krigsändamål. ”Frågan diskuterades livligt om här i byn finnes sådana djur enär det icke finnes någon som vet varifrån dessa djur härstamma”.
Gillet kunde inte vidtaga någon åtgärd i anledning av konsulent O.W. Slätis skrivelse om å orten fanns kor av ayshireras, när tjurförening icke finnes på orten. Erik Englund var villig att föra lantbruksbokföring.
2.7.1916 hembygdsforskning, representant för gillet E. Englund.
För att uppta antalet kor för bildande av tjurförening valdes Lillkull, Englund, Hummelgård och Fagerroos.
17.11.1916 E. Fagerroos o E. Englund valdes representera gillet vid möte i Lappfjärd 3 december för bildande av hembygdsförening.
3.12.1916 Enär smöret betalades medelst maximipris i K:stad beslöts att ansöka hos guvernören om tillstånd att få sända smör till Helsingfors.
15.1.1917 Gillesmedlemmar 30 st.
11.2.1917 Agr. Björkvist föredrog stadgarna för en kommunen omfattande skogsvårdsförening. Endast Nylund anteckna antecknade sig som medlem.
Diskussion om vad som bör göras mot den fördärvliga lönnbränningen. En kommitté på 15 personer valdes som skulle bistå myndigheterna.
25.2.1917 Större delen av gillets medlemmar anmälde sig som medlemmar i Österbottens kreaturslag.
Diskussion om vad som bör göras för svenskjordens bevarande i svenska händer. En kommitté valdes (V. Båsk, Erland Båsk, J. Lillkull, J. Backlund och Henrik Agnäs) som skulle övertala och bota alla som står i beråd att sälja sina hemman ”till finnar”.
20.5.1917 Diskussion om vår tids situation och 8-timmarsdagen. Referat V. Båsk. Regeringen kritiserades, allmän förvåning över andra partiers oförstånd i jordbruksväg. Det är så lätt att uppmana till större ökning i produktionsförfarande, men att utföra det är en annan sak. Då antingen saknas först bristande arbetskraft, bigödsel, utsäde mm. Mötet beslöt protestera mot åtta-timmarsdagens införande i jordbruket. Protesten skulle införas i S.Ö.
16.6.1917 Diskuterades om särskild lantmannagrupp – avdelning inom Dagsmark by, utanför Svenska folkpartiet. Alla närvarande antecknade sig mangrant. Den uti Lappfjärd hela kommun ordförande under svenska folkpartiet tilltänkta lantmannagillegruppen ansågs inte under rådande förhållanden vara lämplig för att kunna tillvarataga lantbruksbefolkningens intressen.
I styrelsen för Dagsmarkgruppen valdes J. Backlund, V. Båsk, E. Englund ordf, Emil Båsk vice.ordf.
5.8.1917 Diskuterades åtgärder mot beslagtagning av spannmål. Frågan bordlades.
12.8.1917 Ansågs att en brandkår borde bildas inom byn. Efter diskussion valdes tillsyningsmän och ledare vid ev. Eldsvådor. Ledarna skulle bära om armen ett rött band märkt D.L till tecken på sin värdighet. Valdes J. Backlund, V. Långkvist och J.H. Storkull.
4.8.1918 E. Englund valdes till ombud för Ab Svenska Småbruk.
5.5.1918 Beslöt om att med arbete och pengar hjälpa gårdar där arbetskraften låg vid fronten. Komitté härför: V. Långkvist, Josef Storkull, Emil Båsk, Viktor Nylund och Emil Backlund.
14.12.1919 På anhållan från Lappfjärds nybildade ostmejeri om leverans av mjölk från Dagsmark uttalade mötet att mejeriet var bra och uttalade ordförande ett tack till ut .. av mejeriet. Samtliga vid mötet (20 pers) trodde att mejeriet var de affär som jordbrukarna numera bör ansluta sig till. Produktionskostnaderna för spannmålsodling var för dyr, den bör minskas, höproduktionen däremot ökas. Efter julen skulle mjölkleveransen vidtagas av alla som bara har mjölk att avstå.
Frökontrollombud valdes: Johan Lillkull.
Ur årsberättelsen för 1919: ” På jordbrukets område har under året vidtagits förbättringar allt mer och mer, man har insett att det nu bär sig. Genom gillet har 25 nyodlingsansökningar anslöts. Bigödsel har inköpts. Frökontrollombud har valts o.s.v. Det gamla förfaringssättet är man ej mera nöjd med. Dugligt utsäde skall sås, skördarna skall vara goda, gräsfrö skall insås överallt. Våra nyåkersjordbrukare inser att detta förfaringssätt enbart bär sig. Turnips och grönfoder odlas ännu allt för litet, som bör rättas. Inga föredragare har under året besökt vårt gille, ett förhållande som vi önskar se rättat.
Nyodlingar: J.H. Storkull ansökningar, Emil Båsk, Karl Lövgren, K.E Johansson Sjöholm, Erland Grönroos, E.A. Bränn, Erland Rosenback, Josef Granlund, J. Lillkull, N. Nyström, K.E. Långfors, Emil Fagerroos, Viktor Grans, Johannes Granlund, H. Björklund, H. Agnäs, J.H Klemets, A. Hummelgård, E. Englund, K.J. Lindell, E. Rosengren, V. Gröndahl, J. Hällback, E. Backlund, J. Backlund.
1.8.1920 Diskuterades fråga om en enhetligare sammanslutning för spannmålsförsörjningen. Spannmålen borde mot kostnad av 4 mk kg för erh av produktionskostnaden.
16.8.1920 mantalsägare: Enligt länsstyrelsens resolution 10/8 1920 N: 2449 erbjöds vägarna underhåll åt kommunerna. Nu beslöts att mantalsägarna skulle underhålla sina gamla väglotter den kommande tvåårsperioden för 100.000 mk årligen.
5.9.1920 Gillet tecknar en aktie à 200:- i ett tilltänkt agrarpolitiskt tidningsorgan (skrivelse av …….)
10.10.1920 sänds lin till Tammerfors linspinneri. Enbart Erland Fagerroos.
Valde vägmärken för byavägarna.
1920 köptes bigödsel för 4508:-
20.2.1921 Mejeristen Karl Lundholm från Lappfjärd ville få 600 kg mjölk dagligen från Dagsmark. Ehuru saken hade stor betydelse för mejeriets vidmakthållare på orten ansåg sig de närvarande för tillfället icke äga mjölk utom det egna behovet.
Juni 1921 Diskuterades om inköp av en gemensam simplats för ungdomen, utan resultat.
19.6.1921 Gemensam försäljning av rågmjöl till Labor, 5 mk kg. Bränn och Emil Backund deltagare i Lantbrukssällskapets exkursion Tjöck – Vasa – Ilmola.
17.7.1921 Ingen anmälde sig som medlem i Finlands svenska svinavelsförening.
”Den av interimsstyrelsen för Lappfjärds mejeri utsända försöksteckningslistan diskuterades, men gjordes inga anteckningar.”
På framställning av Johan Lillkull upptogs till diskussion frågan om fårens vårdande från och med förstkommande vår. Frågan hänsköts till kommunalfullmäktige i Lappfjärd. I september 1921 behandlade så kommunens fullmäktige den hemställan av Dagsmark lantmannagille om åtgärder för erhållande av förbud för får att få gå lösa omkring på allmänna vägar till förargelse för allmänheten. Efter en längre diskussion, varvid flertalet ansåg att ”friheten” för dessa djur vore bäst, beslöt man att lämna frågan därhän, emedan det ansågs att fullmäktige är orätt forum för frågans vidare behandling.
4.11.1921 Diskussion: Lönar det sig bättre att lämna mjölken till mejeri eller att kärna hemma? Referent disponenten för Lappfjärds mejeri. Svar: mejeri ”ehuru Lappfjärds mejeri var i främmande händer”.
Insamling av spannmål för fjärrkarelare understöddes ej.
1921 jultredjedag: Erik Rosengren och Alfred Nordberg anmäldes i lantbrukssällskapets tävling för välskötta jordbruk. 11 medlemmar beställde lantbrukskalendern.
14.5.1922 Diskussion om huru byn kunde förskönas. Komitté härför. J.E. Sjöblad, V. Nylund och Emil Båsk.
22.7.1922 Englund och Granlund anmälda för exkursion till Södra Finland. Erland Krook och Axel Forslin anmälda för exkursion till Jeppo – Oravais – Vörå.
27.12.1922 J. Lillkull anmälde sig för provmjölkning. Kreaturskötarkurs diskuterades.
7.1.1923 Diskuterades frågan om bildandet av ett mejeri i orten. Frågan refererades av Erik Englund. Efter en stunds diskussion beslöts lämna frågan beroende framåt. Enhälligt uttalades behovet av ett mejeri, för existensens skull för bonden, men ansågs det att tiden ej vore lämplig som så länge dyrtiden varar. Den som är skilt betagen av mejeriverksamheten kan leverera mjölk till Lappfjärd.
10.6.1923 Emil Backlund åtog sig lantbruksbokföring för ett år.
16.12.1923 Konsulent S. Finnilä hade åt gillet inhämtat anbud från Mannila gård i Lojo på 3 st renrasiga tjurkalvar i åldern 3-7 månader. I anledning därav beslöt de närvarande att bilda en tjurförening på orten och valdes en bestyrelse av fyra personer nämligen E.A. Englund, J. Lillkull, J. Granlund och E.A. Klemets.
Årsberättelsen: Granlund deltog i exkursion till Nagu och Pargas. Forslin, Emil Eklund och Backlund till maskinutställning. Försöksstation i Ilmola och J. Dahl, N. Nyström och Erland Grönroos likaså till Ilmola.
15.6.1924 V. Nyroos, Frans Agnäs, Joh. Hällback, Erik Rosengren och V. Björklund deltagare i sällskapets exkursion till Tuomikylä 6.7.1924 (alla reste utom Nyroos och Rosengren; i stället Emil Långfors).
25.12.1924 Mötet ansåg det hopplöst att kunna värva någon elev till Korsholms lantbrukssola.
Andelskassefrågan upptogs till diskussion och ansåg mötet att en sådan sammanslutning skulle vara behövlig å orten och tillsattes en komitté bestående av Johan Lillkull, Frans Agnäs, Erik A Klemets och Erik Englund.
Ur årsberättelsen: kurs i kreatursskötsel hos V. Nylund. Bigödsel för 12 000:-. Erik Englund har premierats för välskött jordbruk i lantbrukssällskapets tävling.
13.3.1926 Diskuterades mejerifrågan inom byn. Några ville bygga att för byn eget mejeri, när de önskade andelarna blir täckande, då däremot de flesta voro av den åsikten att man borde bygga tillsammans med kyrkobyn. Och valdes så en komitté; F. Agnäs, J.V Björklund, E.A Klemets och J. Granlund att resa till Lappfjärd för att tillsammans med dem utse någon för båda byarna passande och gemensam plats, där ett mejeri kan byggas.
14.10.1927 utställning. Diskussion om tjurförening. Tjuren som skulle köpas är av västfinsk ras. En försöksteckning företogs varvid något över ett tiotal medlemmar antecknade sig.
Lantbrukssällskapet 25 år 1929.
15.1.1928 beslöts om två veckors kreaturskötarkurs hos Nylund.
15.3.1928 V. Nylund anmälde sig till (sällskapets) hushålls- och mönsterträdgårdar. Nylund anhöll om trädgårsinstruktris för klippning av häckar. För trädgårdsanläggning V. Rosengren och E. Englund.
10.6.1928 V. Rosengård anmälde sig till Sunilas lantbruksbokföring.
Till 1929 års fröutställning (sällskapets) anmälde sig E.Englund med Kytö havre och svanhalskorn, A. Forslin med Kytö havre, E. Klemets med svalövsråg och svanhalskorn och Frans Agnäs med Kytö havre, svanhalskorn och svalövs råg.
Till Lantbrukssällskapets exkursion till Ilmola och Tuovikylä anmälde sig O. Björklund, E. Agnäs, F. Eklund, V. Rosengren och J. Stenlund.
Till sällskapets kurs i gödselråd inom distriktet anmälde sig E. Englund, V. Storkull, V. Nyroos, A. Forslin, V. Rosengren, E.A. Klemets, J. Lillkull, E. Backlund och Frans Agnäs.
10.11.1928 Lantmannadag och utställning (ingen utställning, så dålig kvalitet)
9.12.1928 På Lantbrukssällskapets förfrågan om gårdar som kunde mottaga exkursion något av de närmaste åren föreslogs E. Englund, E. Backlund, V. Nylund och J. Nygård.
20.3.1929 Beslöts erhålla om hjälp från Vasa skogsvårdsnämd för avvägning och uttorkning av sanka skogsmarker.
25.5.1929 V. Nylund anmälde sig till sällskapets trädgårdstävling.
23.2.1930 Beslöts understöda lantbruksklubben med 500 mk.
16.11.1930 Utställning (protokollet saknas)
15.2.1932 diskussion om kontrollförening gemensam för hela kommunen.
31.8.1932 utställning å L.S.K. boskap, ett trettital djur utställda i skolhagen. I pris 400 mk. Prisdomare Finnilä å Josef Granlund. Pristagarna ej nämda.
18.10.1932 Konsulent E. Forssén framhöll i ett föredrag att dagsmarkborna borde börja odla vete, helst för eget behov.
5.3.1933 Avslogs en anhållan om understöd för lantbruksklubben.
7.12.1933 bidrag till Korsholms elevförbunds 75-årsjubileum och utställning 100:-
7.10.1934 utställning å jordbruksprodukter i samband med lantbruksklubbens utställning: 59 prov därav 11 Diamant vårvete, 15 Toivo råg, 7 Vega korn samt några Orion havre. Ordförande Erland Norrgård I:a pris, Lindkvists pokal för veteodling.
11.11.1934 Diskussion om kontrollförening hänsköts till något martamöte.
8.9.1936 beslöts mottaga lantbrukssällskapets ambulerande kreatursskötarskola.
18.10.1936 utställning och fest i Korsbäck.
I) Toivo råg; Erland Krook, Alfr. Storkull, Frans Nygård, Anselm Nygård, Karl Hemberg, Joh. Stenlund.
Svalövs råg: II:a pris Anselm Viklund, Axel Forslin, Frans Storkull
Höstvete II:a pris Erland Norrgård, Joh. Stenlund
Diamant vete I:a pris Selim Norrvik, II:a pris Erland Norrgård
Vega korn I:a pris F. Nygård, II.a pris E. Krook
Kytö havre I:a V. Sten
Lanthavre III:a E. Krook
Klöverfrö I:a F. Storkull och F. Nygård
Kålhuvud I:a V. Rosengren
Pumpa I:a Margit Nelson
Fodermorötter I:a Ingeborg Krook
Morötter II:a L. Eklund, III:a Edit Agnäs
Kreaturskötarskolan vidtog den 22 november 1936 i småskolan. Praktisk undervisning hos Emil Klåvus. Elever: Ellen Agnäs, Inga Klemets, Ines Nordberg, Vera Lövgren, Ellen Söderkvist, Verna Krook, Sylvi Hällback och Ellen Englund.
10.1.1937 beslöts ordna tävling i veteodling och i rotfrukts- och foderkålodling.
9.1.1938 Vid årsmötet beslöts arrangera diskussionsaftnar varannan månad. Till varje möte ordförande, sekreterare och referant. Till första mötet i februari valdes till ordförande Joh. Hällund, sekreterare Lennart Nyström, referant Frans Storkull. Diskussionsfråga: Vilken näringsgrupp inom jordbruket är mest lönande?
1.5.1938 Beviljades 500:- till pris vid utställning i Lappfjärd 25-26 juni (endast för dagsmarkbor)
14.9.1939 beslöts anskaffa en kalkspruta för ladugårdar.
13-14.2.1939: kurs i gödsling- och växtodlingsplan.
14.9.1939: beslöts att inköpa kalkspruta för uppsnyggning av fähusen inomhus, Frans Agnäs och Axel Forslin skulle sköta om inköpet. På grund av kriget nere i Europa beslöts att försöka få tag på bigödsel till nästa vår, vilket ansågs vara svårt. Priserna på så gott som alla varor har stigit kraftigt de senaste veckorna men priset på spannmål och andra lantbruksprodukter är det samma som tidigare, något som bekymrade mötesdeltagarna. Trädgårdsspruta köptes.
28.5 1940: gillet beslöt att i samband med de andra föreningarna i byn bidraga med medel för en välkomstfest för de hemvändande frontsoldaterna. En skördefest hade ordnats den 13 oktober med sång och föredrag. Pris för sommarens veteodlingar utdelades. 3 medlemmar hade förlorats i vinterkriget, nämligen Artur Mitts, Anselm Viklund och Bertel Krook. Gillet hade hedrat dessa med kransar. Bigödsel har förmedlats mycket, på grund av den stora bristen på sådan.
1941: Veteodlingstävling skulle ordnas också detta år och 150 mark anslogs i prispengar. Prisnämnden består av Erland Norrgård, Otto Björklund och Lennart Nyström. Emil Backlund som hade valts till kassör på årsmötet vägrade av någon orsak att ta emot uppdraget och styrelsen utsåg den 7 mars Frans Agnäs att handha uppgiften. På samma möte beslöt styrelsen att detta år skall kalksalpeter kosta 206 mark för 100 kg, ammoniumsulfat 204 mark, Kali 40 % 181 mark och Superfosfat 116 mark för 100 kg. I november köpte gillet en potatismjölkvarn från Labor i Vasa för 900:-. Fortsättningskriget hade skördat 3 offer och Viktor Rosenlund, Bruno Klemets och Gunnar Granlund hedrades med en inbetalning på 50 mark per man till fonden för de stupades minnesvård.
1942: Årsmötet beslöt att gillets maskiner inte skall hyras ut åt icke medlemmar. Däremot bestämdes att ensamma kvinnor nog kan få hyra, men mot dubbel avgift. Prisdomare i eventuell veteodlingstävling skulle vara Otto Björklund, Erland Norrgård och E. A. Klemets(sedan dess omnämnes ej veteodlingstävlingen). Gillets maskiner fanns inte upptagna i någon bokföring och på förslag av Johan Lillkull skulle nu göras en inventering över maskinerna:
-potatismjölkvarnen 900 mark
-kalksprutan 1 100 mark
-sädessorteraren 800 mark
-höfrösåningsmaskiner 2 st, tillsammans 150 mark
-klövtänger st, tillsammans 100 mark
-matstrupsspiralen 50 mark
-hästhackan 20 mark
-turnipssåningsmaskinen 25 mark
-arkivskåpet 300 mark.
1943: gillet beslöt att anskaffa en betningstunna, som skulle betalas av Lantbrukssällskapet. Den 5 december beslöt styrelsen att 100 mark skall ges som bidrag till frakt för en kurirvagn åt soldaterna vid svirfronten. Krigstiden är svår och ordföranden Frans Storkull skriver i årsberättelsen: ”I hopp om att ljusare tider trots allt ännu skall randas för vårt land, få vi ej låta missmodet nedtrycka vår verksamhetslust, det är på landets jordbrukare utgången till stor del beror”.
1944: verksamheten har varit lamslagen på grund av kriget. Ordföranden Frans Storkull är ändå hoppfull då fred har slutits med fienden och han hoppas ”att gillet småningom skall börja visa mera livstecken nu då fredliga förhållanden inträder. Ett första tecken härpå är att gillet anordnade en fest tillsammans med lokalavdelningen av Svenska folkpartiet”.
1945: ett 20-tal medlemmar gjorde den 25-26 augusti en utfärd till lantbrukssällskapets sommarmöte i samband med en lantbruksutställning i Helsingby i Korsholm. Gillet har 70 medlemmar.
1946: gillet ordnade en fest på ungdomshemmet den 23 januari som var talrikt besökt. Det var sång, tal av Frans Storkull, en konsulent pratade om AIV-foder, Einar Lind ledde en kör i 2 sånger och festen avslutades med dragspelsmusik.
1947: gillet beslöt att ”under året skall de återuppta bigödselhandeln då nu reglementeringen å densamma till största delen är upphävd”. Lantbrukssällskapet hade begärt ett bidrag om 500 mark till Helenelunds kommunalrådstitel men gillet föreslår att ansökan skall avslås ”emedan gillets inkomster inte tålde alla onödiga utgifter samt ansåg styrelsen vidare att den som behöver en ny titel må själv betala för den”.
1949: styrelsen beslöt att anslå 500 mark till en gåva åt Frans Storkull på hans 50-årsdag.
1950: Gängskiva, gåva från mejeriet.
1951: Valdemar Rosengren fick i uppdrag att anskaffa en kalkspruta. Den 20 januari hade styrelsen ett möte med endast ett ärende, då det beslöts att ”gillets maskiner skall föras hem efter varje användning”.
1952: köptes kalkspruta. Detta år sammanträdde styrelsen endast en gång och det var på nyårsaftonen, då de dryftade varifrån pengar skulle tagas för att betala kalksprutan som nyligen kommit. Antingen skulle pengar lånas från andelskassan eller av någon privat person som vore villig att låna en tid framåt tills pengar kommit från annat håll, antingen från medlemsavgifter eller som bidrag från Dagsmark Andelsmejeri. Ordföranden Frans Lindfors beklagar i årsberättelsen ”att gillet står i skuld nu”.
1953: Frans Lindfors och Artur Gröndahl erhöll pris i lantbrukssällskapets 3-åriga gödselvårdstävling.
1954: i april ordnade gillet en 2-dagars traktorskötarkurs, där ett 15-tal deltagare deltog.
1955: nya ordförande skriver i årsberättelsen att ”verksamheten har under året inte varit något livlig, lantbrukssällskapets konsulenter ha besökt oss en gång och då föredrog de att resa till Korsbäck”.
1956: inte heller detta år har gillet haft någon egentlig verksamhet, ordföranden Gunnar Norrgård skrev att den har varit lamslagen.
1957: Lantbrukssällskapets konsulenter besökte Dagsmark en gång med föredrag och det var också enda verksamheten. Styrelsen hade endast ett möte där de behandlade ett cirkulär från Lantbrukssällskapet. De hade meddelat att pengar finns i Frihetskämpars fond och gillet kan därifrån anhålla om bidrag för obesuttna personer. Gillet ansökte åt 2 personer.
1958: under året anordnades 2 intressanta och nya kurser i Dagsmark. Den första var en plöjningskurs med traktor och där deltog Ragnar Backlund, Alf Mitts, Eliel Holmberg, Artur Gröndahl och Eskil Rosenback, därtill ett tiotal åskådare. Den andra kursen var en kurs för erhållande av traktorkörkort. Konsulent Sund var lärare och besiktningsmannen Vuorenmaa var med för att godkänna körkortsaspiranterna.
23.2.1961: Beslöts att inregistrera föreningen Dagsmark lantmannagille i föreningsregistret. Föreningens ändamål: Att bedriva upplysningsverksamhet för lantbrukets ekonomiska och kulturella strävanden. Anordna mötes- föredragstillfällen, kurser, studiecirklar premieringar, exkursioner och utställningar. Denna inregistrering visade sig dock vara svårare än de trodde, för på ett styrelsemöte i slutet på året så beslöt de att bordlägga hela ärendet eftersom föreningsregistret till och med 2 gånger förkastat deras anhållan. För första gången hölls nu en extra stämma i Sparbankens samlingslokal i Dagsmark, tidigare har stämmorna hållits på ungdomshemmet.
1962: årsmötet godkände nu de korrigerade stadgarna och styrelsen fick i uppdrag att på nytt försöka inregistrera föreningen. I årsberättelsen står det att pappren fortfarande ligger i Helsingfors och väntar på behandling.
1963: nu ser det ut som om inregistreringen lyckats, för på ett möte talas det om de nya stadgarna.
1965: för första gången kunde styrelsen hålla ett möte på den nybyggda Baren i Dagsmark.
1967: för första gången höll Lantmannagillet sitt årsmöte i Andelskassans samlingsrum i början på februari. På mötet blev Frans Storkull kallad till hedersmedlem. Verksamheten det året bestod av föredrag och demonstrationer. Styrelsen höll i juni ett möte på ”Potatiskällaren”, det som i dag heter Lappfjärds Potatis. En skattekurs hölls också under året eftersom beskattningen av jordbruk skulle förändras rejält från början av år 1968.
1968: verksamheten under året har präglats av det nya skattesystemet som trätt i kraft. Flera kurser har hållits och intresset har varit stort.
1969: ordföranden Boris Långfors skriver i årsberättelsen att verksamheten har varit svag, på grund av den stora avgift som Lantbrukssällskapet debiteras för konsulenternas besök. En deklarationskurs hölls ändock under året. På årsmötet bestämdes det att all gillets maskiner som inte längre används skall köras och förvaras i Agnäs Eskils uthus. Tillsammans med Lantmannagillet i Lappfjärd skulle också en potatisförening eller en så kallad potatisring bildas.
1971: enligt markkartering har jordens PH-värde visat sig vara långt under 5 och det resulterade i ett storartat samkalkningsprojekt. 500 000 kg spreds ut på åkrarna och Hankkija skötte om det ”till ett synnerligen fördelaktigt pris”. På årsmötet i februari omvaldes Boris Långfors till ordförande och Lennart Grans till materialskötare. På mötet deltog konsulent Henry Sandvik och han rekommenderade bönderna att börja odla sockerbetor. I kombination med kreatursskötsel skulle det vara en bra och lönsam kombination. Man kan anta att konsulent Sandvik inte kände till att markerna i Dagsmark inte lämpade sig för odling av sockerbetor.
1974: årsmötet hölls i Korsbäck och det blev diskussion om gillet borde fusioneras med de övriga gillena i den nya storkommunen. Flera röster höjdes mot detta förslag varför frågan förföll. Gillet hade nu 67 medlemmar och verksamheten bestod av föredrag, exkursioner och fältgranskningar av potatisfält.
1975: verksamheten har igen svag men en intressant exkursion gjordes i alla fall till Danmark.
1976: på grund av överproduktion av potatis hölls i januari ett krismöte på en fullsatt ungdomslokal där Bjarne Smeds, Börje Norrgård och Lappfjärds Potatis deltog.
1980: verksamheten håller på att tyna bort. En kurs för damer i traktorkörning ordnades ändå hos ordföranden Stig Rosengren i oktober. En resa till Farma-mässan i Åbo ordnades också.
1982: eftersom Pohjolan Voima i Kristinestad tänker bygga ut sitt kraftverk och börja driva det med kol, så ordnade gillet ett informationstillfälle på ungdomslokalen.
1984: ordföranden skrev att verksamheten går på sparlåga men ändå annonserades det flitigt. Årsmötet beslöt att Lantmannagillets antika egendom skall uppbevaras hos Lennart Grans.
1986: Dagsmark Ungdomsförening anordnade Potato-86 som blev en synnerligen lyckad tillställning, både publikmässigt och ekonomiskt. Lantmannagillet var med endast genom att låna ut sitt namn, detta för att höja trovärdigheten hos utställarna.
1990: Ungdomsföreningen planerade att ännu en gång ordna en utställning om potatis, som skulle heta Potato-90 och gillet beslöt också denna gång att ungdomsförening får låna gillets namn. Någon ekonomiskt ansvar tog inte gillet och något anspråk på del av vinsten gjordes inte heller. Av någon orsak så blev det ingenting av detta storstilade projekt och någon fler potatisutställning har inte heller ordnats efter Potato-86.
2001: på nya Majbo ordnades en information om droger och polis Risto Nyholm och länsmannen Bosse Hanses deltog. Informationen ordnades på grund av att det gick rykten att droger använts allmänt i Dagsmark, vilket dock bestämt förnekades av poliserna. Cirka 40 personer deltog och Lantmannagillet bjöd på kaffe och bulla.
18.7. 2016 hölls ett möte på Martharummet där deltagarna Hans-Erik Norrvik, Stig Rosengren, Lars-Erik Grönlund, Kim Stenlund och Leif Hammarberg beslöt att Lantmannagillets verksamhet skall upphöra eftersom det inte har varit någon verksamhet efter 1985. Senaste revisionen har gjorts i början på 1986 och mötet beslöt att tillgångarna på litet mer än 800 € skulle delas jämt mellan Dagsmark Marthaförening och Korsbäck Ungdomsförening. Den 10 augusti 2016 utbetalades summorna och kontot avslutade och därmed var Dagsmark Lantmannagilles saga all. Den hann verka i 112 år med varierande framgång men har otvivelaktigt haft en viktig roll i utvecklingen i Dagsmark.
Kurser och föredrag.
16-17.6.1907
Amanda Orre, trädgård och plantering
24.1.1909
Önskades instruktör för byggnader i och med skiftesregleringen och utflyttning. Viktor Båsk, E.A. Rosengren, Viktor Lång, Emil Klemets, Viktor Nyroos och Erland Båsk.
Byggnadsinstruktören vistades i byn en vecka efter 14 februari 1909.
Byggnadsinspektören G.V. Storfors vistades efter rekvisition i Dagsmark 15-22.2 för upplysning och råd i byggnadsärenden.
7.3.1909
Önskades råd av sällskapets jordbrukskonsulent i maj. Många hade fått nya åkrar och jord efter storskiftet. Önskades råd beträffande jordens beskaffenhet, råd i bigödsling, uppgörande av plan för växelbruk. Följande anmälde sig för råd: Viktor Båsk, Erland Båsk, Erik Klemets, Viktor Nylund, Henrik Klemets, Josef Lillkull, Viktor Lång och Josef Strömberg.
30.5.1910 kl 12
O.V. Slätis demonstrerade rotfruktsfröodling genom utsättande av fröstockar hos V. Nylund.
10.3.1912
Skogsinstruktör Vikman, skogsgallring på Byåsen. Deltagare: V. Nyroos, Viktor Båsk, Erland Norén, E.A. Bränn, Erik Anders Sundblom och Erland Båsk.
Lantmannagillets funktionärer:
År Ordförande Sekreterare Kassör